Katten Nina på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Nina på Södertälje Katthem.

Det är svårt att vara alla till lags. Att göra alla nöjda och glada är nog en alldeles omöjlig uppgift.

Många vill ha keliga katter som vill gosa hela tiden. Andra är som den person som ringde till katthemmet en dag. H*n frågade först vad en katt kostade. Vi svarade 1500 kr. "Oj, det var mycket" blev svaret. Sen berättade h*n att h*n var tvungen att avliva sig katt för en tid sedan eftersom den blivit så beroende av människan.  Den följde efter till och med in på toaletten!

Ibland undrar man om de driver med oss på katthemmet. Men jag är tyvärr inte säker på att det var så i det här fallet.

Katten Nina på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Nina på Södertälje Katthem.

Nu har jag tagit tass om styrelsemötet här på katthemmet. Det är många viktiga frågor jag har sagt åt dom att ta upp.

Om ni tror att jag bara tar upp godisfrågan så tar ni fel! Idag har jag jamat åt dom att börja planera för att vi ska fira att Södertälje Katthem fyller 15 år i vår!  Det måste vi ju fira och jag kommer naturligtvis styra detta med fast tass.

Jag har massa idéer om vad vi ska göra. Här kommer inte bli en lugn stund på hela våren!

Katten Nina på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Nina på Södertälje Katthem.

Numer vet ju jag att det finns snälla människor. Såna som hjälper oss hemlösa katter, som ger av sin fritid för att sköta oss, som skänker pengar och saker så vi får veterinärvård, mat, kattsand och annat som vi behöver. Det värmer ett litet katthjärta.

Men så finns det tyvärr andra också. Som den känslokalla idiot (ursäkta ordvalet, men jag blir så arg när jag hör om sånt här) som  bara dumpade tre katter i en kartong.

När jag läser om dom förstår jag att de haft det svårt länge. Man får inte in 3 katter i en liten kartong där de inte ens kan stå upp, om katterna mår bra. Då försvarar dom sig.  De här katterna verkar varit apatiska. Vi har haft såna katter här på katthemmet också. Det tar lång, lång tid då man bara öser över dom kärlek, lugn och ro. Gör man det går det att få dom tillbaka till livet. Hoppas de här katterna får den chansen också. Alla katter är värda ett bra liv.

Katten Nina på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Nina på Södertälje Katthem.

Idag skickade jag iväg blogghjälpen på en liten bloggträff i Örebro där det var kattutställning.  Där träffade hon flera snälla kattmänniskor. Till exempel
Klosterkatternas mattar, Wikkis människor, snälla Paula & Kjell från vårt katthem och Karin som händelsevis inte var på Island.

Det finns alltid mycket att tala om när kattmänniskor möts. Det är inte tyst en minut. En av Klosterkatternas mattar frågade till exempel om min bakgrund. Såna intelligenta och intressanta frågor anger nivån på konversationen.

Nu ska jag vila lite innan det är dags för morgondagens arbete. Det är alltid mycket att göra här och det är klart att jag som bloggkatt måste ta det största ansvaret.

Katten Nina på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Nina på Södertälje Katthem.

Öppet hus avklarat! Allt gick bra. Jag fick bara styra upp det lite grann så de förstod hur det skulle vara.

Sen håller vi katter på att diskutera om vi också ska demonstrera mot USAs president och den politik han vill föra. Vi ska ha möte om det ikväll när kvällspasset har gått hem.

När mötet är över tänkte vi ha en liten fest för att fira att vi inte bor i USA i alla fall. Även om vi inte alls är nöjda med många saker här hemma så har i i alla fall inte en president som står och hånar journalister och bär sig illa åt på många olika sätt. Ni får gärna komma på festen!

Katten Nina på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Nina på Södertälje Katthem.

I förmiddags var blogghjälpen här. Hon var inne hos mig och vi jamade lite om olika saker. Hon undrade om jag hade allt under kontroll till i morgon när det är öppet hus med second hand och fika.

Klart jag har allt under kontroll. Jag är ju katt!

Nu återstår bara att få ordning på presidenten i USA också. Jag tycker inte om när man är respektlös, vare sig det gäller två- eller fyrbeningar.  Det är tur får honom att jag inte bor i USA för då hade jag nog åkt och tassat till honom!

Katten Nina på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Nina på Södertälje Katthem.

Nu har jag tagit tass om öppet hus igen. Det börjar kännas lite vant nu. Jag är inte lika nervös som jag var första gångrna. Då trodde jag att nåt skulle gå på tok och att jag skulle få skulden.  Det trodde jag fast blogghjälpen sa att här skuldbelägger vi inte en enda katt.

Blogghjälpen var inne hos mig två gånger ikväll. Ena gången hade hon med sig godis som vi fick smaka, alla tre som bor i vår bur.

Andra gången  kom hon utan godis - och det var då jag märkte att hon börjar ta sig friheter! Hon klappad nämligen mig på nosen - UTAN att hon hade nåt godis i handen.

Jam måste nog börja fundera på allvar hur jag ska ta itu med detta oskick.

Katten Nina på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Nina på Södertälje Katthem.

Ikväll är vi lite sena med bloggen. Tror vi nöjer oss med att önska er alla en god natt. Jag tänker då särskilt på er, alla mina kompisar som inte har nåt eget hem, utan som går där ute och längtar efter snälla människor, mat och värme.

Vi lovar att vi jobbar jättehårt för att kunna hjälpa så många som möjligt av er.

Katten Nina på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Nina på Södertälje Katthem.

Idag ska jag berätta om nåt som hände blogghjälpen - och vad jag tycker om det.

