måndag 31 december 2012

Katten Fortuna på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Fortuna på Södertälje Katthem.

Idag har blogghjälpen varit här. Vi hade ett långt samtal där jag instruerade henne vad hon skulle skriva om idag. Vi gosade mycket också. Jag buffade jättemycket på henne och hon smekte mig. Det kändes jättebra.

Jo, igår berättade jag att jag fångades i en fälla, ditlurad av mat som luktade jamargott. Inte nog med det, man bar iväg fällan med mig i och satte oss i en brummis. När den äntligen stannade bars jag in i ett hus. Där fick jag träffa människor som talade lugnt med mig, men jag var ändå alldeles för skärrad för att höra vad de sa.

Snart bars jag in i ett rum som kallades karantän. Där inne fick jag mat och vatten och en egen toalåda. Lite mjuka dynor fanns också att ligga på. När jag fått vara ensam ett tag lugnade jag mig. Jag åt lite, sen somnade jag och sov länge.

Nästa morgon kom det människor igen och gav mig mer mat. Jag var jätterädd för dem och morrade och fräste allt vad jag kunde. De sa att det kommer nog ta lite tid med henne, men det kommer nog gå bra så småningom.

Efter nån dag kom nån som hette Vettis. Jag såg att han hade en lång, farlig nål i handen som han stack i pälsen på de katter som bodde grannar med mig. När de kom till min bur hade jag bestämt mig för att så där skulle jag INTE låta mig behandlas! Jag spottade, fräste, morrade, slog med tassen och var jättefarlig. Fast det fanns en tjej med där som inte alls fattade hur farlig jag var. Innan jag visste jamet av hade hon tagit ett stadigt grepp i nacken på mig och medan hon höll så stack vettisen mig också!

Lurad igen, alltså. Jag började undra vad det var som hände i mitt liv.

söndag 30 december 2012

Katten Fortuna på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Fortuna på Södertälje Katthem.

Som flera av er redan har gissat så var det katthemmet tanten talade med som jag berättade om igår. Jag hörde att hon sa att jag måste får komma in så fort som möjligt för det är en gubbe som sparkar henne.

Jag vet inte om det hade nån betydelse för de började genast försöka få in mig i en bur. Men se det ville jag INTE! Ingen närkontakt med tvåbeningar för min del!

Jag sprang och gömde mig varje gång den där buren kom fram. Men, nu i eftertass måste jag erkänna att de är ganska listiga ibland, de där tvåbeningarna. För en kväll när jag kom och skulle äta maten som tanten brukade ställa fram, så stod inte matskålen på sitt vanliga ställe.

Istället hade hon ställt den inne i nåt som såg ut som ett långt rör av stålnät. Jag minns att jag undrade vad det var för nymodigheter, men jag var ju hungrig så jag gick in i röret. Just som jag kommit in rasslade det till! Jag vände mig blixtsnabbt om och skulle rusa tillbaka ut. Men det gick inte. Hjälp, tänkte jag.

lördag 29 december 2012

Katten Fortuna på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Fortuna på Södertälje Katthem.

Mitt liv som övergiven utekatt är nåt som jag egentligen vill glömma, men jag kan inte göra det riktigt ännu. Jag minns fortfarande hur det kändes att inte ha en enda vän i hela världen. Ingen som brydde sig om mig, ingen som pratade med mig, ingen som kelade, ingen som gav mig mat och värme.Däremot fanns det gott om fiender som ville mig illa.

När man lever under såna förhållanden tvingas man att bli tuff. Så fort nån närmade sig trodde jag att jag skulle bli sparkad. Jag fräste och morrade, rynkade nosen och gjorde allt jag kunde för att bli lämnad ifred.

Den enda som inte verkade direkt elak var tanten som ibland gav mig mat. Fast jag vågade inte gå nära henne. Jag var säker på att hon skulle göra mig illa om hon bara fick chansen.

Det gick en tid. En dag hörde jag tanten tala i nån apparat hon höll för örat. Jag hörde att hon sa "stackars katt", "måste få bli omhändertagen", "kan inte gå så här längre".

Jag förstod inte vem hon talade om och inte vem hon talade med heller. Men så en dag började det hända saker...

fredag 28 december 2012

Katten Fortuna på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Fortuna på Södertälje Katthem.

Jag började mer och mer förstå att mina människor aldrig skulle komma och hämta mig. De hade övergivit mig. Jag betydde ingenting för dem.

