Katten Hanina på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Hanina på Södertälje Katthem.

Jag hade just legat och tänkt på viktiga saker när jag klev ut ur buren och blev blixtrad av blogghjälpen. Nog är det väl märkligt att man aldrig kan vara säker på att inte hamna på bild?

Nåjam, jag har egentligen inte så mycket att berätta idag, utan att jag får medicin som ska göra att jag blir alldeles frisk. Vi hoppas att den hjälper. 

Sen vet ni väl att vi är medlemmar i nåt som heter SVEKATT, Svenska Kattskyddsförbundet. De gör mycket nytta. De har bland annat sett till att det finns en lag som heter Lex Maja som betyder att personal inom hemtjänsten kan (och bör) slå larm om ett djur far illa. Tidigare fick de inte det utan risk att bli avskedade. De gör mycket annat bra för oss katter också.

Nu behöver de hjälp med folk till både styrelse och en revisor. Som vanligt är det svårt att hitta kompetent folk till ideella uppdrag, men känner ni nån som skulle passa (du själv till exempel) så skriv gärna det i kommentarerna så tar blogghjälpen kontakt.

Katten Hanina på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Hanina på Södertälje Katthem.

Idag har jag tänkt på alla katter som drabbas av krig. Det är så klart hemskt för alla mänskor också, men det är trots allt inte vi katter som startat krigen.  Men vi drabbas hårt när det blir. Vi tänker mycket på våra kompisar i krigsländer. Det finns ju ingen som vinner på att kriga, eller hur? Så tokiga vissa människor är.

För min egen lilla del väntar jag på provsvar från senaste undersökningen. Hoppas det ger svar på frågan om varför jag får svårt att andas när jag ska sövas. 

Nu måste jag sätta fart och fixa allt till morgondagens öppet hus. Vi har öppet både på katthemmet och i butiken 13-15. Kan man göra nåt roligare än att besöka oss? Nä, tror inte det. Välkomna!

Katten Hanina på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Hanina på Södertälje Katthem.

Idag får ni en bild på både Ubbe och mig. Jag ligger på min röda filt som jag fått av blogghjälpen och som ska åka med till mitt hem när jag får något.

Ibland blir inte saker riktigt som vi vill här på katthemmet. Vi vill att alla ska vara friska och må bra. En som kanske inte är riktigt frisk är jag. När man skulle kastrera mig gick det inte att söva mig för jag fick jättesvårt att andas så man fick avbryta alltihop. Sen dess har jag genomgått flera undersökningar och fått olika behandlingar, men hittills har inget hjälpt.

Så sent som igår var jag på djursjukhuset och de tog nya prover på mig. De ska analyseras nu och så hoppas vi att de hittar vad som är fel. 

Det är tur att jag bor på ett katthem som inte tvekar att kosta på mig en massa undersökningar som är jättedyra. Annars hade det nog gått illa.

Nu säger vi allihop att jag SKA klara av det här. Det FÅR inte vara nåt allvarligt! Så det så!

Katten Hanina på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Hanina på Södertälje Katthem.

Idag har jag funderat mycket på olika saker.  

Först är det bra att påskhelgen är över. Vi katter vill helst att det ska vara vardag jämt. Tvåbeningar krånglar bara till tillvaron genom sina påhitt om helger och semestrar och annat. Leve vardagen! Så tycker jag.

Sen har jag funderat över varför det fortsätter att komma in katter på katthemmen som ingen bryr sig om eller vill ha. De är dessutom ofta sjuka eller skadade och kostar massor. Varför skaffar man djur om man inte tar hand om dom? Den frågan kommer jag ständigt tillbaka till. När ska vissa förstå att det inte är gratis att ha ett djur? Det måste man veta när man skaffar oss. 

Sen är det en viktig sak till jag vill jama: I morgon har vi öppet hus både på katthemmet och i vår second handbutik mellan 13-15. Kom och besök oss då! Alla snälla människor är välkomna.

Katten Hanina på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Hanina på Södertälje Katthem.

Nu har jag klarat av årsmötet. Det vara mycket jobb med det, men nu vet jag ju hur man gör. Blogghjälpen blev avtackad. Hon har ju suttit i styrelsen sen 2010 och tyckte det var hög tid att kliva av. Nu tar andra över.

Hon har i alla fall lovat att försöka följa mig på min resa. Jag försöker ju lära henne ett och annat. Var godisburken finns och sånt där.

Nu ska jag fixa lite inför påskhelgen.  Den betyder ju inte så mycket för oss katter på katthemmet egentligen. Det viktiga för oss är att våra snälla volontärer kommer och hjälper oss som vanligt.