Klockan väldigt, väldigt tidigt ringde det i blogghjälpens telefon. Hon hade faktiskt inte vaknat ännu, men svarade. Det var en tjej som hon känner. Hon bor ensam med sin katt. Nu hade hon ramlat och väntade på att ambulansen skulle komma och hämta henne. Hon frågade om blogghjälpen kunde ta hand om hennes katt så länge.

Det lovade blogghjälpen att göra, så hon åkte den ganska långa vägen och hämtade katten. Sedan tidigare har hon fått nycklar till huset om nåt skulle inträffa.

Hon hämtade katten som fick mellanlanda hemma hos henne innan den fick komma till ett jamarbra jourhem. Där får hon vara tills matte blir frisk.

Vad tycker jag om detta, kanske ni undrar? Jo, jam tycker att ALLA, särskilt ni som bor ensamma, ska se till att ni har nån som kan ta hand om era djur om nåt skulle hända er. Och det ska ni ordna med i god tid - alltså inte när olyckan har skett.

Ni som har hemtjänst måste också inse att de inte alltid tänker på djuren som blir lämnade ensamma. Det har vi flera tragiska bevis på.

Så se till att ha nån kontaktperson som ni litar på. För djurens skull.

Katten Nina på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Nina på Södertälje Katthem.

Eftersom jag fortfarande känner mig lite osäker på min roll som bloggkatt, har jag funderat en hel del på saker och ting idag och försökt få lite perspektiv på tillvaron.

 Jag undrar varför så många katter lever under så svåra förhållanden fortfarande. Är det inte år 2017 nu? Det finns pengar till så mycket konstiga saker, men till oss katter verkar det inte finnas många kronor. Det kan väl inte kosta så mycket att stifta en lag om obligatorisk ID-märkning till exempel?

Vi katter som bor på seriösa katthem och i andra seriösa hem, behöver de inte kosta på ID-märkning, för vi är redan ID-märkta. Och kastrerade är vi också om vi är vuxna!

Ni som läser det här kanske kan tipsa mig om vad man skulle kunna spara in på för andra kostnader i samhället för att vi hemlösa katter skulle får det bättre?

Katten Nina på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Nina på Södertälje Katthem.

Nu har det varit lite lugnt på katthemmet.  Det var skönt, för det blev en riktig rivstart på mitt bloggande i veckan, när stormen hotade slå sönder ett fönster i vår karantän.

Jag har haft gott om tid att läsa tidningarna bland annat. En väldigt positiv nyhet kan jag berätta om. Visserligen tog det 36 år av protestern, men nu har denna cirkus bestämt sig för att lägga ner, då människor äntligen börjar förstå vilket lidande cirkusdjuren utsatts för, och tyvärr fortfarande utsätts för hos vissa andra cirkusar. Man vill helt enkelt inte gå på cirkus längre för att se djur uppträda i miljöer som inte är naturliga för dom.

Hoppas alla andra cirkusar följer efter. Om ingen vill se djur som exploateras för vinnings skull - då kan inte cirkusar fortsätta ha djur som underhållning. Hoppas alla tänker på det och bojkottar såna cirkusar.

Katten Nina på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Nina på Södertälje Katthem.

Nu har det varit öppet hus. Det kom ganska många besökare. De handlade fina saker i vår second-handbutik, fikade och hälsade på oss katter. Nån fick också en intresseanmälan.

Blogghjälpen var inne hos mig och pratade lite. Som tur var kom en av våra snälla mat- och godisleverantörer på besök, Karin. Det betydde att vi fick smaka alldeles färskt godis som hon hade haft med sig. Blogghjälpen la en bit alldeles framför min nos, sen klappade hon mig på kinden! Jag blev så paff att jag låg alldeles stilla! Men, så får man väl inte göra?

Katten Nina på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Nina på Södertälje Katthem.

Nu hoppas jag det blir lite lugn och ro ett tag, för nu tänkte jag fortsätta att berätta lite om vad som hände när jag kommit till katthemmet.

 Jag fick bo i karantän, som alla andra nyanlända katter. Det dröjde inte så länge innan jag födde mina ungar, så det var tur att jag slapp föda dom ute, både för dom och mig.

Efter en tid fick vi flytta ut från karantän och in i kattsalen. Det dröjde inte så länge innan mina ungar fick egna hem, men jag blev förstås kvar. Jag är inte så attraktiv, för jag är fortfarande rädd för människor, även om jag inte är lika rädd som jag varit.

Jag har märkt att flera kommer in till mig och ger mig godis och försöker gosa med mig. Blogghjälpen har sagt att det nog ska gå att få mig social också, bara vi tar det lugnt. Det känns bra. Hon har också sagt att jag får stanna här tills jag får ett eget, bra hem. Det kommer kanske ta tid, men då får det göra det!

Katten Nina på Södertälje Katthem berättar

 Hej, det är Nina på Södertälje Katthem.

Ni som läste bloggen igår vet att det blev en riktig rivstart för mig som bloggkatt, men blogghjälpen och jag tyckte att vi måste berätta om gårdagens hjältedåd.

På den undre bilden kan ni se hur högt upp markiserna satt.  Idag kan jag lägga till att snickare Christer har sagt till firman med liften att vi ska ha katthemsrabatt också! Det är alltid bra, men i just det här fallet är det inte det viktigaste - det var att nån skulle göra jobbet! Tror inte så många hade klarat av det.

Idag har jag tagit tass om mitt första öppet hus på riktigt. Det var bra träning. Jag kollade att allt var i sin ordning. Tyvärr kom inga besökare idag, men jag har nu tid att förbereda mig för lördagens öppet hus med second handbutik och fika. Det blir en större utmaning. Hoppas det kommer många snälla människor då!

Katten Nina på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Nina på Södertälje Katthem.

Idag kommer det bli en lite längre blogg.