Det var inte så lätt att hitta mat där jag var. Jag åt mycket sånt som varken var gott eller nyttigt, men jag kunde ibland stilla den värsta hungern i alla fall. 

Gubben som roade sig med att sparka mig tog varje tillfälle att måtta in en spark. Ibland hann jag undan, ibland inte. En tant som såg honom skrek åt honom att låta bli mig. Då skrek han tillbaka att han hatade katter och att "kattf-n" inte skulle vara där.

Nähä, var skulle jag vara då? Är det verkligen så att just människor har rätt att bestämma vilka som får vara på olika platser? Har de nån bestämmanderätt över alla andra levande väsen? Det har jag svårt att förstå. Jorden är väl till för alla?

Så småningom började i alla fall den där tanten ge mig lite mat. Hon försökte klappa mig också, men då fräste jag och sprang bort det fortaste jag kunde. Efter att ha levt ett ensamt liv länge där människor ofta var elaka mot mig, vågade jag inte lite på nån människa.

torsdag 27 december 2012

Katten Fortuna på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Fortuna på Södertälje Katthem.

Idag är jag lite försenad att berätta för blogghjälpen vad jag vill berätta. Jag har nämligen varit akut hos vettisen. Det kanske beror på att jag fått dålig mat eller ingen mat alls under för lång tid, men jag har nåt som heter kronisk magkatarr. Jag måste äta en viss sorts foder och är det nån som nån gång glömmer det och ger mig nåt annat, då mår jag dåligt i magen.  Vettisen sa att allt skulle bli bra bara jag fick min specialdiet igen, och nu mår jag bättre.

Nåjam, nu ska jag fortsätta berätta vad som hände när jag var liten. En dag kom en stor, stor brummis och mina människor lastade in alla kartonger i den. Till sist var allt packat, utom mina matskålar. De bars ut på backen och slängdes där. Jag blev lite förvånad men tänkte att jag skulle nog få nya i vårt nya hem.

Sen hände det konstiga. De satte sig allihop i bilen och bara åkte. Kvar satt jag. Utan mat, utan möjlighet att gå in i mitt hem, och dessutom med en gubbe som sparkade mig så fort han kom åt.

På så sätt började mitt liv som hemlös katt. Jag ska berätta mer om det i morgon.

onsdag 26 december 2012

Katten Fortuna på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Fortuna på Södertälje Katthem.

Igår började jag ju berätta om mitt liv.  Vi ungar fick springa ute utan nån vidare tillsyn redan tidigt. Vi fick i alla fall komma in och äta oss mätta när vi var hungriga. Om nån var hemma som kunde släppa in oss alltså.

Vi växte förstås. Några av mina syskon fick andra hem, men inte jag. Men jag hade ju ett hem, fast jag märkte nog att jag inte precis var den viktigaste i familjen.

Det blev vinter och vår. Jag hörde att mina människor började tala om att de inte skulle bo kvar i huset. Jag började tycka att det skulle bli ganska skönt att flytta, för det fanns en farbror i området som svor och skrek varje gång han såg mig. Och inte nog med det - han sparkade på mig också!

Jag var väldigt rädd för honom och sprang hem det fortaste jag kunde så fort jag såg honom.

Där hemma blev mer och mer saker nerpackade i kartonger. Mina matskålar stod kvar och jag tänkte att det blir väl det sista vi packar, eftersom jag ju skulle ha mat ända in i det sista.

En dag kom en stor brummis och alla kartonger bars ut till den.

Jag berättar mer i morgon.


tisdag 25 december 2012

Katten Fortyna på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Fortuna på Södertälje Katthem.

Nu ska jag börja berätta min historia. Egentligen är det inte nån bra dag att börja på, för jag har inte sovit så bra i natt eftersom jag legat och tänkt dels på vad jag ska jama om, dels hur mitt liv har varit. Minnena kommer tillbaka, och det är inte så roligt precis.

De första minnen jag har är att jag bodde med mamma och mina syskon i en familj. Jag minns att barnen i familjen gullade mycket med oss ungar. De bar omkring på oss och sa att de tyckte vi var jättesöta.

Jag märkte att de inte brydde sig lika mycket om mamma, men hon fick ju mat så att hon i sin tur kunde mata oss. Det mesta var ganska bra tyckte jag.

Med tiden växte vi förstås, det gör ju alla ungar. Vi fick gå ut lite på tomten. I början tyckte jag det var läskigt. Det fanns så mycket ljud och så många människor och andra katter där. Trots att vi var så små fanns det de som inte var snälla mot oss, men då kunde vi ju springa hem och in i huset. Det kändes tryggt.

