Hej, det är Pelle och Trulsa på Södertälje Katthem.
Jag vaknade flera gånger under natten och undrade var mamma och syskonen var. Sen kom jag på att jag inte hade dem omkring mig längre. Jag bodde i ett annat hem.
På morgonen när mina människor vaknade fick jag mat igen. Det smakade lite bättre nu. Efter en stund skulle mina människor gå till nåt som hette jobbet. Det betydde att jag blev ensam hemma.
Då längtade jag förstås efter min gamla vanliga miljö med mamma och syskon, men jag började förstå att jag inte skulle få träffa dem igen.
Efter en lång, lång stund kom människorna tillbaka. Jag var inte lika rädd för dem längre utan lekte lite med dem.
Så gick dagarna. När jag bott hos mina nya människor ett tag fick jag gå ut. Det var lite läskigt i början, men jag vande mig så småningom. Det fanns andra katter i närheten också. De hade egna hem och de var inte så glada åt att jag hade flyttat dit. Det blev lite bråk i början, men det gick över så småningom.
Jag berättar mer i morgon.
Pelle
Det verkar ha varit ganska ok till en början även om du fick vara ensam en del. Hoppas att ni får extra gos och lite godis idag.Matte skickar kli runt öronen. Nosbuff
SvaraRaderaJag håller med ovanstående jamare; det verkade ju helt okej. Så nu undrar vi oroligt vad det var som hände.
SvaraRaderaDet var ju tur, att de andra katterna ute slutade bråka med dig. Det är jättetrist när husse och matte är borta länge. Bra att du kunde leka med dem när de kom hem, när du inte kunde leka med dina syskon längre. Kurr och burr.
SvaraRaderaHej Dui och Deco. Det var ganska OK till en början. Hälsa matte och tacka för goset. Sånte behöver vi mycket av.
SvaraRaderaHej Sippo. Ni får allt hållas på sträckbänken lite till. Men ni ska få veta. Allt.
SvaraRaderaHej Findus, Isak och Rasmus. Det är inte trevligt att bråka med andra tyckaer jag. Jag är en snäll och godmodig katt som tycker alla ska vara vänner.
SvaraRadera