Som ni kanske minns fanns det en snäll tjej som matade mig. En dag hade hon satt in maten i ett långt stålnät. Jag förstod inte vad det skulle vara bra för. Jag tyckte bättre om att äta maten på det vanliga ställe, direkt på marken.

Men jag var hungrig och jag hade ju dessutom småttingar i magen som också behövde näring, så jag gick fram till maten. DÅ small det till. När jag försökte ta mig ut insåg jag att jag var instängd. Sen bars jag iväg till en brummis. Efter en stund bars jag in till det ställe där jag fortfarande bor - Södertälje Katthem.

Det var omvälvande, minst jamat. Jag ska berätta mer om det i morgon, men nu måste jag ta tag i sånt som händer på katthemmet! Det är en bloggkatts plikt att berätta det och idag har det varit dramatiskt.

Så här var det. Det har blåst VÄLDIGT mycket här utanför idag. Utanför fönstren till karantän finns det markiser. En av dom hade blåst sönder och slog hårt mot fönstret. Inte nog med att vi var rädda att fönstret skulle gå sönder, flera av katterna i karantän blev rädda av ljudet också. Till saken hör också att fönstren inte går att öppna av säkerhetsskäl.

Då diskuterade jag och blogghjälpen vad vi skulle göra och jag sa till henne att vi skulle kontakta snickare Christer. Det brukar vi göra på katthemmet när det blir problem. Jamat och gjort. Vi beskrev problemet för snickare Christer och kom överens om att vi skulle försöka få tag på en sky-lift. Nu var det sen eftermiddag. Snickare Christer ringde till en firma som hyr ut sky-lifts. Jodå, han kunde få hyra en men den skulle hämtas innan kl 16, för då stängde dom.

Nu är det ju inte bara att hämta ut en sky-lift, utan nån måste ju kunna sköta den också. Dessutom i halv storm. Vem tror ni fixade det? Jodå, snickare Christer. Jag sa förstås hur jag tyckte han skulle göra, även om jag inte är så varm i pälsen som bloggkatt.

Det var halt nedanför katthemmet och det blåste som sagt MYCKET, men snickare Christer lyckades i alla fall åka upp till den trasiga markisen och ta ner den, så att den inte smällde mot fönstret längre.

Är det nån som undrar varför snickare Christer fick Svenska Kattskyddsförbundets Guldtass i år? Inte vi på Södertälje Katthem i alla fall.

Katten Nina på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Nina på Södertälje Katthem.

På tomten där jag vistades mest, fanns det en tjej som faktiskt verkade bry sig lite om mig. Hon gav mig mat och försökte klappa mig. Det fick hon så klart inte. Tvåbeningars händer var jag livrädd för.

 En dag hörde jag henne tala med nån i telefonen. "Det finns en rädd katt i vårt område. Den är antagligen dräktig. Om jag fångar in den, kan ni ta den då" sa hon. Sen hörde jag henne säga "OK, jag förstår. Men då får hon komma så fort det blir en plats ledig".

Sen hände ingenting. Jo, hon började mata mig varje dag - men klappa mig fick hon inte!

Jag ruskade på huvudet och tyckte det var konstiga telefonsamtal hon hade.

Katten Nina på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Nina på Södertälje Katthem.

Som jag berättade igår tog vår mamma väl hand om oss. Hon hade det minsann inte så lätt. Det blev så klart inte lättare när vi började växa och sprang omkring lite här och där. Vi förstod inte riktigt hur farligt det var, men så småningom började vi förstå att livet inte bara var lek och skoj.

Jag började inse att människor inte gillade mig. De försökte jaga bort mig var jag än befann mig. Jag förstod inte varför, för jag gjorde inte dom nåt illa. I och med att jag blev äldre var det inte så lätt att hitta mat längre heller. Tidigare hade mamma matat mig, men plötsligt förväntades jag kunna hitta mat själv.

Det var inte så lätt. Särskilt inte som jag förstod att jag inte kunde be vilken tvåbening som helst om mat. Vissa schasade bort mig och kastade till och med saker efter mig. Jag förstod inte varför. De hade ju bara kunnat ge mig lite mat så hade jag inte stört dom mer.

Katten Nina på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Nina på Södertälje Katthem.

Nu tänker jag börja från början. Inka sa att det ska man alltid göra.

Det första jag minns är att mamma tog tag i nacken på mig och sprang från ett ställe till ett annat. Jag var bara nån dryg vecka gammal. När hon lagt mig under en trappa sprang hon iväg och hämtade ett syskon.  Så höll hon på tills vi alla var samlade.

Vi förstod inte varför vi skulle flytta, men mamma jamade att eftersom vi inte hade nåt hem måste vi skyddas mot alla faror ute. Både vissa människor och djur var ett hot mot oss.

Vi flyttade så där många gånger. För varje gång blev jag mer och mer rädd för alla faror. Det var tur att vi hade mamma, annars hade jag nog inte levt så länge. Mamma var klok och ansvarskännande.

Vi ungar växte, som ungar ju gör, men vi blev aldrig klappade av snälla människor. Om vi hade blivit det hade mitt och mina syskons liv blivit mycket enklare, tror jag nu.

Katten Nina på Södertälje Katthem presenterar sig

Hej, jag heter Nina.

För några dagar sen fick min föregångare, Inka ett nytt hem tillsammans med sin bästa kompis Nilla. Innan hon flyttade frågade hon om jag ville efterträda henne som bloggkatt.

Det lät svårt. Jag gillar ju inte att visa mig så mycket så jag tackade nej. Men Inka stod på sig. Hon sa att hon också var tveksam i början, men det gick ganska lätt att komma in i allt som en bloggkatt ska göra.