Ja, så är mina första minnen i livet. Men det skulle inte alltid vara så bra. Det ska jag snart berätta mer om.


måndag 24 december 2012

Katten Fortuna på Södertälje Katthem berättar

Hej, jag heter Fortuna och bor på Södertälje Katthem.

Det är jag som ska bli ny bloggkatt efter Lady som har fått ett eget hem.

Lady och jag har jobbat intensivt ihop den senaste tiden. När hon frågad just mig om jag ville bli ny bloggkatt blev jag jättenervös och bet på klorna en hel natt. Jag vet att nästan alla katter tycker det är läskigt i början, men Lady sa att eftersom det är så mycket att göra som bloggkatt så hinner man knappast bli nervös. Det är bara att slicka på pälsen och sätta igång, sa hon.

Men människor kanske inte vill läsa om ett tragiskt kattliv till, jamade jag. Men det är ingen som tvingar nån att läsa, jamade Lady. Är man trött på att läsa hur de flesta katterna på ett katthem har haft det så kan man läsa nåt annat.

Ja, nu vet ni vad ni har att vänta er. Jag ska börja  min berättelse i morgon. I kväll och i natt ska jag fundera ut vad jag ska jama. Jag måste ju ta allt i rätt ordning och berätta så verkligt som möjligt, så ni förstår hur jag haft det.

Eftersom jag är en väluppfostrad kisse tänkte jag i alla fall börja med att önska er alla EN GOD JUL!

lördag 22 december 2012

Blogghjälpen har ordet


 Så har då ytterligare en av "mina" bloggkatter flyttat.

Det är vid såna har tillfällen man önskar att man kunde stänga av känslorna, åtminstone för ett tag. Det känns tomt och vemodigt, samtidigt som glädjen över att Lady fått ett jättebra hem är stor.

De katter som får bli bloggkatter på Södertälje Katthem är oftast de som, av nån anledning, inte har så lätt att hitta sina människor. Våra kattungar hinner knappast läggas ut på hemsidan innan de fått ett hem, medan andra, vuxna katter kan ha svårare att sälja sig.

Lady var definitivt en sån katt som inte kunde sälja sig. Hon behövde upptäckas av någon som såg hennes potential. För ett par veckor sedan kom hon som såg den.

Lady har inte haft det lätt hittills i livet. Jag tror att många människor varit mycket elaka mot henne. Att hon inte vågat lita på någon är inte konstigt.

När Ladys matte väl hittade henne, tror jag matte kände det som många av oss erfarit, nämligen att när en katt som varit så rädd som Lady varit väl vänder och börjar lita på folk igen, då brukar det bli ett  särdeles fint förhållande mellan matte och katt. Jag tror det kommer bli så mellan Lady och hennes matte när Lady väl förstått att hon är älskad och skyddad mot elaka människor.

Nu ska jag skapa kontakt med Ladys efterträdare. Man kan inte ta vem som helst som bloggkatt. Det är viktigt att man får nån sorts kontakt med just den katten. Vi får se om vi börjar presentera oss redan i morgon eller om vi väntar lite.

Stort tack till alla er som följt och stöttat bloggkatterna på olika sätt. De behöver er!

fredag 21 december 2012

Katten Lady på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Lady på Södertälje Katthem.

Vilken dag! Först kunde jag, som väntat, inte sova så mycket. Så småningom blev det morgon och morgonpasset kom och hjälpte oss. Det kändes både vanligt och ovanligt. Vanligt för att alla gjorde det de brukar, tömma lådor. byta ut vattenskålar, ge oss mat och gosa lite med oss. Men sen  märkte jag att många var inne hos mig och sa att jag skulle flytta och att de var både glada och ledsna för det.

En del hade tårar i ögonen. Men det var inte för att de var  ledsna, utan för att de var glada för min skull.

Mitt på dagen kom blogghjälpen. Hon var inne hos mig och gav mig lite godis. Vi jamade lite och hon sa att snart kommer matte.

Det var naturligtvis inte sant. Matte kom inte alls snart, utan det tog kattiljoner timmar innan hon kom vid 2-tiden. Då kom hon in till mig och berättade att vi skulle åka hem. Då fick jag lite panik och råkade riva matte lite i handen, men hon blev inte arg. Hon förstod att jag blev rädd eftersom jag inte riktigt visste vad som skulle ske.

