onsdag 12 september 2012

Katten Bertil på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Bertil på Södertälje Katthem.

En dag hamnade jag i en trädgård. Jag la mig ner för att vila. Jag hade väldigt ont i höften efter att ha blivit sparkad och jag kände  nåt klibbigt på kinden som luktade illa och gjorde ont.

Efter en stund kom det ut en människa. Jag reste mig för att fly. Då sa hon men lilla vännen vad du ser eländig ut. Vänta ska du få nåt att äta.

 Jag satte mig ner men var fortfarande beredd på flykt om hon skull komma närmre. Men det gjorde hon inte. Istället gick hon in. Jag undrade vad som skulle hända.

Efter en stund kom hon ut med en skål med mat och en med vatten. Hon ställde ner det på marken framför sig. Trots att jag var så hungrig vågade jag inte gå fram. Tänk om hon också var en sån där sparkare fast hon försökte dölja det genom att ge mig mat?

Men efter en stund backade hon och sa jag förstår att du är  rädd. Jag ska gå undan så du får äta i lugn och ro. När hon gått iväg tillräckligt långt rusade jag fram och kastade i mig maten, drack lite vatten och sprang sedan iväg.

21 kommentarer:

  1. Äntligen har du fått träffa en snäll människa. Förstår att den maten smakade underbart! Och nu anar jag att din framtid börjar ljusna...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Gustav, det var en av de bästa måltider jag ätit!

      Radera
  2. Jag jamar som Gustav, äntligen fick du träffa en snäll människa. Fast det är ju jättesvårt att veta om det är en sparkare eller ej.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sippo, när man missbedömt några människor som man trott var snälla som som visat sig vara dumma, är man ju på sin vakt.

      Radera
  3. Fy, vilka idioter som sparkas! Vilken tur att det dök upp en snälling med lite mat. Den var nog behövlig när magen skriker. Kurr och burr.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Findus, Isak och Rasmus, jag de är verkligen idioter. Jag tror den människan som gav mig mat räddade livet på mig den kvällen.

      Radera
  4. Vilken tur att du träffade på en snäll människa som gav dig mat och dricka !
    Inte konstigt alls att du var avvaktande om du blivit sparkad på och fått saker kastade efter dig :(

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kjelle Bus, man blir på sin vakt när man träffat på en massa dumma och elaka människor.

      Radera
  5. Äntligen en snäll människa som gav dig mat och vatten. Hoppas att du fick mera mat och därefter hamnade på katthemmet och du slapp vara med om mer otäckt.

    =^.^=

    Nosbuff

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hjulia Huller om Buller, ja det var på tiden att det dök upp en snäll människa.

      Radera
  6. Åh vad gott den maten måste ha smakat! Det är klart att du var avvaktande, har man blivit sparkad på och annat elakt tar det jamarlång tid innan man vågar lita på en tvåbening igen, även om de lockar med mat.
    *nosbuffar*

    SvaraRadera
    Svar
    1. Alice, det smakade himmelskt. Men jag vågade inte lita på hon som gav mig mat.

      Radera
  7. Stackars du, förstår inte hur man kan sparka en katt :-(. Men så skönt att det var en snäll människa som såg dig, men förstår att du var försiktig.Nosbuffar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Dui och Deco, när, jag förstår inte heller hur man kan ge sig på nån som inte kan försvara sig. Det är alldeles obegripligt.

      Radera
  8. Oh så bra att det kom nån som var snäll, äntligen. Dumma som sparkas! Att du inte vågar lita på nån då e inte konstigt alls. Men sen va? Efter ett tag?*hoppas*

    SvaraRadera
    Svar
    1. Pelle, ja, hon kom som en skänk från ovan kan jag lova.

      Radera
  9. Gör så ont att veta hur dåligt du mådde men är glad att du träffade på den här snälla människan. Men förstår att du var misstänksam.


    SvaraRadera
    Svar
    1. Kattfamiljen, klart man blir misstänksam när man blir illa behandlad.

      Radera
  10. MEN Betril då, så ngn sparkade på dig oxå, fyjamas alltså, då förstår vi att du var lite osäker förståss, när den där tvåbeningen kom ut med mat och vatten till dig, Då var det en snäll tvåbening som hade sett hur illa tilltufsad du såg ut stackare, Tassar om.

    Nu bor du ju på katthemmet och behöver inte tänka i otäcka banor längre.

    Tass tass

    SvaraRadera
    Svar
    1. M, C, T, S, klart jag var osäker. Jag kände ju inte henne och visste inte säkert om hon var snäll.

      Radera
  11. Vi har sträckläst flera inlägg nu och är alldeles tagna. Det är så ofattbart att det som hände dig får hända. Ingen ska behöva uppleva det hemska i att bli övergiven och inte veta när man ska få äta nästa gång. För att inte jama om sparkarna och slagen. Vad är det med folk? De måste sakna den viktigaste delen av hjärnan - den där normala känslor sitter.
    Tur att vi vet att du blev räddad till slut, annars hade vi nog inte orkat läsa vidare...
    Många kramar och tassklappar <3

    SvaraRadera

Katten Rafael på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Rafael på Södertälje Katthem. Jag ska börja med att hälsa från Lilleman och hans kompisar som har ont i sina munnar. Efter Lille...