Idag har jag varit jättenervös hela dagen, för jag ska göra mitt första blogginlägg. Oj vad läskigt det har känts. Fast Bertil sa att det alltid är så i början men att man snabbt blir van. Jag hoppas han har rätt.
Jag ska i alla fall börja med att berätta vad som hänt i mitt lliv innan jag kom till katthemmet.
Jag föddes i ett hem där det fanns många katter. Alldeles för många. Jag fick tidigt lära mig att akta mig för att vara i vägen för människors fötter, händer, armbågar - ja allt som hade med människor att göra.
Jag och mina syskon var inte alls gamla när vi blev utslängda. Så fort vi försökte ta oss in igen skrek man åt oss och kastade stenar, papper, vatten och annat på oss och sa åt oss att försvinna.
Det var mörkt och regnigt ute. På natten kom det nåt vitt på marken också. Vi syskon låg tätt tillsammans för att hålla värmen. Vi var både rädda och hungriga. Så småningom gav vi oss iväg på jakt efter nåt att äta. Vi hittade inte mycket att stoppa i våra magar.
På morgonen försökte vi leta oss hemåt igen, men det hade vi inget för. Vi blev inte insläppta utan man kastade saker på oss igen och skrek åt oss att försvinna.
Jag började förstå att jag måste vänja mig vid ett liv där jag alltid måste vara beredd att försvara mig för elaka människor. Ännu hade jag inte stött på en enda människa som var snäll mot mig. Jag var säker på att det inte fanns snälla människor.
Jag berättar mer i morgon.
Förstår inte varför människor måste vara så elaka för. *djup suck*
SvaraRaderaSippo, det förstår inte jag heller. Varför är det så?
RaderaDet är så ledsamt att läsa alla sorgliga berättelser om er katter där på hemmet. Obegripligt hur människor kan bete sig.
SvaraRaderaGustav, ja det är inga roliga berättelser vi katthemskatter har att berätta tyvärr.
RaderaHejsan Lady *vinkar med tassen*
SvaraRaderaFy vad man blir ledsen varje gång man hör om 2-beningar som inte tar sitt ansvar som kattägare och som dessutom är elaka också :(
Du ska se att du kommer att sköta det här med att vara bloggkatt galant ! (((kurr))) (((kurr)))
Kjelle Bus, tror du det kommer gå galant? Hoppas!
RaderaDet FINNS människor som älskar katter! Du och dina syskon hade oturen att födas hos fel sorts 2beningar! Tänk om alla katter var välkomna *drömmer*
SvaraRaderaVi hoppas att du kan få förtroende för människor igen, de som är snälla i alla fall. Du kommer att känna direkt om det är RÄTT 2bening som vill förtjäna ditt förtroende :)
=^.^=
Nosbuff
Hjulia Huller om Buller, jag hoppas ni har rätt. Tänk om min tvåbening kommer en vacker dag!
Raderahej lilla lady
SvaraRaderadet finns människor som är snälla,som älskar er precis som ni är
du har bara inte upptäckt det än
det kommer i sinom tid
allt som behövs för en liten kisse är bara tid och kärlek,massor av kärlek
du kommer känna det när din tvåbening kommer,ni katter är ju så kloka
tasskramar från jakangänget..sari,skruttan och leon med änglakatten pepsi
Skruttan, Leon, Änglakatten Pepsi och Sari, jag har också hört att det SKA finnas snälla tvåbeningar. Undrar om det är de jag mött här på katthemmet?
RaderaUsch vilka elaka människor det finns. Så ska man verkligen inte behöva ha det. Vi tycker att du klarar det första inlägg med bravur även om vi blir ledsna när vi läser hur du hade det. Nosbuff
SvaraRaderaDui och Deco, ingen katt ska behöva fara illa. Det tycker i alla fall inte jag!
RaderaUsch, vilka elakingar som du hade oturen att bo hos. :( Första inlägget är alltid nervöst, men det gick ju väldigt bra - precis som vi trodde! Kurr och burr.
SvaraRaderaFindus, Isak och Rasmus, tyckte ni det gick bra? Vad glad jag blir.
RaderaFyjam för elakingar! Såna tvåbeningar skall inte ha djur från första början och absolut inte låta dem få ungar som de inte vill ha. Tänk vad mycket elände som kan undvikas om det fanns en lag på att kastrera katter.
SvaraRaderaSen vill vi också jama att du var jamarduktig med första inlägget!
*nosbuffar*
Alice, jag håller med dig. Tänk om det kom en lag på att alla katter måste kastreras.
RaderaMEN lady då, stackare som hade sådan start i livet :( *Gråter*
SvaraRaderaDet finns både elaka och väldigt snälla tvåbeningar. Dom snälla kommer du säkert att frå träffa där på katthemmet och få eget hem framöver. håller tassarna att det blir frammåt jul.
Vi tycker du klarade ditt första blogginlägg riktigt galant, tassarna upp, så det blir säkert bra i fortsättningen oxå, tass på dig du fina katt.
Tass i tass
M, C, T, S, ja det har inte varit nåt kul i början på livet. Hoppas det blir kuligare sen.
RaderaNää så oschysst! Kasta ut små ungar i det vita läskiga. Såna typer borde kläs av och låsas ute*stampar med tassen*
SvaraRaderaMen nu e du trygg gumman och nånstans väntar en tvåbent bara på dig!*nosbuff*
Pelle, jag skulle titta på dem och fräsa åt dem om de fick stå ute i snöslask utan nåt på sig!
RaderaUsch... ingen katt skall behöva starta sitt liv som du gjorde.
SvaraRaderaSånna där tvåbeningar önskar jag inget gott..
Kattfamiljen, nå såna tvåbeningar borde inte få vara bland djur.
RaderaSåå sorgligt!!! *hötter med tassen INGEN ska behöva kastas ut så där!!! :(
SvaraRaderanosgos å tröstegottisar
Maurice & Kajsa