Så småningom fick jag hjälp att komma in i min transportbur och jag bars ut från min bur som jag bott i en ganska lång tid. Gissa om mitt hjärta bankade?

När vi kom ut på kontoret var det många som ville säga hej då till mig och önska mig lycka till. Jag hörde dem, men var nog lite för skärrad för att egentligen höra vad de sa.

Sen bars jag ut i en brummis och vi åkte iväg. När jag satt där i brummisen tänkte jag, att just idag är det vintersolståndet. Det betyder att vi, sedan klockn 11.12 idag, gå mot ljusare tider. Det känns som en bra dag att flytta. Jag går också mot ljusare tider, de ljusaste tiderna i mitt liv!

Så vill jag tacka alla snälla bloggkompisar för att ni följt och stöttat mig. Utan er hade jag tröttnat för länge sedan. Snart kommer en av mina kompisar att ta över bloggen. Hon, - ja det är en tjej - har mycket att berätta och hon hoppas ni kommer stötta henne också. Det behöver hon!

torsdag 20 december 2012

Katten Lady på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Lady på Södertälje Katthem.

Idag har jag suttit och funderat på hur det kommer att kännas i morgon. Ja, det är ju inte det enda jag gjort. Jag har ju för sista gången antar jag, hjälpt blogghjälpen med ett möte. Det är nämligen möte i Svekatt ikväll. Det är viktiga möten må ni tro, och inget får lämnas åt slumpen.

Svekatt jobbar för många katters framtid. De som jobbar på ett katthem har ofta mer än nog med att se till att vi får vår dagliga vård. De har inte tid och ork att föra vår talan gentemot myndigheter och andra. Därför är det jamarviktigt att Svekatt finns, som tar på sig den rollen.

Men som jamat, jag har annat i huvudet idag också. Packningen är klar, så egentligen borde allt vara frid och fröjd. Men jag vet inte om jag kommer kunna sova nåt i natt. Tänk om jag är klarvaken hela natten och dödstrött när jag kommer hem i morgon!

Jag ska säga till blogghjälpen att hon får rapportera hur det går.


onsdag 19 december 2012

Katten Lady på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Lady på Södertälje Katthem.

Jag har totalt glömt en sak. Jag har glömt hur det är att ha ett eget hem där man är älskad. Undrar om man kommer att komma ihåg det igen, när man flyttar?

I alla fall kommer jag nog snart inse att det bästa för en katt är egna människor som gör allt för att man ska ha det bra.

Sen håller jag på att träna på en julsång. Jag har hört den sjungas i radion flera gånger. Den heter "I'll be home for Christmas". De har sagt här att det betyder "Jag kommer hem till jul". Fast jag vet inte om jag vågar sjunga den för matte. Kanske vågar jag inte förrän nästa jul.

tisdag 18 december 2012

Katten Lady på Södertälje Katthem brättar

Hej, det är Lady på Södertälje Katthem.

Idag har jag tänkt på att livet är konstigt ibland. Och att man själv reagerar konstigt också.

Som nu det här med min flytt till exempel. Jag är ju egentligen den lyckligaste katten på jorden. Min matte är jamarsnäll och hon längtar efter mig. Jag vet att hela hennes familj älskar katter också. När matte var tvungen att jobba länge när hon hade sin förra katt, gick hennes pappa hem till henne för att göra katten sällskap. Matte tror att han kommer göra likadant med mig.

Matte förstår också att jag kommer behöva lite tid på mig att känna mig hemma. Hon kommer inte blli besviken om jag inte ligger i hennes knä på julafton. Hon förstår.

Och ändå är jag lite nervös! Hur knäpp kan man vara egentligen? Jag kan ju ta det alldeles lugnt, men på nåt sätt är det inbyggt i mig att jag ska vara rädd. Ändå har det blivit så mycket bättre. Nu är jag inte rädd när människor på katthemmet klappar mig till exempel. Varför skulle de jag träffade innan göra så jag blev rädd? Jag hoppas och tror att när jag väl känner mig hemma hos matte, kommer jag aldrig mer bli rädd för de människor jag möter.

måndag 17 december 2012

Katten Lady på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Lady på Södertälje Katthem.

Idag har jag jobbat hårt. Det har varit styrelsemöte och jag har förberett allt för blogghjälpen för sista gången.

Det känns lite vemodigt, men samtidigt har jag lärt upp min efterträdare, så jag tror att allt kommer gå bra även framöver. Fast det är en tuff uppgift h*n tar över. Det är tur att vi katter är så lättlärda och intelligenta.

