Katten Hanina på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Hanina på Södertälje Katthem.

Nu har jag klarat av årsmötet. Det vara mycket jobb med det, men nu vet jag ju hur man gör. Blogghjälpen blev avtackad. Hon har ju suttit i styrelsen sen 2010 och tyckte det var hög tid att kliva av. Nu tar andra över.

Hon har i alla fall lovat att försöka följa mig på min resa. Jag försöker ju lära henne ett och annat. Var godisburken finns och sånt där.

Nu ska jag fixa lite inför påskhelgen.  Den betyder ju inte så mycket för oss katter på katthemmet egentligen. Det viktiga för oss är att våra snälla volontärer kommer och hjälper oss som vanligt.

Hoppas att ni alla som följer mig i bloggen får en 

    GLAD PÅSK!

Katten Hanina på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Hanina på Södertälje Katthem.

Idag är det inte jag som är på bilden. Min kompis, Liam, flyttade till ett eget hem för några dagar sedan. Vi har redan fått hälsning från honom att han fått ett jättebra hem.  

För att inte jag skulle vara ensam så flyttade jag in till en ny kompis, Hubbe. Det är han som är på bilden. Han är också jättesnäll och vi trivs bra ihop.

Han har så klart inte hunnit sätt sig in i mitt arbete så jag har haft fullt upp hela veckan med att ordna allt inför årsmötet och öppet hus i morgon. Men det är bara kul.

Årsmötet börjar kl 12 och alla som betalt medlemsavgift är välkomna. Det är inte för sent att betala idag heller, oavsett om man kommer på mötet eller inte. Sen är det öppet hus som vanligt mellan 13-15. Då är alla snälla människor välkomna. Jag kommer vara på plats hela tiden.

Katten Hanina på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Hanina på Södertälje Katthem.

Nu börjar jag äntligen känna mig lite varm i pälsen. Det är inte så farligt att vara bloggkatt, men det är mycket jobb! Det har jag insett.

Nästan direkt har jag blivit tvungen att ta tass om Årsmötet på katthemmet. Det äger rum nästa lördag kl 12. 

När man kommer hit tror man kanske att det bara är att skicka ut kallelser till alla medlemmar. Ha! Det är ju det enklaste. Innan dess måste jag ju gå igenom alla räkenskaper och se så allt stämmer. Jag måste ordna så att det finns pengar på katthemmet, för utan pengar går det inte alls. Sen är det minst lika viktigt att det finns snälla volontärer som hjälper oss varje dag, året runt.

Som tur är har allt gått bra hittills. Sen måste jag så klart ordna med mycket i sista minuten, alltså precis innan mötet. Fika, stolar, material till alla osv. Det lär blir fullt ös hela veckan med andra ord!

Katten Hanina på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Hanina på Södertälje Katthem.

Ja, nu vet ni ungefär hur det gick till när jag hamnade här. Undrar hur många katter som haft liknande upplevelser. I början var jag ju jätterädd för vi hade ju inte fått lära oss att det finns snälla människor också. 

Ibland undrar jag om människor förstår hur rädda vi katter kan vara för er. Det är nog självklart för er att ni är snälla, men det vet ju inte vi. Inte förrän vi fått tid på oss att lära känna er. Ibland tar det lång tid, ibland går det fort.

Nåjam, nu har jag varit på katthemmet en tid och jag börjar förstå att många av er är snälla. Jag önskar att alla vore det och att vi fick lära oss det från början. Så mycket lättare livet skulle vara då.

En katt på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Hanina på Södertälje Katthem.

Fast vi var väldigt små började vi i alla fall få lite koll på omgivningen. Det var nog bra för när vi började röra på oss var vi mer synliga för både två- och fyrbeningar. Mamma lärde oss att akta oss noga för de med två ben - de kunde vara väldigt farliga sa hon.Vi brukade springa så fort vi kunde när vi såg dom.

Men vi märkte att det började komma tvåbeningar nästan varje dag till oss och de gav oss mat. Vi brukade smyga fram och äta när de gått. Det smakade jättebra. En dag ställde de in maten i nåt som såg konstigt ut men vi var ju hungriga så vi gick in där och åt i alla fall. Rätt som det var märkte vi att vi inte kom ut ur den där konstiga grejen. Då blev det panik vill jag lova!