Hoppas att ni alla som följer mig i bloggen får en 

    GLAD PÅSK!

Katten Hanina på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Hanina på Södertälje Katthem.

Idag är det inte jag som är på bilden. Min kompis, Liam, flyttade till ett eget hem för några dagar sedan. Vi har redan fått hälsning från honom att han fått ett jättebra hem.  

För att inte jag skulle vara ensam så flyttade jag in till en ny kompis, Hubbe. Det är han som är på bilden. Han är också jättesnäll och vi trivs bra ihop.

Han har så klart inte hunnit sätt sig in i mitt arbete så jag har haft fullt upp hela veckan med att ordna allt inför årsmötet och öppet hus i morgon. Men det är bara kul.

Årsmötet börjar kl 12 och alla som betalt medlemsavgift är välkomna. Det är inte för sent att betala idag heller, oavsett om man kommer på mötet eller inte. Sen är det öppet hus som vanligt mellan 13-15. Då är alla snälla människor välkomna. Jag kommer vara på plats hela tiden.

Katten Hanina på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Hanina på Södertälje Katthem.

Nu börjar jag äntligen känna mig lite varm i pälsen. Det är inte så farligt att vara bloggkatt, men det är mycket jobb! Det har jag insett.

Nästan direkt har jag blivit tvungen att ta tass om Årsmötet på katthemmet. Det äger rum nästa lördag kl 12. 

När man kommer hit tror man kanske att det bara är att skicka ut kallelser till alla medlemmar. Ha! Det är ju det enklaste. Innan dess måste jag ju gå igenom alla räkenskaper och se så allt stämmer. Jag måste ordna så att det finns pengar på katthemmet, för utan pengar går det inte alls. Sen är det minst lika viktigt att det finns snälla volontärer som hjälper oss varje dag, året runt.

Som tur är har allt gått bra hittills. Sen måste jag så klart ordna med mycket i sista minuten, alltså precis innan mötet. Fika, stolar, material till alla osv. Det lär blir fullt ös hela veckan med andra ord!

Katten Hanina på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Hanina på Södertälje Katthem.

Ja, nu vet ni ungefär hur det gick till när jag hamnade här. Undrar hur många katter som haft liknande upplevelser. I början var jag ju jätterädd för vi hade ju inte fått lära oss att det finns snälla människor också. 

Ibland undrar jag om människor förstår hur rädda vi katter kan vara för er. Det är nog självklart för er att ni är snälla, men det vet ju inte vi. Inte förrän vi fått tid på oss att lära känna er. Ibland tar det lång tid, ibland går det fort.

Nåjam, nu har jag varit på katthemmet en tid och jag börjar förstå att många av er är snälla. Jag önskar att alla vore det och att vi fick lära oss det från början. Så mycket lättare livet skulle vara då.

En katt på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Hanina på Södertälje Katthem.

Fast vi var väldigt små började vi i alla fall få lite koll på omgivningen. Det var nog bra för när vi började röra på oss var vi mer synliga för både två- och fyrbeningar. Mamma lärde oss att akta oss noga för de med två ben - de kunde vara väldigt farliga sa hon.Vi brukade springa så fort vi kunde när vi såg dom.

Men vi märkte att det började komma tvåbeningar nästan varje dag till oss och de gav oss mat. Vi brukade smyga fram och äta när de gått. Det smakade jättebra. En dag ställde de in maten i nåt som såg konstigt ut men vi var ju hungriga så vi gick in där och åt i alla fall. Rätt som det var märkte vi att vi inte kom ut ur den där konstiga grejen. Då blev det panik vill jag lova!

 

 

En katt på Södertälje Katthem presenterar sig

Hej, jag heter Hanina och jag bor på Södertälje Katthem.

Jag ska börja blogga här och jag tycker det är jätteläskigt. Tänk om det blir pannkaka av alltihop!

Jag har inte så bra självförtroende. Där jag föddes fanns det inte nån som gav mig det. Jag och mina syskon föddes alltså utomhus och ni kan kanske tänka er hur det var. Det fanns inte mycket till värme där varken inom- eller utombords. Den värme vi fick var från mamma och varandra.

Mamma letade ständigt efter mat åt sig själv. Om inte hon fick mat kunde hon ju inte mata oss heller.  Det var inte alltid hon hittade nåt ätbart och hon kunde ju inte leta hur länge som helst heller för hon måste ju se efter oss. Det är nog först nu jag börjar förstå vilket jobb hon hade och hur duktig hon var. När jag var liten tog jag det för givet att hon skulle mata och skydda oss. Hon måste ha slitit väldigt. 