Matte har ringt och berättat att hon kommer och hämtar mig på fredag. Nu måste jag börja provpacka alla saker och tänka igenom noga vad jag ska ha med mig. En del saker kommer jag skänka till mina kompisar som fortfarande bor kvar på katthemmet.

söndag 16 december 2012

Katten Lady på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Lady på Södertälje Katthem.

Idag har det varit öppet hus igen. Blogghjälpen kom, fast sent. Hon hade varit på nya katthemmet och tittat. Nu börjar men verkligen se hur det ska bli, berättade hon.

Om allt går som det ska kommer jag aldrig att få se nya katthemmet, annat än på bild. Det känns ju på ett sätt lite märkligt eftersom jag arbetet så mycket med det, men om alternativet är att man får ett eget hem - ja då är valet lätt.

Jag är i alla falla jamarglad att många av mina kompisar kommer att ha nånstans att ta vägen när det gamla katthemmet ska rivas. Tänk om vi hade varit tvungna att stänga katthemmet *ryser*.

Nu ska jag i alla fall börja planera lite för vad jag ska ha med mig när jag flyttar. Man samlar ju på sig en del saker när man bor här.

Om blogghjälpen får behålla strömmen hörs vi i morgon.

lördag 15 december 2012

Katten Lady på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Lady på Södertälje Katthem.

Idag kan vi bara jama att blogghjälpen haft strömavbrott från tidig eftermiddag till klocka sent. När strömmen äntligen kommit tillbaka måste vi sova.

Vi hörs i morgon.

fredag 14 december 2012

Katten Lady på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Lady på Södertälje Katthem.

Ibland, eller jämt förresten, är det tur att det finns duktiga volontärer som tar hand om oss. Ikväll till exempel, när kvällspatrullen kom, fick de se att en av mina kompisar i karantän blödde från en tass.

Eftersom närmaste djursjukhus redan stängt var det svårt att få kissen till en vettis. Då löser våra volontärer situationen själva genom att förbinda tassen, så vi kan avvakta till i morgon med vettisbesök.

Varför uppmärksammas inte såna människor mer? Det borde finnas massor med priser och utmärkelser för människor som ställer upp så. De jobbar i det tysta, men deras arbete gör att hemlösa katter kan få ett värdigt liv.

Människor som sparkar på en boll, som slår på en boll med ett racket, som gör en massa annat som kanske inte är så märkvärdigt, de får priser, bidrag och pengar och är ganska lätt. Men de som gör en ovärderlig insats för hemlösa katter - vad får de? Som tur är finns det människor som tycker det är tillräcklig belöning att se en hemlös katt få ett hem. Men nog är de värda mycket mer?

torsdag 13 december 2012

Katten Lady på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Lady på Södertälje Katthem.

Idag har blogghjälpen varit här igen. Men hon pratade inte så mycket med mig, för hon hade lite bråttom. Hon skulle nämligen skjutsa hem en kisse.

Det var en av mina kompisar som säkert blivit avlivad för länge sen om vissa myndigheter fått som de velat. Hon var väldigt rädd när hon kom till katthemmet. Människor hade inte varit snälla mot henne och alla som varit i närheten av en katt vet att när vi blir rädda så försöker vi försvara oss mot de vi tror vill oss illa.

Det kan dröja innan vi inser att det faktiskt finns människor som vill oss väl. Så var det med mig och så var det med min kompis. Men om man har tålamod så kommer det nån som fastnar för just OSS. De människorna ser att vi längtar efter att våga visa att vi tycker om dem, och ger de oss bara tid så blir de rikligt belönade. För vi katter kan verkligen älska.

Ge rädda katter möjlighet att visa det.

onsdag 12 december 2012

Katten Lady på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Lady på Södertälje Katthem.

Ibland har vi nåt som heter prao-elever här på katthemmet. De brukar vara här nån eller ett par veckor. Jag tycker det är spännande att se hur olika de är. En del gör nästan ingenting. Sitter vid ett bord och spelar dataspel och man får hela tiden säga åt dem vad de ska göra. Då gör de i bästa fall det, sen inget mer.

Men så finns det andra. Just nu har vi tjejer här som är alldeles otroliga. De gör vad de ska, de tar egna initiativ och de är jamartrevliga.

När de är färdiga med alla "måsten" går de inte och sätter sig och spelar spel eller nåt annat som inte vi katter har nån nytta eller glädje av. De kommer in och gosar med oss katter istället! Och det fantastiska är att de inte bara går in till katter som vill gosa. Nä, de kommer in till kissar som är lite blyga och t o m rädda också!

