Igår var det ju öppet hus här. Det var många besökare, men tyvärr ingen som fastande för mig. Blogghjälpen sa att alla katter måste vänta på just sin tur och att jag kommer att få ett bra hem, bara vi har tålamod. Hon ska inte sluta hjälpa mig förrän jag har ett nytt hem. Det känns bra.
Gårdagens blogg slutade ju med att jag blev fångad i den där buren med dörr. Jag blev vettskrämd när dörren smällde igen, mest för att jag oroade mig för Gnutten och Gosan som ju inte var med i buren. Men efter en liten stund öppnades dörren, inte så mycket att jag kunde smita ut, men tillräckligt för att människorna skulle kunna sätt in Gosan till mig. Jag slickade henne, men var fortfarande orolig för Gnutten. Fast då öppnades dörren igen och in kom Gnutten. Då slickade jag honom också, sen började jag äta av maten de ställt in i buren. Den smakade jättegott och jag åt upp alltihop.
Människorna som stod utanför buren sa till varandra: undrar när den där kraken fått mat senast, sen öppnade de dörren igen och gav mig mera. När jag ätit upp det också var jag mätt och jag började undra vad som skulle hända nu. Skulle vi sitta i en bur resten av våra liv?
Jag berättar mer i morgon.
Gullan
-1.jpg)
Usch så otäckt det verkar. Blir lite rädd ju. Fast det hade kunnat sluta ännu värre. Vi väntar med stor spänning på fortsättningen.
SvaraRaderaåhh vad jag vill ta hem dig, Gullan! Men jag är inte ensam med min vilja i vårt hushåll :( Har en envis Husse, som tycker det räcker med 2 kissar. Hoppas du får ett bra hem snart...
SvaraRaderaTasskram
Hej Sippo. Ja, du förstår att jag var rädd. När man inte vet vad som ska hända och när andra varit dumma mot en blir man lätt orolig och då kanske man fräser fast de menar väl. Gullan
SvaraRaderaHej Anonym. Vad synd att du inte ensam bestämmer i ditt hushåll, fast så är det väl ofta. Är man flera måste man ju samsas. Jag avundas dina 2 kissar i alla fall. Du kanske har nån kompis som skulle behöva tas om hand av en liten katt? Gullan
SvaraRadera