Hej, det är Pelle och Trulsa på Södertälje Katthem.
Som vi berättade igår ska jag, Pelle, inleda bloggen med att berätta om mig själv eftersom jag är lite äldre än Trulsa.
När jag var pytteliten bodde jag hos min mamma. Hon hade ganska många ungar och därför hade hon inte så mycket tid med var och en av oss. När vi började bli lite mer självständiga kom det en familj och hämtade två av mina syskon och sa att de skulle få bo hos dem. När de hade åkt började jag tänka på hur det skulle bli för mig i framtiden. Skulle jag alltid bo hos mamma som inte hade tid med mig, eller skulle jag också få en egen familj?
Mamma sa att jag nog var filåsåfen i familjen eftersom jag funderade så mycket. Jag förstod inte vad det betydde, men tyckte det lät bra.
När jag hade växt lite till kom det en annan familj och sa att jag skulle få bo hos dem. Jag tyckte det lät läskigt, för jag var ju van att bo med mamma och mina syskon. Men mamma sa att hon tyckte jag skulle flytta hem till den där familjen för hon hade ändå inte så mycket tid över till mig. Och dessutom hade jag inte mycket att sätta emot, så jag fick flytta antingen jag ville eller inte.
Jag berättar mer i morgon.
Pelle
Kattnappningar kan vara lite otäcka när man inte vet vad som händer runtomkring. Förstår att du tyckte det var lite läskigt.
SvaraRaderaKänner oss lite oroliga redan nu. Hur blir det här? Läskigt att flytta själv när man inte vet hur det ska bli. Nosbuff
SvaraRaderaSom liten kattunge vet man ju inte av annat än att bo med mamma. Då blir det helt nytt och kanske lite nervöst när man ska flytta någon annanstans. Kurr och burr.
SvaraRaderaVarje kattunge borde kunna känna sig trygg med att flytten från mamma blir lycklig och att han/hon kommer till ett kärleksfullt hem! Det är otäckt nog att lämna sin mamma, som man varit hos i hela sitt unga liv... att behöva oroa sig för framtiden borde man slippa, tycker vi klosterkatter.
SvaraRaderaTass från Imma, abbemissa.
Hej Sippo. Ja, det är verkigen inte trevligt med kattnappning. Man har ju ingen aning om vad som ska hända med en sen.
SvaraRaderaHej Dui och Deco. Ni ska inte ta ut nån oro i förskott. Det kommer nog så småningom ska ni få se...
SvaraRaderaHej Findus, Isak och Rasmus. Precis så är det ju, man vet hur det är att bo med mamma, men att flytta till främmande tvåbeningar är ju jätteläskigt.
SvaraRaderaHej Imma. Jag håller helt med dig. Vi katter borde inte behöva bekymra oss om framtiden. Vi borde veta att alla är snälla mot oss och tar väl hand om oss. Men så är det ju inte alltid.
SvaraRaderaHej Pelle. Sträcker fram tassen och hälsar.
SvaraRaderaSkall bli spännade att få följa dig och Trulsa. Hoppas ni också får ett eget hem som Findus och Falafel innan er. :)
Jag tror nog det finns en family till er också!
HEj Nea theCat. Blogghjälpen säger också att hon tror det finns människor till oss också. Vi ska bara hitta dom!
SvaraRadera