Det värsta var att berätta hur och varför man kom till katthemmet tyckte hon, men när det väl var avklarat flöt det på. Och många snälla bloggkompisar fick man på köpet.

Hm, kanske skulle jag försöka ändå? Vad tycker ni?

Ett tråkigt besked

Det har dröjt lite med att komma igång med den nya bloggkatten. Det har sin förklaring i det jag idag har skrivit på facebook:

Nu har min fina, älskade lille Viktor somnat in. Katthemmets veterinär, Emma, har varit här och hjälpt oss.
Efter andra besöket på Södra Djursjukhuset i julhelgen misstänkte man bl a cancer i tarmarna. Man skrev också att med tanke på Viktors ålder och övriga symptom skulle man starkt beakta hans livskvalitet.
Jag bestämde mig redan på nyårsdagen för att han skulle få somna in, men för mig var det viktigt att han skulle få göra det i hemmet (han hatade att åka bil). Jag frågade Emma när hon kunde komma. Första möjligheten var idag. Vi hade möjlighet att komma till kliniken när vi ville om han skulle bli akut sämre, men det blev han inte, utan allt gick precis som jag ville.
Det är ett svårt beslut att fatta, men man måste hålla i minnet att det är katten det gäller, inte mig och min sorg. Jag ville inte att han skulle rasa ihop fullständigt innan jag tog beslutet. Det gjorde han inte.
Jag kommer aldrig glömma dig, min fina Viktor. Du tillförde mycket i mitt liv. Nu får jag leva på minnena. De är många och fina. Tack för den tid du gav oss.

Som alla säkert förstår har tankarna varit på annat håll. Tårarna forsar medan jag skriver, hela kroppen känns som ett stort sår. Ändå tror jag att jag gjorde rätt. En av de kloka veterinärerna jag mötte på Södra Djursjukhuset sa att det är sällsynt att man tar det här beslutet för tidigt.  Jag ville inte att Viktor skulle lida. Han gav oss 16 år. Han var vuxen när han kom till oss och kan ha varit 18-20 år.

Trots allt måste livet gå vidare. Om några dagar kommer jag att presentera en ny bloggkatt. .Jag tror att Viktor också ville att jag försöker hjälpa så många andra katter som möjligt.

Blogghjälpen har ordet

Så sitter man här efter en minst sagt turbulent vecka. Igår flyttade fina Inka och fina Nilla från katthemmet. In i det sista var det osäkert om jag skulle kunna lämna ut dom, eftersom min egen Viktor var tillbaka på djursjukhuset för andra gången sen julafton. Hade jag fått tråkiga besked hade jag inte orkat åka till katthemmet, men det ser trots allt ut som om jag får behålla min egen katt ett tag till.

Idag var jag på katthemmet på öppet hus. Det kändes väldigt tomt eftersom jag inte kunde gå in och tala med Inka som jag brukar. Vi hade en tät och nära kontakt. Hon var alltid så tillmötesgående på sitt eget lilla sätt. Man fick närma sig henne lite försiktigt, men då gillade hon att gosa. Samma sak med hennes kompis Nilla.

Nu bor de inte längre på katthemmet. Det är ju det här jag jobbar för när jag skriver bloggen - att bloggkatten ska få ett eget för-alltid-hem. Ändå blir jag starkt berörd när de flyttar. Visst är det konstigt?

Hoppas få en rapport från husse så småningom. Man vill alltid höra hur det går i nya hemmet.

Nu vill jag tacka alla som följer bloggen och kommenterar den. Kanske tycker några att det blir tjatigt att höra bloggkatternas historia, men så länge jag har trogna följare och så länge jag tycker det är meningsfullt att skriva om en bloggkatt vill jag fortsätta. Flera katter har fått sina hem via bloggen, inte bara i Södertälje-trakten, utan även i andra delar av landet. Kan jag hjälpa fler katter att få bra hem vill jag göra det.

Vill ni följa med på nästa bloggkatts resa? I så fall kör vi om några dagar igen.

KAtten Inka på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Inka på Södertälje Katthem.

Vilken dag! Först somnade vi ju inte förrän klockan sent eftersom vi hade avskedsfest i natt. Många kompisar kom så fort kvällspasset hade gått. Trodde aldrig de skulle bli klara!

Sen blev det party vill jam lova. Vi hade stängt av larmet så vi kunde busa runt överallt (här på katthemmet tror de inte att i kan stänga av larmet, Ha!).

När det började närma sig tiden för morgonpasset hörde vi kattipkoptern utanför. Alla gäster sprang dit och blev skjutsade hem till sina mattar och hussar.

Vi försökte sova, Nilla och jag, men det gick "sådär". Istället provpackade vi för 17:e gången. Vi tror att allt ska får plats och att vi får med allt.

Vi visste att husse skulle komma kl 17. Tvåbeningarnas klockor går ju nästan alltid fel, så det blev en lång väntan. Först framåt midnatt hörde vi att han kom. Blogghjälpen, som var här då, sa att klockan vara 20 i fem, men hon vet ju inte så mycket.

Snart lyftes 2 transportburar in i vår bur. Vi var framme och nosade på dom. Blogghjälpen la in våra filtar i burarna så det såg lite inbjudande ut, men vi avvaktade lite.

Husse och blogghjälpen gick och skrev lite papper. Sen kom blogghjälpen och lyfte först in mig i den ena buren, sen Nilla i den andra. På bilden ser ni burarna, och vi sitter faktiskt i dom, men vi gjorde oss osynliga, så vi syns inte.

Sen bar husse ut oss till en brummis och vi åkte iväg. Blogghjälpen sa till honom att han skulle berätta hur det gick snart, så vi kan rapportera. Det hinner vi inte tänka på idag, för nu ska vi undersöka vårt nya hem. Det kommer att vara helt annorlunda mot katthemmet!