Jag har sagt till dem att jag tycker de ska vara hos oss jämt, men de säger att det inte går, för de måste gå i skolan också. Det kan jag ju förstå, men jag hoppas de kommer tillbaka till oss sen, i alla fall som volontärer.

Visst är det kul att det finns såna unga människor också?





tisdag 11 december 2012

Katten Lady på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Lady på Södertälje Katthem.

Jahajam, då har man suttit och slitit förgäves! Hela dagen har jag förberett styrelsemötet i detalj. Jamat precis vad blogghjälpen ska säga på mötet. Och vad händer? Jo, mötet blir inställt!

Först är det 2 som fått förhinder, sen börjar det bli dåligt väglag också och då tyckte blogghjälpen det var bättre att skjuta på mötet. Jag jamade till henne att jag skulle ha ersättning för mitt jobb i alla fall. Det lovade blogghjälpen att jag skulle få. Vanlig ersättning, sa hon.

Undrar förresten vad hon menar med det? Det är inte mycket extra man får här för att man är bloggkatt ska ni veta. Fast blogghjälpen säger att det är äran som räknas.

Jag tycker äran ska komma i andra tass. I första tass borde man får massor med godis. Måste tyvärr meddela att jag inte kommit nån vart med henne i godisförhandlingarna. Men de fortsätter med oförminskad styrka!

måndag 10 december 2012

Katten Lady på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Lady på Södertälje Katthem.

Idag har jag varit jamararg. Anledningen är den här artikeln som jag läst.

Ynkliga människor har helt sonika kastat ut en katt ur bilen, mitt i smällkalla vintern!

Det talas mycket om kastreringskampanjer för katter, och det är jamarbra, men sjutton vet om inte en och annan tvåbening också skulle hindras från att föda barn. Om man kan handla så här illa mot en värnlös katt, vad har man då för känsla för sina barn?

Nåt fel måste det vara hos dem som inte kan känna empati och respekt för en annan levande varelse. Det måste bli ett slut på den här hjärtlösa hanteringen av oss!

Usch. Nu ska jag lugna ner mig med att förbereda blogghjälpen inför styrelsemötet i morgon. Det är mycket att stå i nu må ni tro.


söndag 9 december 2012

Katten Lady på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Lady på Södertälje Katthem.

I helgen har det pågått mycket aktiviteter på vårt nya katthem igen. På den här första bilden ser ni material som ska bli burar så småningom. Ni anar inte vilket jobb det varit att bara bära upp allt det här tunga för trapporna till katthemmet. Det är inte precis så att man tar ett gäng brädor och travar uppför ganska många trappsteg.

 På nästa bild ser ni Pelles matte. Både hon och Pelles husse har hjälpt oss jamarmycket redan. Vi hoppas så klart att Pelle ger dem ledigt att komma till katthemmet ännu mer, men som alla andra måste de ju jobba med annat också, så att Pelle får mat och tak över huvet.



På nästa bild ser ni Christer till höger och Patrik till vänster. De är snälla snickare som kan allt.

På bilden håller de på att mäta ut var de ska såga upp fönster i karantänavdelningen.


Sist idag vill jag visa en bild på Niclas. Han kan allt om elektricitet. Dessutom är han, liksom alla andra som hjälper oss, jamartrevlig. Och det trots att han har en skällis hemma! Fast jag vet ju att det finns trevliga skällisar också.

Tänk den dag alla kissar kan flytta över till nya katthemmet! Vad roligt det kommer bli. Fast jag tror att jag kommer att ha flyttat till mitt nya hem då, men jag gläds i alla fall för alla kompisar som får flytta hit. 

lördag 8 december 2012

Katten Lady på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Lady på Södertälje Katthem.

 En sån här lördag före jul, verkar det som om det flesta måste rusa omkring på stan och köpa saker. Som tur är finns det undantag. Titta på vår hemsida. Där syns det vilka som ägnar sig åt viktiga saker: Christer, Pelles matte och Niclas. De bygger ett nytt katthem!

Patrik brukar också hjälpa oss, men han vara jamarförkyld och gjorde nog klokt i att åka hem och sova.

Trots att jag själv fått ett hem blir ja alldeles varm i hjärtat när jag ser på Facebook hur vårt nya katthem växer fram. Det känns alldeles fantastiskt och jag blir jamarglad för mina hemlösa kompisars skull.

