tisdag 27 november 2012

Katten Lady på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Lady på Södertälje Katthem.

Ja, så hade jag alltså hamnat på nåt som kallades katthem. Och nog fanns det katter där alltid. De tyckte jag var ganska trevliga. Människorna däremot var jag rädd för. Så fort de öppnade dörren till min bur fräste jag och slog med tassen allt jag kunde.

En dag kom nån som kallades veterinär och tog tag i mig i nacken och lyfte ut mig ur buren. Jag försökte allt jag kunde att ta mig ur greppet men det gick inte. Till råga på allt stack han mig i pälsen!

 Sen vet jag inte vad som hände, för plötsligt vaknade jag i min bur igen och hade ett sår på magen. Under den tid jag varit på katthemmet hade jag börjat tycka lite, lite grann om en tjej som var där ofta. Hon kunde till och med få klappa mig lite utan att jag blev rädd.

När hon kom in i rummet efter att jag fått det där såret berättade hon för mig att jag skulle kastrerats, men att man då upptäckte att jag var dräktig, så man sydde ihop mig igen. Ungarna fanns alltså kvar i min mage.

Nu fick jag vänta på att ungarna skulle bli färdiga att födas. Under tiden försökte jag att utnyttja tiden till att fundera lite över det där med tvåbeningar. ALLA kanske inte var SÅ farliga? Eller?

17 kommentarer:

  1. Alla ÄR inte farliga eller dumma! Du ska få se att det går att lita på några och när DIN egen 2bening kommer känner du det enda ut i svanstippen :)

    =^.^=

    Nosbuff

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hjulia Huller om Buller, ja, ni kanske har rätt...

      Radera
  2. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

    SvaraRadera
  3. Oj då, nya ungar i magen! Men den här gången blev det inte så slitsamt för dig. Även om du inte förstod det då, var du ju i så goda händer.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Gustav, ja som tur var fick jag ju både mat och annat.

      Radera
  4. Men lilla söta du, ännu flera ungar. Men som tur var så fanns det ju mat där på katthemmet s du slapp leta denna gång och bli ännu tröttare av det.
    Vilken tur att du bestämde dig för att våga gå in i den där buren! Då fick ju dina ungar födas i trygghet i varje fall.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Pelle, ja så här i eftertass förstår jag ju att det var bra att jag kom hit.

      Radera
  5. Åh vilken tur att du blev infångad så de nya ungarna slapp födas ute i kylan! Tänk att jag vet precis hur rädd du var Lady, jag var precis lika rädd när de fångade in mig. Men jag lovar att det finns jamarsnälla tvåbeningar också och de på katthemmet skulle aldrig göra en katt illa.
    *nosbuffar*

    SvaraRadera
    Svar
    1. Alice, ja du hade et också besvärligt när du födde dina ungar utomhus. Vi hade nog tur båda två.

      Radera
  6. Oj, ännu mer småttingar på väg? Det var verkligen tur att du fick komma in i värmen och träffa snälla människor. *nickar*

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sippo, ja där hade jag allt tur. Fast det förstod jag inte då.

      Radera
  7. Oj,flera ungar, vilken tur att du fick komma in! Förstår att du kände dig osäker på tvåbeningar. Skönt att du började lita lite på den snälla tjejen.Nosbuff

    SvaraRadera
    Svar
    1. Dui och Deco, ja men det tog lite tid innan hon fick klappa mig.

      Radera
  8. Skönt att du fick föda dina ungar i tryggheten denna gången! Du har så rätt så, alla är inte farliga.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kattfamiljen, nä jag börjar inse mer och mer att det faktiskt finns snälla människor också.

      Radera
  9. MEN laddy då, så du hade ungar oxå, skönt att du inte behövde föda dom ute iaf. Det finns snälla tvåbeningar oxå, har vi hört jamas om, vi bor hos en sådan, *GLADA*
    Tasskram på dig. Lady.

    SvaraRadera
    Svar
    1. M, C, T, S, vad glada och tacksamma ni kan vara som bor hos en snäll tvåbening.

      Radera

Blogghjälpen har ordet

Så sitter man här igen med känslor som sticker iväg åt alla möjliga håll.  Varken Stina eller Mario har haft ett riktigt hem nån gång. Det m...