Så vill jag tacka alla som följt oss från det att vi blev bloggkatter till idag, då vi blev för-alltid-katter. De här är första gången vi fått ett riktigt hem. Känslan är obeskrivlig!

Glöm inte våra kompisar som fortfarande bor på katthemmet. De behöver ert stöd också!

Kattenn Inka på Södertälje KAtthem berättar

Hej, det är Inka på Södertälje Katthem.

Jahajam, nu är det "sista kvällen med gänget" (om inte husse måste jobba i morgon över förstås).

 Som ni förstår är det fullt upp här. Blogghjälpen var här på förmiddagen och gav Nilla en egen filt som hon ska ha med sig. Ni ser den röd/blå-randiga i bädden ovanför Nilla. Min egen helröda har tvättats idag och den är klar att packas i morgon.

På dagens bild jamar vi om allt som måste göras innan vi flyttar: provpackning, instruera nya bloggkatten, planera kvällens fest för kompisarna här på katthemmet med mera.

Visst är det lite nervigt att flytta efter att ha bott här på katthemmet, men vi är jamarglada att även vi får ett för-alltid-hem nu!

Kattenn Inka p Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Inka på Södertälje Katthem.

Först ska jag bara kort berätta att blogghjälpens Viktor nu är hemma och att han äter små portioner mat. Han ska ultraljudas snart för man misstänker att han har en inflammation i magsäcken.

Men nu har blogghjälpen och jag bestämt att vi måste återgå till ordningen med bloggen.

Först vill blogghjälpen tacka den snälla tjej som med kort varsel hoppade in i morse för att ta morgonpasset i karantän. Blogghjälpen skulle tagit det men har varit så orolig för Viktor att hon bad om hjälp.  Tack du snälla volontär som både sköter schemat och katterna med den äran.

Sen kan vi berätta att blogghjälpen idag talat med vår husse. Nu går ju dagarna fort. På onsdag ska vår vettis sticka oss - och på kvällen kommer husse för att hämta oss, bara han inte blir beordrad att jobba övertid, men i så fall väntar vi en dag till. Vi kan göra det i värsta fall, för nu vet vi ju att vi väntar på nåt fantastiskt: ett eget hem!

Vi har nupit varandra i pälsen för att försöka fatta att det är sant, men så är det. Ska berätta mer i morgon.

Katten Inka på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Inka på Södertälje Katthem.

Ni som läser bloggen varje dag kanske märkte att det inte blev nån blogg igår. Det var ju inte så konstigt eftersom det var julafton, men det var faktiskt inte orsaken.  Det var nämligen så att blogghjälpen fick åka till djursjukhuset med sin Viktor eftersom han mådde illa och kräktes och inte ville äta. Han blev inlagd över natten med dropp och kommer få stanna en natt till minst. Vi hoppas han kommer hem snart, för han är väldigt saknad.

Men det har ju hänt saker för oss också! Det ha gjorts hembesök och det verkade jättebra. Vår husse kommer ringa efter helgerna och komma överens om när vi ska flytta. Han jobbar i mellandagarna och vi ska visst få stick i nacken innan vi flyttar också, men allt pekar på att vi flyttar snart!

Katten Inka på Södertälje Katthem berättar

 Hej, det är Inka på Södertälje Katthem.

Som några av er gissade igår, så fick jag en intresseanmälan under öppet hus. Och inte bara jag - Nilla är med på samma anmälan. Om man inte bestämt att vi skulle gå tillsammans är det möjligt att vi hade hittat ett hem tidigare, men här har man förstått att vi gillar varandra och vill bo tillsammans.

Idag görs det hembesök hos husse. Håll tassar, tummar och allt ni har för att det ska gå bra!

Katten Inka på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Inka på Södertälje Katthem.

Jahajam, då har det varit öppet hus igen.

Det var ett bra öppet hus.

Ovanligt bra.

Mer ska jag inte berätta.

Inte idag i alla fall.

Katten Inka på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Inka på Södertälje Katthem.

Idag ska jag inte jama så mycket. Blogghjälpen har mycket att göra. Hon har just nu hand om VILSE.NU, där man kan lägga upp saknade och hittade katter. Det tar lite tid och blogghjälpen är ju inte så snabb.

Dessutom ska hon vara i Gnesta kl 8 i morgon bitti, men först ska hon hämta en av våra kompisar på katthemmet, så hon får nog gå upp tidigt. Det gillar hon inte så mycket, men eftersom det är nödvändigt får hon göra det.

Sen är det ju öppet hus på kvällen som vanligt - 17-19! Mycket att göra för mig också.

Katten Inka på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Inka på Södertälje Katthem.

Idag har jag ordnat med styrelsemötet här på katthemmet.  Som vanligt hade jag många viktiga frågor att ta upp. Godisfrågan var förstås uppe, liksom hur vi ska få snälla människor att komma till oss i helgerna. Jag var orolig att vi inte skulle få nån mat, men blogghjälpen lugnade oss och sa att så illa kommer det inte att bli. Mat ska vi få och våra toalådor ska rensas.

Nån dag kanske man inte gör allt man brukar, men mat, vatten och rena toalådor ska vi få.

Det blev jag glad för, men samtidigt tänkte jag på hur utlämnade vi hemlösa katter är. Vi är helt beroende av att det finns snälla människor som är beredda att ge av sin fritid för att hjälpa oss.

Sånt behöver inte katter som redan har ett för-alltid-hem där det finns människor som älskar dom och ger de allt de behöver tänka på. Nästa år kanske en sån människa vill att jag ska ta tass om den?

Katten Inka på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Inka på Södertälje Katthem.

Nu gäller det att få ihop allt till helgerna på katthemmet.