Jag tycker att alla borde hjälpa katthem så att de kunde hjälpa fler hemlösa katter.

fredag 7 december 2012

Katten Lady på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Lady på Södertälje Katthem.

Har ni sett vilket fint pris Gustav instiftat till all katthemspersonal? Det är såna här initiativ, bland annat, som gör att det känns värdefullt att jobba på ett katthem.

Man jobbar inte där för att tjäna pengar eller för att "göra karriär". Tvärtom. Man jobbar där bara för att man vill hjälpa katter som har det svårt. Vår belöning ligger i att se att en hemlös kisse får ett bra hem.

De som jobbar på ett katthem borde uppmärksammas mycket, mycket mer. Utan alla människor som går upp tidiga mornar i ur och skur, mörka kvällar, som ställer upp på loppisar, julmarknader och annat för att dra in pengar till verksamheten, som ställer upp på öppet hus, som gör hembesök, som raggar gåvogivare m m, utan dem skulle katthemmen inte kunna existera. Det är DE som är hjältarna. Och det är de som får Gustavpriset 2012!

torsdag 6 december 2012

Katten Lady på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Lady på Södertälje Katthem.

Idag är det öppet hus. Eftersom det är svårt att ta sig fram med brummisar så  blir det nog inte så många besökare. Det är synd, för jag har flera kompisar här som skulle behöva ett hem.

För min del är et inte viktigt att få ett hem just till jul. Vi katter firar ju inte jul så särskilt mycket. Faktiskt är det så att jag tycker det där julfirandet är lite överdrivet, Många, som inte har nån att fira julen med, blir ledsna då. Visserligen kunde man ju tycka att de kunde ta hand om en hemlös katt eller fler, så de slapp vara ensamma, men alla kan ju inte ta hand om en katt.

Har man t ex ingen bostad eller inga pengar att köpa kattmat, kattsand och allt annat en katt behöver för, så är det ju svårt att ta hand om en katt.

Och som jag jamat tidigare - ett bra sätt att avdramatisera julen är ju att skänka pengar till ett katthem istället för att köpa massa julklappar.


onsdag 5 december 2012

Katten Lady på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Lady på Södertälje Katthem.

Idag hade blogghjälpen tänkt komma till katthemmet ett tag. Men det var bra att hon inte gjorde. Först var hon alldeles insnöad, i rent bokstavlig mening också. Sen hostar hon så hon skrämmer slag på alla i omgivningen.

Jag vill ju varken bli skrämd eller förkyld. Tänk att behöva åka till sitt nya hem med halsduk och nosdukar. Man trasslar ju så lätt in tassarna i halsdukar. Jag vill vara i form när jag ska åka!

Det är svårt för våra tvåbeningar att ta sig till katthemmen när det är sånt här väder. Jag undrar varför det behöver vara sånt väder.Varför kan det inte få vara lite lagomväder så de inte behöver kämpa som bara den bara för att ta sig hit? Dumma väder. De ger oss ju så mycket av sin fritid ändå. Vad skulle hända med oss om de inte kom *ryser*.

Nu hoppas jag att det blir fint väder hela vinterna, våren, sommaren och hösten och lika fint kommande år.


tisdag 4 december 2012

Katten Lady på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Lady på Södertälje Katthem.

 Idag har jag tänkt på att jag skulle vilja köpa allt i hela världen till min matte i julklapp. Fast det skulle ju bli väldigt mycket saker, och jag är inte säker på att hon vill ha så många saker.

Kanske är det bäst att jag bor in mig ett tag innan jag vet vad hon vill ha. Tänk om hon skulle bli arg på mig bara för att hon får en massa saker hon inte vill ha? Men blogghjälpen säger att hon tror inte min matte kommer bli arg på mig. Inte ens om jag gör nåt tokigt. Fast hon kanske säger till mig att jag inte ska göra om en sån tokighet. Det kallas visst uppfostran.

Så blogghjälpen föreslår att jag ska ge nåt till mina kompisar här på katthemmet istället. Eftersom jag inte har så mycket pengar, inga alls faktiskt, så har hon lovat köpa extra julgodis till alla mina kompisar som är kvar på katthemmet över jul och nyår.

Sen har jag en dröm också. Jag drömmer om att alla människor skulle avstå från att köpa minst en julklapp och istället skänka dem pengarna till ett katthem som tar hand om hemlösa katter.Tänk om den drömmen blev sann!


måndag 3 december 2012

Katten Lady på Södertälje Katthem brättar

Hej, det är Lady på Södertälje Katthem.

