Nu trodde jag att jag hittat ett bra matställe. För det mesta stämde det också, men ibland fick jag ingenting. Det var alldeles mörkt i huset de kvällarna. Jag tror intie hon var hemma då.
Jag vågade fortfarande inte gå fram till tjejen när hon gav mig mat. Jag trodde not att så fort hon fick tillfälle skulle hon vara elak mot mig. Bästa att hålla sig på avstånd.
Nu var det ganska skönt ut. Jag frös inte på kvällarna. Enda problemet var egentligen att hålla sig borta från såna som var dumma mot mig. För det mesta gick det bra, men ibland hann nån dummis ikapp mig.
Sen började det bli kallare igen. Jag kände igen det sen flera gånger. Senare sa de att jag nog gått ute flera år.
När det började bli vitt på marken igen började det hända saker. Läskiga saker. Det handlar om brummisar, främmande människor, burar och annat hemskt. Men det ska jag berätta mer om.
-1.jpg)
Stackars dig. Varför kan inte folk låta en stackars katt vara ifred? Räcker det inte med att vara frusen och utsvulten, ska man bli misshandlad också?
SvaraRaderaSippo, det är helt obegripligt. Och inga straff får de heller, de som misshandlar en katt.
RaderaUsch, vad hemskt att vara ute hela tiden när det är vitt! Och mer läskiga saker? *biter på klorna av nervositet*
SvaraRaderaGustav, liks trevligt som det är att gå ut när man själv vill, lika otrevligt är det att tvingas vara ute fast man själv vill vara inne.
RaderaMen så länge du varit ute "ledsna" nu hoppas vi verkligen att det inte blir så läskigt som det låter.Nosbuffar
SvaraRaderaDui och Deco, ni får snart läsa...
RaderaFy så ruskigt det låter!Hoppas det vänder snart, någonstans där fanns ju snällisen som såg till att du kom till katthemmet. För du är ju i trygghet där nu, i väntan på ett eget hem att härska över.
SvaraRaderaPelle, ja, nu är jag trygg. Fast det dröjde länge innan jag kom hit.
RaderaVi har läst ikapp nu, och medan vi läste snörptes våra hjärtan ihop alltmer. Varför ska det behöva vara så här? Varför är det så svårt att hjälpa en liten vän i nöd? Eller åtminstone låta bli att göra den lilla vännen illa?
SvaraRaderaHar du verkligen varit hemlös i flera år? Det är ju helt otroligt att du har klarat dig så länge på egen tass. Du måste vara fantastiskt stark!
Hoppas att brummisarna och de främmande människorna betydde något helt annat än det du fruktade...
Många kramar och tassklappar
Gunilla och Frasse. ja, jag har varit hemlös i flera år, tyvärr.
RaderaStackars dig Freddy som haft det så svårt där ute :(
SvaraRaderaHåller också tassarna för att det där med främmande människor och burar är en braig sak !!
Kjelle Bus, ja, jag hade det verkligen svårt. Och länge också!
Radera