För det första måste jag försöka hjälpa dom som har hand om schemat så att det finns snälla människor här på katthemmet både till morgon- och kvällspasset, trots att det är helgdagar. Vi klarar oss inte utan hjälp.

Sen är det öppet hus på torsdag som vanligt mellan 17-19. På julafton är det inget öppet hus - men istället har vi extra öppet i second handbutiken mellan 14-16 på fredag! Då kan alla få en sista chans att hitta fina julklappar här. Det går nog att få komma in och hälsa på oss också.

Så ni förstår att jag har en del att göra!

Hej, det är Inka på Södertälje Katthem.

Idag har jag tagit det lite lugnt och börjat förbereda lite för julen. Men först är det en vecka av aktiviteter som vanligt här på katthemmet.

Jag har förstås läst tidningen. Det står många sorgliga saker där, men en rolig nyhet finns också. Det är nämligen så att fem stora butiker i Södertälje  har beslutat att AVSTÅ FRÅN ATT SÄLJA FYRVERKERIER HELT OCH HÅLLET!

Många djur är rädda när det smäller.  Jag tror också att det finns ovanligt många människor i landet nu som inte heller uppskattar att det smäller och blixtrar. Det har de fått nog av i sina hemländer.

Nog är det väl märkligt att våra politiker inte har modet att förbjuda försäljning av fyrverkerier helt och hållet? Vad ger någon rätten att skrämma andra?

Hej, det är Inka på Södertälje Katthem.

Nu har det varit öppet hus igen. Det kom många besökare. Det var kul. Flera av våra kompisar fick intresseanmälningar. Vi har i alla fall fått nya kompisar! De har öppnat väggen till vår grannbur så vi får lite mer utrymme. Det är kul. Vi tycker våra nya kompisar verkar coola. 

Ni som läste bloggen igår vet att jag var arg på såna som tycker att det ska vara fritt fram att smälla av raketer hur, var och när som helst.

IDag har jag i alla fall en bra nyhet att presentera:
 Tallinn förbjuder vilda djur på cirkus!  

Nu är det ganska många länder som gjort det. Undrar när det är Sveriges tur? Eller ska vi fortsätta vara ett u-land när det gäller djurskydd?

Katten Inka på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Inka på Södertälje Katthem.

Ibland blir man ledsen när man läser vad som står i media. Idag såg jag på Nyheter24, att nån som heter Teodor Stig-Matz hade yttrat sig om fyrverkerier och smällare.

Han lever tydligen i den antika tron att bara hundar blir rädda när fyrverkerier smälls av. Han förstår inte att hemlösa katter, rådjur, älgar, vargar och massa andra vilda djur också blir vettskrämda av denna mänskliga dårskap.

Kanske kan man inte begära att människor med begränsade förståndsgåvor ska förstå konsekvenserna av sitt handlande, men det känns ändå sorgligt att såna får plats i media. Det finns tyvärr andra platser i världen där det dånar av bomber och raketer oavbrutet. Tycker han att det också är OK?

Jam vet inte, men jag blir alltid ledsen när människor inte kan ta hänsyn till varandra och till alla varelser som ska samsas här på jorden.

Katten Inka på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Inka på Södertälje Katthem.

Nu har jag tagit tass om öppet hus igen. Det kom en hel del människor.

Blogghjälpen var här också. Hon var inne hos oss fler gånger. Hon gosade med oss, men vi fick inget godis idag. Fast det gjorde inte så mycket. Vi var glada ändå.

Tidigare på dan kom det in en katt till oss. Hon var väldigt hungrig. Hon kastade i sig maten så for hon fick nåt.  Vår hälsoansvariga är expert på att tyda de mest otydliga tatueringar i öronen. Hon letade på flera olika sätt och fick till slut tag på ägaren. När de fick höra att deras katt förmodligen fanns på katthemmet sa de att de skulle sätta sig i bilen direkt "nu ska det gå undan" sa de. Vi hade egentligen stängt för kvällen, men vår hälsoansvariga stannade kvar tills ägarna kommit. Det blev ett kärt återseende! Nu ska misse få vara inomhus ett långt tag. Hon hade varit försvunnen sen augusti! Där ser man hur viktigt det är att ID-märka sin katt!

Katten Inka på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Inka på Södertälje Katthem.

Puh, idag kan jag äntligen andas ut! Jag har varit så orolig i flera dagar för min bästa kompis Nilla.

För några dagar sedan var det nån som kände på hennes mage. Det kändes lite skumt och nån trodde det var vätska!

Det är inget bra tecken.

Idag var vår vettis här.  Hon kände på magen - det var bara fett!

Hm, det kanske inte var optimalt det heller, men mycket, mycket bättre än vätska. Hoppas ingen får några tokiga idéer om diet nu bara...

Katten Inka på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Inka på Södertälje Katthem.

Nu kan jag äntligen sluta oroa mig för Royal Canins tävling. Som väl alla vet vann Molle, även om han hamnade på plats 14 officiellt. Här på katthemmet har jag utnämnt honom till vinnare i alla fall. Han var den svarta katten som hamnade högst och att placera sig så högt bland ca 2000 tävlande är verkligen inte dåligt.

Och vad själva vinsten beträffar så är det tanken som räknas tycker vi. Han skulle ju skänkt maten till oss på katthemmet.

Sen är han faktiskt ännu generösare. Han och hans kompis Micke lånar ut sin matte till katthemmet också! Hon är jamarsnäll och hjälper oss med städning, matning och annat. Såna mattar skulle det finnas många fler av!

Katten Inka på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Inka på Södertälje Katthem.

Idag är det inte jag på bilden! Det är Molle. I morgon gäller det för då avgörs det kl 14.00 om han ska vinna mat till oss som är kvar på Södertälje Katthem.