Nu måste jag tänka efter vad jag ska skriva härnäst, så de här får räcka för idag.

En katt på Södertälje Katthem berättar

Hej, jag är lite blyg så jag vågar inte riktigt berätta vad jag heter ännu. Men om ni vill följa mig så kommer jag börja blogga i början på nästa vecka. Och då ska ni så klart få veta vad jag heter också

Katten Uffe på Södertälje Katthem berättar

  och det känns ju jättekul.

Hej, det är Uffe på Södertälje Katthem.

Ibland kan det bli lite tokigt - fast på ett bra sätt. Det har det blivit nu.

Precis som jag skulle börja blogga så har jag och min mamma Ulrica fått ett alldeles eget och gemensamt hem! Det är ju syftet med bloggen, så allt är i sin ordning.

Eftersom anledningen till att vi har bloggen är att presentera en katt som söker ett hem så kommer jag inte fortsätta blogga, även om mamma och jag kommer bo kvar lite till på katthemmet, men vi är redan betalda och snart kommer vi flytta.

Det har hänt en eller två gånger tidigare under bloggens historia att en ny bloggkatt direkt får ett hem. Det känns bara bra. 

Nu får vi se om vi hittar nån ny katt som vill bli bloggkatt!

 

Katten Uffe presenterar sig

Hej. Jag heter Uffe och Rafael har sagt att jag ska bli ny bloggkatt. Han satt i buren bredvid min så jag fick lite tid att lära mig ett och annat, men tycker ändå det är lite läskigt att blogga. Tänk om jag gör fel! Fast Rafael sa att det inte gör nåt. Han är så snäll. Jag saknar honom fast jag vet att han fick ett jättebra hem.

Nu vågar jag nog inte blogga mer idag. Jag måste först se hur det är att blogga. Om det verkar bra ska jag börja berätta min historia i nästa inlägg.

Info från Rafaels och Fenjas matte

 

 Det vimlar inte av positiva nyheter nu för tiden, men här kommer en.

Vi fick besök på katthemmet idag av Rafaels och Fenjas matte. Hon berättar att allt går sakta men säkert. De ligger fortfarande mycket under sängen på dagarna men är desto piggare på nätterna. Det är Fenja som bestämmer. Om Rafael går iväg kommer hon snart och hämtar honom tillbaka till under sängen. Och Rafael lyder snällt. Idag gick matte ner och åt frukost. Hon sa till Rafael att han gärna fick komma med. Sen gick hon ner. Efter en liten stund hör hon hur han kommer tassande nerför trappan. Hon ställde snabbt fram frukost till honom också som han åt. De har legat i soffan och tittat på TV, som de tycker är spännande. Matte har inte fått klappa dom ännu, men det kommer!

Bilden har matte tagit. Så roligt att se dom i hemmiljö.

Blogghjälpen har ordet

Så var det dags igen, för andra gången för Rafael och Fenja. Det känns tomt och roligt på samma gång. Två fina katter som livet inte varit snällt mot verkar ha dragit en vinstlott till slut. Det är svårt att sätta sig in i hur mycket lidande många katter tvingas utstå, helt i onödan. Det är egentligen bara några få saker man behöver tänka på: kastrera din katt; ta väl hand om den; skaffa den inte om du inte kan ta hand om den.

När Rafael kom till katthemmet var han livrädd. Det blir inte en katt utan anledning. Han hade helt säkert inte blivit väl hanterad av någon människa. Att få följa en sån katts resa är en stor upplevelse. Att först sitta i ett hörn och fräsa mot allt och alla till att tycka att det är mysigt att bli klappad, det är stort. Lilla Fenja var också en vilsen katt om än inte lika skadad i själen som Rafael. Det är alltid en chansning att sätta ihop två främmande katter. Ibland blir det krig och då får man börja om från början. När det gäller Rafael och Fenja blev det ganska snabbt kontakt som höll i sig. De betyder väldigt mycket för varandra och att skilja på dom hade varit rent djurplågeri. Det betydde att de fick sitta lite längre än om vi hade accepterat att bara en skulle få gå till ett eget hem, men det fanns aldrig nån tvekan. Det fick hellre ta lite tid än att de skulle bli olyckliga på var sitt håll.

Alla ska ha ett stort och varmt tack för allt stöd.  Det har betytt mycket!

Just nu pågår funderingar på om bloggen ska fortsätta. Det är svårt att variera den och kanske tycker flera att det blir lite tjatigt. Då känns det inte motiverat. Vi får se hur vi gör.

