Katten Lady på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Lady på Södertälje Katthem.

Ni som läste min blogg igår vet att man tog mina ungar utan att man tog med mig.  De som gjorde det trodde de gjorde en god gärning, men det blev förstås fel. Man ska inte ta ungar från mamman, utan man ska ta allihop på en gång. Men nu var det så dags.

Jag fortsatte mitt liv som hemlös katt. Det var ett tufft liv med gott om elaka människor. Jag blev mer och mer på min vakt och jag mådde inte alls bra på något sätt. Dessutom började det bli kallt ute och marken blev frusen. Det var svårt att hitta mat.

En dag såg jag några tjejer som rörde sig i mitt område. De tittade åt mitt håll där jag låg i en buske. Jag var rädd för dem, eftersom de flesta jag mötte verkade vilja mig illa.

Nästa dag kom de tillbaka. Då hade de en låda med sig. De satte ner den på marken. Sen såg jag att de satte in en skål i lådan.Snart kände jag att det luktade himmelskt. Jag hade inte ätit på hela dagen, så jag var väldigt hungrig. Men så var det ju de där tjejerna som jag var så rädd för.

Så småningom hörde jag att de sa till varandra "vi går härifrån så kanske hon vågar sig fram". Sen gick de.

Jag låg kvar länge och funderade. Vågade jag ta risken och gå fram och äta av den goda maten? Tjejerna syntes ju inte till.

Just som jag hade bestämt mig för att våga springa fram kom ett gäng killar gående, alldeles bredvid lådan. Jag retirerade in till busen direkt. Hur skulle jag göra nu?

Jag berättar mer i morgon.