Placerar han sig bland de 10 främsta får han mat för ett år som han sen skänker till oss! Jag tycker det finns många skäl till att han ska vinna:

• han är mycket vacker
• han är generös som skänker maten till ett katthem
• han är den enda svarta katten som (hittills) placerat sig bland de 15 främsta i tävlingen
• han är ett strålande bevis på att en katthemskatt kan få ett kanonhem
• svarta katter är värda revansch. Det är rent löjligt att många väljer bort just dom.

Ni kommer säker på fler skäl.

Så glöm inte att rösta på Molle allt ni kan! Och be vänner och bekanta göra det också!

Katten Inka på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Inka på Södertälje Katthem.

Igår såg vi på Nobelfesten, Nilla och jag. Vi tycker det var bra att så många hade glitter på sig. Vi skulle vilja leka med glittret. Men det gick bra att bara titta på det också.

Vi var som vanligt besvikna över att ingen katt fick nåt pris.  Vi hade föreslagit många kandidater.

Vi hade också föreslagit många som jobbar ideellt med katter. De har minsann skaffat sig kunskaper som verkligen är värda ett nobelpris! Vi ska jobba för att det uppmärksammas till nästa år!

Nu fortsätter vi jobba hårt för att Molle ska hamna på minst 10:e plats i Royal Canins Tävling.  Vi räknar med att alla fortsätter rösta på fina Molle. Just nu ligger han på 15:e plats.

Katten Inka på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Inka på Södertälje Katthem.

Nu har jag skött öppet hus igen.  Det kom en hel del besökare. Några var inne hos oss. De kunde nog tänka sig att ta en av oss, men då sa blogghjälpen att vi ska gå tillsammans.

Det känns bra att man kan lita på att vi inte skiljs åt. Jag gillar Nilla och hon gillar mig. Vi har jamat till varandra att vi sitter hellre lite längre här på katthemmet än flyttar till olika hem.

Idag hade vi också besök av  bloggkatten Mimmis matte. Det visade sig att hon var en väldigt väluppfostrad tvåbening, som hade med sig massa godis till oss. Mimmi hade dessutom skickat med leksaker.

Nu jobbar vi hårt för att Molle ska hamna på minst 10:e plats i Royal Canins Tävling.  Vi räknar med att alla fortsätter rösta på fina  Molle.

Kaatten Inka på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Inka på Södertälje Katthem.

Nu har jag nästan allt klart inför morgondagens öppet hus. Fattas bara att kolla fikabrödet som fler tar med sig i morgon. Det måste vara jättegott, det vill jama, jättegott för tvåbeningar. Vi katter är ju mer förtjusta i annat godis, som ni vet.

Annars gäller som vanligt fram till 13.12: vi måste rösta fram vackra Molle

Han ligger fortfarande på plats 16, men ska fram till plats 10 - minst! Det är skandal att han är den enda helsvarta, korthåriga katten bland de 16 främsta! Det är visserligen 1500 tävlande, så Molle har redan placera sig bra, men vi måste rösta mer på honom!

Katten Inka på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Inka på Södertälje Katthem.

Idag har det varit öppet hus igen - och jam jamar bara en sak: ÄNTLIGEN!

Blogghjälpen var inne hos oss och vi fick GODIS! Inte sånt där godis-godis utan Royal Canins Oral. Det tycker vi jättemycket om. Ni ser på dagens bild att jam slickar mig om munnen efter godiset.

Annars gäller som vanligt fram till 13.12: vi måste rösta fram vackra
Molle! 

Han ligger just nu på plats 16, men ska fram till plats 10 - minst! Det är skandal att han är den enda helsvarta, korthåriga katten bland de 16 främsta!

Katten Inka på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Inka på Södertälje Katthem.

Idag har det varit en ganska vanlig dag på katthemmet. Blogghjälpen var och hämtade katter hos vettisen. De hade kastrerats. DEt är nåt alla vuxna katter får genomgå hos oss innan de flyttar till nya hem. Vi tycker det är väldigt viktigt. Givetvis ID-märks de samtidigt. Det är såna saker som ALLA som har katt borde ordna med!

Nu är det inte så många dagar kvar på Royal Canins tävling där de skänker mat till de 10 katter som placerar sig högst i tävlingen. Vår Molle ligger på 17:e plats just nu. Jag tycker det vore på tiden att en helsvart, korthårig katt vann en sån här tävling! Redan det är ett skäl att rösta på Molle ! Han är den helsvarta, korthåriga katten som placerat sig högst i tävlingen, men vi behöver många fler röster för att han ska komma upp i 10 i topp. Ni röstar väl på honom och ser till att vänner och bekanta gör det också?

Katten Inka på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Inka på Södertälje Katthem.

Ibland, men inte så ofta, kan blogghjälpen faktiskt visa att hon lärt sig nåt av oss katter. Det har hon faktiskt visat nu när hon kände intuitivt att nåt kanske inte skulle gå i lås.

Det var nämligen så, att i lördags fick jag och min kompis Nilla en gemensam intresseansökan. Hon som var intresserad av oss var väldigt trevlig och det var vi också, så klart. Hon skrev en intresseanmälan på oss, men blogghjälpen berättade aldrig om den för er som läser bloggen. Det var bra, för igår skrev hon att hon kanske förhastat sig och att hon ville tänka igenom saken.

Vi tycker det var bra att hon tänkte innan vi hann flytta, för det hade varit ännu värre att först få ett hem och sedan flytta tillbaka till katthemmet. Inte för att vi vantrivs här, men flyttar man till ett hem så vill man ju stanna där för alltid.

Blogghjälpen har sagt att nu jobbar vi på, precis som förr. En dag är det vår tur!

Katten Inka på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Inka på Södertälje Katthem.

