fredag 30 september 2011

Katten Madeleine på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Madeleine på Södertälje Katthem.
 
Puh, jag är alldeles trött efter nattens festande. De som kom och jobbade här i morse tyckte det var lite rörigt på katthemmet, men eftersom vi allihop låg och sov så sa de inget.

Nu ska jag berätta nåt annat. Ibland händer det nåt väldigt speciellt här på katthemmet. Det hände här för några veckor sedan. Det kom in en ung tjej på katthemmet. Hon ville titta på en katt. Vi gjorde som vi brukade, frågade lite vad hon hade tänkt sig för katt, om hon haft katt tidigare o s v. 

Det visade sig att tjejen var sjukskriven och genomgick en behandling som skulle ta ytterligare några veckor. Hon kunde alltså inte ta nån katt direkt, men ville i alla fall titta lite förutsättningslöst på vad vi hade för katter och hur det gick till att köpa katt från oss.

Vi gick in i första rummet och berättade lite om katten i bur nr 1, gick vidare till bur 2 och 3. Matte tittade intresserat och lyssnade på vad vi sa. När vi kom till bur nr 4 berättade vi att den katten blivit matad av ett par i 8 år eftersom de inte kunde ha den inne. Hur han klarat sig ute alla vintrar var ett mysterium. Han var lite ärrad, öronen lite fransade och pälsen lite tilltufsad. Men hela han utstrålade ett lugn och en livserfarenhet som inte alla katter som farit illa gör.

Vi gick vidare till bur nr 5 och 6. Tjejen lyssnade fortfarande på vad vi berättade, men vi märkte att hon inte verkade lika koncentrerad längre.

När vi skulle gå vidare till nästa rum såg vi att tjejen kastade ett öga in i bur nr 4 och att katten tittade tillbaka.
I nästa rum fortsatte vi berätta om katterna, men vi märkte att vi delvis talade för döva öron. När vi presenterat alla katter bad tjejen att få gå tillbaka till bur nr 4 i första rummet.

Innanför satt katten och väntade och tittade på henne som att han sa ”vad skulle du titta på de andra katterna för? Jag är ju här”. 

Tjejen satt sig ner och katten började genast gosa med henne. 

Alla vi som jobbade på katthemmet den kvällen kände att här behövs inga fler presentationer. Vi lämnade tjejen och katten i buren och de satt nära varandra ända tills vi stängde.

Vi berättade för henne att om man vill skriva en intresseanmälan kan vi göra hembesök och om hon då betalar en handpenning kan vi reservera den katten för henne. Hembesök gjordes och handpenning betalades.
Det skulle dröja ännu flera veckor innan katten kunde komma hem till sin matte, eftersom behandlingen varade ytterligare en tid.
Tjejen, som vi nu kallar Matte, var hemma varje helg och så ofta hon hade möjlighet kom hon till katthemmet för att sitta hos ”sin” katt. Han stod framme vid burdörren och väntade så fort han hörde att hon var i antågande. När hon satte sig ner hoppade han upp i hennes famn. Han fick godis och det märktes att både katt och matte njöt i fulla drag.

Så idag var det äntligen dags. Matte kom för att hämta sin katt. Han var beredd. Inga som helst problem att gå in i buren. Blogghjälpen ringde strax efter att de kommit hem för att höra om det var OK att berätta om denna lilla historia som berört henne. Det var OK. Katten låg just nu under soffan, men matte lät inte minsta orolig för det. Hon förstod att han måste ta in nya lukter, möbler och annat.  Vi tror inte det dröjer många timmar innan han är framme och vill ha gos och godis av matte.

Det blev en lång historia idag, men vi tycker den är så fantastisk och vill berätta att ibland sker det nåt extra. Två själar finner varandra och kommer säkert vara ett stort stöd för varandra också. Ibland sker små underverk. En katt som har några år på nacken kan ge mycket kärlek under lång tid.

torsdag 29 september 2011

Katten Madeleine på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Madeleine på Södertälje Katthem.

Nu har blogghjälpen och mina kompisar kommit tillbaka till katthemmet efter att de hämtats i Vadstena, dit de åkte för 2 veckor sedan. Deras matte förstod inte att katter leker och busar utan trodde de skulle sitta i knät och gosa hela tiden.

