torsdag 10 december 2009

Katten Berta berättar



Hej, det är Berta på Södertälje Katthem.

Nu har det varit öppet hus och det var lite folk här, men inte så många som vi önskade. Och framför allt var det ingen som tyckte jag var speciellt intressant. Blogghjälpen sa att de får skylla sig själva. Hi-hi.

I alla fall har jag blivit fotograferad idag. Det var kul och blogghjälpen tyckte jag var jätteduktig, även om det var svårt att få mig att titta in i kameran. Och det är klart att jag är nog en duktig fotomodell, men att titta in i kameran samtidigt som det blixtrar – ånej, nån måtta för det vara.

På söndag ska det vara lite lussefirande på katthemmet i samband med öppet hus. Då kanske det finns lite pepparkakor och annat för de som vill ha. Själv är jag inte så förtjust i pepparkakor. Det smakar så starkt tycker jag. Och inte har jag känt nån pepparsmak heller för den delen.

Jag tycker mer om sån kattmat vi brukar få här på katthemmet. Det smakar jättegott, fast just nu äter vi lite specialmat i min bur för en av mina kompisar är lite orolig i magen, så då är vi solidariska med honom och käkar samma mat tills han har blivit bra. Det brukar de bli ganska fort.

Mer i morgon.
Berta

4 kommentarer:

  1. Jag håller med blogghjälpen. Det är människorna som förlorar på att inte ha dig som huskatt. Ta hand om er magdålige kompis. *uppmuntrartass*

    SvaraRadera
  2. Du är en jättesnygg katt! Nosbuff

    SvaraRadera
  3. Hej Sippo. Visst är människor knäppa när de inte förstår att det bästa de kan göra är att skaffa en fin katt? När ska de börja begripa det? Berta

    SvaraRadera
  4. HEj Dui och Deco. Tack för att ni muntrar upp mig. Det behövs ibland, för även om jag inte alls har det dåligt här på katthemmet blir jag lite nedstämd ibland när jag tänker på hur jag skulle kunna ha det. Men blogghjälpen säger att jag kommer få det bra så småningom i ett eget hem. Håll tassarna för mig. Berta

    SvaraRadera

Katten Hanina på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Hanina på Södertälje Katthem. Nu börjar jag äntligen känna mig lite varm i pälsen. Det är inte så farligt att vara bloggkatt, me...