Jam undrar varför så många människor är så stressade så här före jul. Det verkar ju urfånigt att rusa omkring och handla en massa saker bara för att det är jul.

Jag har ett superbra tips: Istället för att rusa runt och köpa saker kan man i lugn och ro sätta in en slant på katthemmet! Sen kan man endera ladda ner brevet jag lagt in här, eller hämta ett på katthemmet. Sen skriver man bara i namnet på gåvogivaren - och så är årets bästa julklapp klar! Bra, va?

Sen till den ständigt aktuella punkten fram till 13.12: ni röstar väl på Molle. Han måste få fler röster nu. Vi är många som kämpar, men vi måste bli fler.   Det skulle betyda en hel del för katthemmet att få den mat han vinner.

Katten Inka på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Inka på Södertälje Katthem.

Idag har jag bara funderat på hur tokigt mycket är. Egentligen borde man inte läsa tidningarna, men som bloggkatt är man ju tvungen att hänga med. 

Man blir fundersam när nästan var och varannan människa går omkring med vapen på sig och använder det så ofta det går. Vilken värld vill de leva i?

Och sen alla tokar som sitter och hatar andra vid en dator eller telefon. Som katt vet jag att det inte kommer att ske att alla tycker lika i allt eller att alla tycker om alla. Man behöver inte vara dum för det, tycker jag.


Nåjam, jag tror jag får jobba vidare på det där med att få alla att förstå att man måste acceptera vissa saker. Men nu  ber jag er alla att, som vanligt, rösta på Molle i Royal Canins tävling. Ni vet väl att han lovat skänka all mat till oss på katthemmet om han placerar sig bland de 10 bästa? När ni följer länken, scrolla ner lite och under "Sortera tävlingsbidrag" markerar ni "Sortera efter popularitet".  Sen är det bara att leta sig fram till Molle som i nuläget har plats nr 18. Men han ska snart upp till plats nr 10 - minst! Med er hjälp går det.

Katten Inka på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Inka på Södertälje Katthem.

Nu har jag tagit tass om öppet hus igen. Det kom ganska många människor och besökte oss. En del intresseanmälningar blev det också.

Blogghjälpen var inne hos oss en lång stund också.  Snart kanske jag ska få smaka godis igen. Längtar efter det. Det känns liksom att det är nåt som fattas i kroppen när man inte får godis!

Nu ska jag ta det lugnt och jama lite med min kompis Nilla.

Katten Inka på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Inka på Södertälje Katthem.

Idag har jag funderat över ett och annat. För nästan en vecka sedan försvann Riley, en liten vovve från sin matte efter att hon blivit skrämd av smällare.  Många har engagerat sig i sökandet. Det är verkligen roligt att se att det finns så många djurvänner i landet som ger av sin fritid för att söka efter försvunna djur. Tidningen LT var på plats när hunden Riley hittades. Vi är så glada att han nu är återförenad med matte.

Under en tid har ett annat drama utspelats i Uttervik nära Nyköping. Ett 40-tal mer eller mindre förvildade katter har fångats in av snälla och engagerade människor som skänkt många timmar av sina pengar och sin fritid för resor till och från Uttervik och för att sitta och vänta på att katterna ska gå in i fällor de riggat. Därtill har det raggat platser i jourhem och på olika katthem åt dessa katter. Alla vet att det inte är nån lätt uppgift med redan överfulla katthem. Tyvärr har denna och liknande insatser inte visats i media i tillnärmelsevis samma utsträckning som den avseende vovven Riley. Jag drömmer om den dag då projekt liknande det om katterna på Uttervik får lika står uppmärksamhet i media och då katter tilldelas lika stor roll som vovvar. Ni kanske inte vet att det inte är så väldigt länge sen som hundar hade samma låga status i Sverige som katterna har idag? Det gick att ändra på det, och det går att ändra på den synen för katter också!

Nu finns det säkert nån som tycker att jag nedvärderar värdet av att Riley är återfunnen. Det gör jag absolut inte. Jag är lika glad som jag tror alla andra är. Jag vill bara att vi katter ska betyda lika mycket som vovvarna.

I väntat på att det blir så ber jag er alla att, som vanligt, rösta på Molle i Royal Canins tävling. Ni vet väl att han lovat skänka all mat till oss på katthemmet om han placerar sig bland de 10 bästa? När ni följer länken, scrolla ner lite och under "Sortera tävlingsbidrag" markerar ni "Sortera efter popularitet".  Sen är det bara att leta sig fram till Molle som i nuläget har plats nr 18. Men han ska snart upp till plats nr 10 - minst! Med er hjälp går det.

Katten Inka på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Inka på Södertälje Katthem.

Nu har det varit öppet hus igen. Det är lite tunt med besökare på torsdagarna, men en kompis fick i alla fall en intresseanmälan.

Jag och min kompis Nilla tar det inte så allvarligt, men det är klart att vi längtar efter ett eget hem! Vi ställer i alla fall in oss på att få ett eget hem nästa år.

Sen vill jag berätta om en affär som finns här i Södertälje, som heter ICA Nära Orren. De har beslutat att skänka 1% av omsättningen mellan 1-24.12 till oss katter på Södertälje Katthem.

Jag hoppas många fler affärer och företag tar efter detta. Utan bidrag från privatpersoner, företag och andra kan katthemmen inte existera. Och apropå det - ni vet väl att det börjar bli dags att betala medlemsavgiften till katthemmet? Det koster 225 kr för vuxna, 125 för pensionärer och barn/ungdomar upp till 18 år. Man kan sätt in avgiften på vårt konto 389341-9 och skriva sitt namn, sin adress och de 6 första siffrorna i sitt födelsenummer (det är kommunen som vill ha det).