Hej, det är Jenny och Majsan på Södertälje Katthem.
Ja, det hände saker i familjen som ni kanske förstår. Man började tala om att bostaden var för dyr, den var för stor, det var alla möjliga fel på den plötsligt. Vi tyckte den var bra.
Nåja, tänkte vi. Det går väl bra med en annan bostad också, det kan väl inte vara hela världen. Våra människor började läsa annonser i tidningarna om olika bostäder. De ringde samtal och frågade om hyror och ytor och annat konstigt.
En dag råkade jag höra att våra människor talade om ”katteländena”. Jag förstod snart att det var mej och Jenny de talade om. Ibland talade de om oss som om vi var några besvärliga saker, så jag blev först inte så förvånad. Men sen hörde jag att de sa att ”vi kan ju inte ta med dem”. Först trodde jag inte jag hörde rätt, men snart förstod jag att jag gjorde det.
Jag sprang genast in till Jenny som satt i ett annat rum och berättade vad de sagt. Hon blev också jätteledsen och rädd. Vi satte oss i ett hörn under ett bord, tätt tryckta intill varandra. Vi skakade. Vad skulle hända nu? Hur skulle allt bli?
Mer i morgon
Majsan
Åh, stackars er! Tänk att det ska vara så svårt att förstå att en katt ´(eller två) inte är något man bollar runt med. "morr" Tröstkramar
SvaraRaderaNej fy! Nu blir jag så där arg att morrhåren skakar och svansen blir till en förvuxen flaskborste! *morrar* Så där behandlar man verkligen inte katter. Man behandlar varken djur eller människa på det där sättet. Framför allt inte när man lovat att ta hand om dom. Det kallas att ta ansvar! Vilken riktig otur ni hade som hamnade hon dummisar som inte ens kan stava till ansvar. *torkar en tår*
SvaraRaderaHur kan man ta två mysiga kissar ifrån Katthemmet och sen kalla dem katteländena. Dem kan vi inte ta med. Nä skäms på sig.
SvaraRaderaNästa hem måste bara bli superbra för er.
Kram på er från Helena, Krypto och Mysis
Nä, så GÖR man verkligen inte! *fräs* Vi blir så ledsna när vi hör jamas om sånt, och då är det förstås inget mot vad ni blev! Ni är jättefina katter och inga eländen! Rätt vad det är (snart, hoppas vi) så kommer det en människa som förstår det. TassKramar.
SvaraRaderaHej Dui och Deco. Ja, vissa människor har verkligen en hel del att lära sig! Majsan och Jenny
SvaraRaderaHej Sippo. Våra människor kunde nog inte stava till vare sig ansvar eller kärlek eller nånting. Våra morrhår darrade också, fast mest av rädsla. Jenny och Majsan
SvaraRaderaHej ena, Krypto och Mysis. Nej, vi tycker inte heller att vi var några eländen. Blogghjälpen tycker inte heller det, däremot har hon en hel del synpunkter på våra människor må ni tro. MAjsan och Jenny
SvaraRaderaHEj Findus, Isak och Rasmus. Det är snällt att ni hoppas våra RIKTIGA människor kommer snart. Inte de där som inte tog hand om oss, de vill vi inte se igen. MAjsan och JEnny
SvaraRadera