Här på katthemmet tycker vi det är jättekul om katterna busar, det hör ju till. En av kompisarna gick det inte att ta i enligt ägaren, men här på katthemmet var det inga som helst problem att ta i och klappa henne när hon kom tillbaka. Hon har sagt till mig att hon kände på sig att matten inte gillade vare sig henne eller hennes kompis och då håller man sig så klart undan.

För att fira återkomsten ska vi ha fest i natt. Ni är välkomna allihop. Jag skulle tro att tvåbeningarna lämnat katthemmet vid 9-tiden, så då är det fritt fram! Sen festar vi hela natten! PARTYYYYYYY!

onsdag 28 september 2011

Katten Madeleine på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Madeleine på Södertälje Katthem.

Idag har det varit planering igen. Mycket sånt i mitt jobb.

Kommer ni ihåg att jag beordrade blogghjälpen att skjutsa två av mina kompisar till Vadstena för några veckor sedan? Idag ångrar jag att jag gjorde det, för de trivs inte så bra där borta. Så i morgon måste jag skicka iväg blogghjälpen till Vadstena igen för att hämta tillbaka katterna.

Blogghjälpen säger att ibland blir det så, och då är det bättre att katterna kommer tillbaka till oss än att de inte mår bra i sitt nya hem.

Fast jag tycker synd om mina kompisar som måste åka brummis i flera timmar igen. Fast när de kommit tillbaka ska jag nog ordna en fest här på katthemmet för dem. Det kan de vara värda. Fast jag måste förstås vänta tills alla tvåbeningar gått hem från katthemmet. Ni kommer väl?

tisdag 27 september 2011

Katten Madeleine på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Madeleine på Södertälje Katthem.

Idag har jag fortsatt att fundera över vissa saker. Det finns så många motsättningar i livet och jag funderar mycket över dem.

Jag läste idag att en liten kattunge hamnat under en spårvagn i Göteborg. En kvinna rusade ut på spåret och försökte stoppa spårvagnen. Föraren frågade då om det var hennes katt. Det var det inte. Då kan jag inte vänta, sa föraren och startade spårvagnen. Den lilla kattungen dog.

Några dagar tidigare råkade en annan liten kattunge fastna i ett rör i en byggnad i Göteborg. Där jobbade 5 VVS-tekiniker i två dygn för att rädda katten. Till slut räddades katten och en av räddarna gav kattungen ett hem.

Varför handlar en del som spårvagnsföraren medan andra gör som VVS-teknikerna? Hur är det möjligt att starta en spårvagn, en bil, ett tåg, eller vad som helst om man vet att det finns en levande varelse under som med stor säkerhet kommer att dö om man kör vidare? Jag tycker det är en brist på empati som är skrämmande. Såna tvåbeningar bårde straffas tycker jag.

måndag 26 september 2011

Katten Madeleine på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Madeleine på Södertälje Katthem.

Eftersom jag var ledig igår funderade jag lite på vad jag skulle berätta för er idag. Som ni vet hade vi ju medlemsmöte i söndags. Då var ju djurpolisen här. Jag lovade ju berätta lite mer om dem.

Som ni vet finns det ju skällisar som de kallar för kampskällisar. Det har ju kommit förslag från olika håll att de ska förbjudas. Det tyckte djurpoliserna var ett väldigt dumt förslag för de sa att de skällisarna är tvärtom väldigt lätthanterliga. De kunde inte påminna sig en enda gång då det varit problem med en sån skällis.  Det är ägarna som ofta är problemet. De hetsar sina hundar till att vara elaka, men får man bort ägaren så är skällisen jättesnäll. 

Om djurpolisen beslagtar en sån skällis, händer det att ägarna och ägarnas kompisar kommer för att frita skällisen. Såna problem har de aldrig haft med kattägare som fått sina katter beslagtagna.

Det var då jag började undra: det är ju i och för sig bra att kattägare inte gör så, men varför är de inte lika angelägna att få tillbaka sina katter? Är vi inte lika mycket värda att kämpa för att få tillbaka? Fast å andra sidan – har man fått sin katt omhändertagen är man nog inte särskilt lämplig som kattägare, eller hur? Knepig fråga det där.

söndag 25 september 2011

Katten Madeleine lånar ut bloggen till blogghjälpen idag

Hej, det är Madeleine på Södertälje Katthem.