Tänk att man aldrig är riktigt nöjd. Vi har ju hittat hem åt många hemlösa katter i år. Snälla människor jobbar på katthemmet på sin fritid. De gör ett fantastiskt arbete. Utan dem skulle nog inget katthem kunna överleva. I alla fall inte vårt.


Även om så gott som alla katthem har någon eller några anställda som har det övergripande ansvaret för katthemmen, så går det inte att betala löner till så många som skulle behövas för att det skulle fylla behoven.

SVEKATT har skickat ut en enkät till ett antal katthem. 42 organisationer har svarat. Frågorna var hur många katter de omplacerat under 2011 och hur många volontärtimmar som behövs per vecka för att driva verksamheten.

De här 42 organisationerna omplacerade 5 600 katter 2011. Det har krävt 236 248 timmars volontärarbete! Om alla skulle ha betalt efter förtjänst skulle det kosta 37 miljoner kronor. Ändå har man då inte räknat in t ex styrelsens arbete, arbete som läggs ner på marknadsföring, att samla in pengar till verksamheten, kostnad för hembesök, kostnad för transport till veterinär, jourhem etc.

Men trots att så många hjälper oss hemlösa katter, så skulle jag vilja att ännu fler engagerade sig, så att ännu fler av mina kompisar kunde tas om hand och få hjälp att få ett kärleksfullt hem. Sånt här tänker jag särskilt på när det är så kallt ute som det är nu. Ni kan se en bild som jag lagt ut på vår hemsida . Så illa kan det gå om en stackars kisse inte får hjälp i tid.

Så hjälp oss att hjälpa ännu fler katter. Ni kan göra det på så många sätt, och jag vet att de flesta av er redan gör det. Och då jamar jag inte bara om att skänka pengar, vilket naturligtvis är väldigt viktigt. Jag jamar också om att t ex berätta för vänner och bekanta att de kan ta hand om en hemlös katt. Och framför allt, att ni tar väl hand om era egna katter. Fast det vet jag att ni gör!

söndag 2 december 2012

Katten Lady på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Lady på Södertälje Katthem.

Idag har det varit öppet hus.Först fick jag ett tygstycke som matte har haft. Det skickade hon med blogghjälpen, för då kan jag ligga på det och känna hur det doftar i mitt nya hem. Jag tycker det doftar jamargodis. Jag ska ligga på det i natt och tror jag kommer sova jättegott.

Sen fick jag lite godis av blogghjälpen också. Sen berättade hon för mig om hembesöket. Det hade gått jättebra, som jag sa igår.

Idag hade blogghjälpen tänkt hjälpa till med lite målning på nya katthemmet. Men då var det så att man skulle byta ut fönster i lokalen. Då hade hantverkarna som ska göra fönsterjobbet, lyft ut alla fönster så det var jättekallt. Det var till och med så kallt att det inte gick att varken spackla eller måla. Så då blev det så att det inte blev nåt målerijobb idag.

Hoppas det blir i veckan istället. Då ska även ventilationen sättas in. Ni anar inte så fint det kommer bli! Det är jättekul att ansvara för organisationen av allt på nya katthemmet!

lördag 1 december 2012

Katten Lady på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Lady på Södertälje Katthem.

Nu har blogghjälpen varit på hembesök hos min matte.

Blogghjälpen sa att hon tror jag kommer få den bästa matte man kan tänka sig. Hon är lugn och förstående. Hon och hela hennes familj är vana vid katter och förstås stora kattvänner. 

När mattes förra katt levde brukade hennes pappa komma och besöka den kissen om mattes arbetsdag blev lång, så den inte skulle behöva vara ensam länge. Hon trodde nog han skulle komma till mig också om matte skulle bli försenad eller bli tvungen att jobba över.

En annan bra sak med matte är att hon är fullt medveten om att jag behöver tid på mig för att bli trygg. Jag ska få ta den tid jag behöver. Tänk att det finns såna mattar! Och att en sån har hittat mig!

Fast matte vill vara hemma lite när jag flyttar, så jag kommer inte åka hem förrän till jul. Innan dess kommer hon att besöka mig på katthemmet. Det ser jag fram emot.

Tänk att få fira jul i ett EGET hem!


Katten Hanina på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Hanina på Södertälje Katthem. Nu börjar jag äntligen känna mig lite varm i pälsen. Det är inte så farligt att vara bloggkatt, me...