Idag är jag ledsen, för jag har förlorat en liten kompis. Jag har aldrig träffat honom i verkliga livet, men jag har lärt känna honom via bloggen (http://kattensippo.com/). Han heter Snuffe. Jag säger heter och inte hette, för jag tror Snuffe finns bland oss ännu, även om vi inte kan se honom. Men jag tror ha ser oss i alla fall.
Snuffe blev sjuk för en tid sedan. Han kunde inte kissa ordentligt. Husse kämpade för att hjälpa honom och många andra ställde också upp för Snuffe. Precis som det ska vara när nån har det svårt.
Snuffe fick flera återfall, men däremellan fick han vara hemma och vi hoppades alla att han skulle tillfriskna. I morse fick han åter åka till veternären. Efter diskussion med veterinären tog husse det svåra beslutet att Snuffe skulle slippa kämpa längre. Han fick somna in lugnt occh fint. Husse var med honom hela tiden.
Nu kommer husse och Sippo, Snuffes storebror, att trösta varandra. De är båda väldigt ledsna. Precis som man ska vara när man mist nån man älskar.
Jag tror inte nån skulle kunna göra mer för Snuffe än vad husse gjort. Det är en tröst att alla andra utvägar prövades innan det svåra beslutet att låta honom somna in togs. Tack husse och Sippo för att ni tog så väl hand om Snuffe den tid han fanns.
-1.jpg)
Tack snälla Nikita för dina ord. De värmer faktiskt. Tack...
SvaraRaderaHär är vi riktigt nedstämda också ikväll. Matte skall tända ett par ljus, sen skall jag nog bara lägga mig bredvid matte och inte göra så mycket mer idag. Jag skall be till skaparkatten att alla katter får lika bra och omtänksamma människor som Snuffes husse, för trots allt känns det bra att Snuffe hade ett bra liv och en husse som gjorde allt han kunde för honom.
SvaraRadera*nosbuffar*
Vi tänker också på Snuffe. Saknar honom. Tänker på husse och Sippo. Nosbuff
SvaraRaderaSippo, det är fantastiskt vad en liten katt kan beröra även människor som aldrig träffat honom i verkliga livet. Det känns bra att det var medicinska skäl som avgjorde om han skulle få somna in eller inte, och inte ekonomiska. Man kan aldrig förbereda sig för sorg, men det är lättare att bearbeta den om man vet att man gjort allt som varit möjligt för en drabbad varelse. Det gjorde du och Sippo.
SvaraRaderaJag tror vi är ganska många som är nedstämda med anledning av Snuffe. Men det känns också bra att han inte kämpade förgäves. Han skapade ju en helt ny inriktning för oss kattbloggare - nämligen att hjälpa varandra.
SvaraRaderaDui och Deco. Många tankar har gått till husse och Sippo, och även till Snuffe. Jag tror han känt hela tiden att många försökt hjälpa honom.
SvaraRaderaDet var så sorgliga nyheter att få. Så många blev så berörda av Snuffe och hans kamp. Nu får han vila, lillgubben. Och husse vet med sig att han gjort det han kunnat. *kurr*
SvaraRadera