Idag är vi ledsna på katthemmet. En av våra kompisar, som kom in mager och eländig fick åka till vettisen idag. Det var andra gången. Första gången fick han ligga inne med dropp under natten. Vi trodde och hoppades att han skulle äta upp sig och bli en frisk och fin katt. Hur vi än försökte, gick han inte upp i vikt och dessutom blev hans allmäntillstånd sämre.
När han var på djursjukhuset idag togs nya prover. De var tyvärr väldigt nedslående. I samförstånd med vettisen fick han somna in idag.
Såna dagar är det inte roligt att jobba på katthemmet. Vi vill att ALLA kompisar ska klara sig, må bra och få nya, bra och kärleksfulla för-alltid-hem. Varje gång en katt får somna in känner vi det som ett misslyckande - även om vi gjort allt för att rädda katten.
Livet blir inte alltid som man tänkt.
Jag läste i alla fall ett bra inlägg på facebook idag. Det riktar sig till alla som förlorat ett djur. Även om just det här inlägget riktar sig till hundar, så gäller det lika mycket för katter: tveka inte att hjälpa en annan katt till ett gott lilv.
Visst tänker man ibland, speciellt när en fyrbent vän vandrat vidare:nej inga fler djur! Så fånigt att ens säga det för jag vet ju att trots att sorgen gör ont så uppvägs det ju av allt man upplevt och av den lycka man kanske får uppleva när en skyggis förvandlas till en tryggis! OCH det är ju faktiskt så att sorg är en helt ok och naturlig känsla! Vi tänker nu ikväll extra på er kompis som är i regnbågslandet.
SvaraRaderaSvens matte, så klokt sagt. Vi sörjer alla olika - vissa behöver veckor, månader, t o m år för att komma över sorgen efter en kär vän. Andra komma samma dag eller dagen efter en vän tassat över bron.Man måste själv känna vad som är rätt.
RaderaFörstår att ni är ledsna när en kompis fått somna in men ni ska inte se det som ett misslyckande eftersom ni gjort allt som står i er makt för att försöka hjälpa! Hur många gör det? Inte tillräckligt många på långa vägar. Var stolta över allt gott ni gör!
SvaraRaderaJag gjorde precis som i inlägget på Facebook när min gamla kisse inte kunde leva vidare. Då adopterade jag två stycken från mitt närmaste katthem. Det kändes riktigt bra!
Nospuss
Nalleman64, vad fint handlat av dig. Du hedrade din katt som gått över bron genom att ta hand om 2 andra.
RaderaFörstår att ni är ledsna, men ni har gjort allt för att han/hon skulle bli bra. Kan heller inte tänka mig en mer värdigt avslut med kärlek och värme.
SvaraRaderaMicke och Molle, nä, vår vän kunde ha gått ett mycket värre öde till mötes, tyvärr. Nu fick han somna in lugnt och fint, omgiven av nån som älskade honom och som han kände tillit till.
RaderaJamar som ovanstående.
SvaraRaderaÄven om ni är ledsna så gjorde ni ALLT ni kunde.
Sen kan man inte göra mer och är tvungen att acceptera vad som sker.
Ozzy
Ozzy, ja det är sant som du skriver. Men ändå vill man alltid göra mer.
RaderaVisst är det tråkigt att man inte kan hjälpa alla missar tillbaka till ett bra liv. Men se det inte som ett misslyckande utan se det som att han fick en sista tid med mycket kärlek och omtanke vilket han troligen inte haft tidigare.
SvaraRaderaNär en misse vandrar över regnbågsbron så lämnar den plats för en annan misse som behöver hjälp av oss 2-beningar.
nospuss / Jackis
Jackis, trots allt känns det bra att han fick somna in omgiven av nån som han kände och gillade, och som verkligen gillade honom.
Radera