KAtten Rafael på Södertälje Katthem har nåt spännande att berätta!

Hej, det är Rafael på Södertälje Katthem.

Nu ska ni inte bli oroliga för jag har ordnat allt med Öppet Hus i morgon mellan 13-15!

MEN - vi kommer nog inte vara här då! Om allt går som det ska (och det gör det nog) så kommer vi vara i vårt alldeles egna för-alltid-hem då. På bilden kan ni se matte som ger mig lite godis.  Det heter CALM och är det vi får varje dag, men det smakade liksom lite godare när matte gav.

Matte har varit på besök två gånger. Hon har haft en skyggis förut så hon vet vad det innebär att ta hand om två blygisar. Hon är inte orolig för att det inte ska gå bra.

Både Fenja och jag tycker så klart att det ska bli läskigt att flytta, men eftersom matte är så lugn och van så tror både hon och vi att allt kommer gå bra, bara vi får lite tid på oss i nya hemmet, och det kommer vi att få.

Nu hinner vi inte skriva mer idag för nu måste vi packa. Allt måste vara klart i morgon när matte kommer. Röda filten ska såå klart med och allt annat vi ska ha med oss.

Vi kanske uppdaterar senare. Tack alla som följt oss och uppmuntrat oss och sagt att vi kommer få ett för-alltid-hem rätt som det är. Så rätt ni hade!

Katten Rafael på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Rafael på Södertälje Katthem.

Egentligen skulle vi bloggat redan igår, men blogghjälpen var snurrigare än vanligt då eftersom hon varit hos vettisen med en av sina katter.  Han har både struma och artros. Han fick sprutor mot artrosen men sen skulle de ta prover också. Det tyckte inte han behövdes så han protesterade så mycket att de fick ge honom lugnande. Vi som känner honom sedan han bodde på katthemmet vet ju att han hade rätt. Några prover behövde inte alls tas.

Men tror ni blogghjälpen protesterade? Nädå, de fick både ge lugnande och stjäla en massa blod från honom. När de kom hem var han med rätta sur på blogghjälpen. Det tog flera timmar innan han förlät henne och lät sig klappas. Men nu är de vänner igen. Hoppas hon inte gör om det där!

Annars har vi förberett dagens Öppet hus så klart. Mellan 13-15 kan ni komma och besöka oss och dessutom göra fina fynd i vår second handbutik. Jag tycker det är Södertäljes finaste butik. Kom och avgör själva tycker jag!

Katten Rafael på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Rafael på Södertälje Katthem.

Idag sa Fenja att hon ville blogga. Klart hon fick. Så här tycker hon.

Hej alla snälla människor. Jag undrar var ni är som märker Rafael och mig när ni är på besök? Många andra katter får sina för-alltid-hem men oss verkar ni inte se. Jam, ibland gömmer vi oss förstås, men ibland är vi framme! 

Om vi fick ett eget hem skulle vi nog gömma oss lite i början där också. Men det skulle nog inte dröja så länge innan vi märkte att det vara VÅRT hem och att man ville oss väl. Då skulle vi inte ha nån anledning att gömma oss längre.

I mitt drömhem skulle man förstå att vi tyckte det var lite läskigt i början, men man skulle prata snällt med oss och låta oss ta den tid vi behöver för att känna oss riktigt bekväma. Ni ska veta att det inte är så lätt att byta hem. Vi vet ju det eftersom vi både har varit hemlösa och haft ett hem. Men nästa gång - då hoppas vi att vi inte behöver byta hem en gång till. Vet du nån som vi kan flytta in hos?

Kanske ses vi i morgon på öppet hus mellan 13-15?

Katten Rafael på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Rafael på Södertälje Katthem.

Nu har det blivit ett nytt år säger dom här.  Vi har inte märkt av nåt nytt utan våra snälla volontärer kommer och hjälper oss precis som vanligt. 

Vi är alla väldigt oroliga för våra kompisar som inte har nånstans att gå in nu när det är så kallt ute. Vad de måtte lida både av kyla och hunger. Det är inte så lätt att hitta mat när det ligger snö och is överallt.

Om ni ser en katt ute som verkar vilsen och hungrig, agera innan det är för sent.  Man ska inte börja mata en katt hur som helst i vanliga fall om man ser den ute, men när det är så här kallt är det bättre att man gör det en gång för mycket än en gång för lite.

Ni kanske kommer ihåg att jag hade en Nyårsinsamling i förra bloggen? Det gav 9150 kronor! Gissa om vi blev glada. Tack till alla er som stödjer oss på olika sätt. Ni är bäst tycker vi!