Hej, det är Jenny och Majsan på Södertälje Katthem.
Nu har Majsan sagt till mig att det är min tur att säga några ord. Sen ska det jag och Majsan säger läggas ut på en dator så hela världen kan läsa om oss. Det är ju jättespännande, men det gäller ju att komma på nåt bra att säga också.
Mitt lilla kattliv har varit både upp och ner. Jag har varit jätteglad och jätteledsen, kavat och rädd, mätt och hungrig, frisk och sjuk om vartannat. Så är det för flera av mina kompisar här på katthemmet.
När jag var liten tyckte alla om mig. Jag döptes till Jenny. Jag blev kelad med, fick god mat, fick springa ut och in som jag ville. Det var sommar och allt var bra. Barnen i familjen var lediga och vi bodde alla på landet. Jag kom från en bondgård strax bredvid sommarhuset och familjen hade fått mig alldeles gratis.
Men lyckan skulle inte bestå. Det fick jag bittert erfara. En dag var sommarlovet slut. Familjen packade sina saker och åkte in till stan igen. Jag fick inte följa med. Jag förstod inte varför. Vad hade jag gjort för fel? Jag var ju jättesnäll. De hade väl bara glömt mig och skulle komma tillbaka för att hämta mig? Vad var det som hände egentligen?
Det ska jag berätta mer om.
Jenny
Åååå..så arg frustread och ledsen man blir över alla dessa otäcka människor som bara lämnar sin katt att klara sig själv!
SvaraRaderaSaga, Freja och Agust med husse och matte.
Hur många gånger jag än hör om sånt här, så blir jag så arg och ledsen. *gråter* Du har verkligen inte förtjänat att behandlas på det där sättet. Om jag bara kunde få tag i dina förra människor... *vässar klorna*
SvaraRaderaTänk att det inte kan komma någon lag som ser till att det inte kan bli så här för kissemissar. Alla katter som går ute fritt borde vara kattererade så att ungarna blir så billiga att de kan "ges" bort till såna här människor. Att skaffa en liten katt och inte ta med sig den hem efter sommaren, - men det är inte barnens fel utan föräldrarnas! Å om man ändå fick tag i dem så de kunde straffas!!!
SvaraRaderaSöta lilla Jenny. Jag hoppas SÅ att du ska få komma till ett hem där du får stanna hela livet! Jag har två sådana här missar som jag adopterat från djurhemmet i Kristinehamn. Två killar som har farit illa och nu är rädda för oss människor - vilket jag inte är förvånad över. Människor tror sig stå över djuren, men jag tycker att människor som kan bete sig på det sättet, verkligen visar hur små och eländiga dom är!
Välkommen att blogga, Jenny! Jag hoppas innerligen att du blir upptäckt av någon som kommer att älska dig jättemycket!
massor av kel och smekningar till dig.
Åh vad dumma folk är, förstår inte att man kan göra så! Nosbuff
SvaraRaderaHej Saga, Freja och Agust med husse och matte. Visst blir man arg på människor sombehandlar djur illa. MAn skulle gentligen tassa till dem som bara den, så de lärde sig att aldrig göra så. Jenny
SvaraRaderaHej Sippo. Ja, tänk om du kunde hitta mina förra människor! Då skulle jag följa med så kunde vi allt ge dem! Jenny
SvaraRaderaHej Gammelmatte Gittan i Otterbäcken. JA det skulle verkligen behövas en lag mot såna som är dumma mot djur. Och det är riktigt att det är föräldrarnas fel. Tyvärr lär sig ju barn av sina föräldrar så att risken är stor att de tycker det är OK att behandla oss så där. Snällt av dig i alla fall att ta hand om kissar som farit illa. De kommer säkert bli snälla och keliga när de väl lärt sig att du inte är likadan som de som haft hand om dem tidigare. Tur att såna som du finns! Jenny
SvaraRaderaHej Dui och Deco. Det förstår varken jag, Majsan eller blogghjälpen, eller nån annan som förstår att djur har känslor också. Dumma dumsnutar. Jenny
SvaraRadera