Idag har jag lovat blogghjälpen att hon ska få låna bloggen. Så här säger hon:

Som många kanske har sett har det kommit in ett meddelande på Facebooksidan ”Rädda Södertälje Katthem” från en person som talar om att vi har anställt en person på katthemmet som åtnjuter ”lön, busskort, gratis mobil och övertidsersättning”.

Jag råkar vara styrelsens ordförande och var så även när beslut fattades om denna anställning. Vi har varit öppna med detta och bakgrunden är följande.

Den person som idag är anställd var tidigare arbetslös och jobbade då ofta och mycket på katthemmet. När så Arbetsförmedlingen började ställa krav på att hon skulle söka ett arbete kunde hon naturligtvis inte vara kvar på katthemmet, eftersom vi inte kan betala full lön till en anställd i dagsläget. Då kom Arbetsförmedlingen med ett generöst erbjudande till katthemmet. Om vi anställde personen skulle de betala en stor del av lönen.

Vi hade då långa och intensiva överläggningar inom styrelsen. Ingen av oss hade erfarenhet av att vara arbetsgivare, så det blev en lång resa. Vi la ihop plus och minus och kom fram till att, om vi kunde anställa den här personen kunde vi också ta emot både personer som behöver arbetsträna och personer med ”särskilda behov”. De kunde arbeta på katthemmet samtidigt som de genererade en inkomst från bl a Försäkringskassan, tack var att vi nu hade nån som var kontinuerligt på katthemmet. Det visade sig att det inte bara gick jämnt ut, utan att vi fick in ungefär dubbelt så mycket på dessa ersättningar som vi betalade ut i lön. Just nu förhandlar vi med ytterligare en instans om att ha en person till som vi får ersättning för.

Var uppgiftslämnaren fått informationen om busskort, gratis mobil och övertidsersättning från vet jag inte, men i alla fall är det inte katthemmet som betalar detta.

Förutom ovanstående fördelar med att ha en person på katthemmet hela dagarna har det visat sig att många uppskattar att kunna komma till katthemmet och titta på katter även på icke öppet hustid. Och som jag sa på medlemsmötet igår har jag svårt att förstå hur vi skulle klara oss utan vår anställda. Den dag inte Arbetsförmedlingen ställer upp bävar jag för, men de problemen får lösas då.

Insinuationerna om att vi slösar med katthemmets pengar är på så låg nivå att jag inte vill bemöta det. Jag tror de flesta av mina bloggvänner vet att jag brinner för katters rätt till ett bra liv och jag lägger ner mycket både tid och pengar på att det ska få det. Om man dessutom ser i vår bokföring kan man utläsa att våra inkomster ökat stadigt och ganska kraftigt på senare år samtidigt som utgifterna minskat.

Jag vill inte bemöta detta på FB eftersom jag vet att anmälaren aldrig kommer att sluta om jag gör det, men jag vill att mina bloggvänner ska få min syn på hur det ligger till.

I morgon är lilla Madeleine tillbaka som bloggare igen!

lördag 24 september 2011

Katten Madeleine på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Madeleine på Södertälje Katthem.

Jaha, så har man klarat av medlemsmötet och loppisen också. Först kom det en massa tvåbeningar och satte sig på stolar. Så var det medlemsmöte och vi berättade om vad som hänt på katthemmet och vad vi planerar att göra. 

Blogghjälpen sa bl a att vi haft kontakt med en killa från de som äger våra lokaler och att han lovat hjälpa oss att hitta nåt annat, så att katthemmet kan fortsätta existera. Det tycker jag lät bra för jag har varit väldigt orolig för vad som ska hända med mig. Men blogghjälpen har sagt att jag inte ska vara orolig för att hon kommer aldrig tillåta att jag bara släpps ut vind för våg utan på något sätt kommer vi lösa situationen för våra katter.

Sen kom två djurpoliser och berättade vad de gör. Det är en väldig tur att de finns, kan jag berätta. Många djur får hjälp genom dem. De skulle också vilja börja samarbeta med oss. Vi ska se om det kan bli så. Jag tror i alla fall att jag ska börja skissa på ett avtal med dem. Jag ska berätta mer om det sen.

Katten Hanina på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Hanina på Södertälje Katthem. Nu börjar jag äntligen känna mig lite varm i pälsen. Det är inte så farligt att vara bloggkatt, me...