Hej, det är Dina på Södertälje Katthem.
Som jamat, matte skulle resa bort. Jag var inte riktigt inbodd i mitt nya hem ännu, men jag föstes i alla fall in i en transportbur igen och fick åka brummis. Jag var ganska rädd hela tiden. Efter ett tag bars jag ut och in i ett hus, där det fanns en farbror. Eftersom det var en del killar som varit dumma mot mig innan jag kom till katthemmet, blev jag ännu räddare när jag fick se den här farbrorn.
Jag ville inte stanna där, men matte åkte iväg och jag blev ensam med farbrorn. Då skulle han ta ut mig ur transportburen och då blev jag så rädd att jag råkade bita honom! Då blev han jättearg och sa *½@[~¨e katt! Och sen slängde han in mig i ett rum och smällde igen dörren.
Nu var jag så panikslagen så det enda jag hade i huvet var att jag måste ta mig ut till varje pris! Jag fick syn på ett fönster och kastade mig mot rutan i ett desperat försök att ta mig ut. Men en sak märkte jag inte mitt i paniken – nämligen att rutan var trasig och hade jättevassa kanter…
-1.jpg)
NEJ FY! Stackars dig som kom till ett sånt hem. Oj så rädd du måste ha varit. Åh, vi vill så gärna krama och trösta dig. *morrhårsdarr*
SvaraRaderaNej! Vilken dumming! Förstår att du blev jätterädd. Men hur går det nu?? Tröstbuffar
SvaraRaderaUch så läskigt... Vi vet inte om vi vågar läsa mer, fast vi vet att det slutade som det gjorde.
SvaraRadera=^.^=
Nosbuff
Men fy så förfärligt hemskt! Stackars, stackars dig! Hoppas verkligen du inte behövde vänta så länge på någon snäll människa som kunde hjälpa dig.
SvaraRaderaMEN Dina då, vilken hemsk start på ditt liv!
SvaraRaderaVilken dum tvåbening som gjorde så med dig.
Stackars dig.
Hoppas du inte gjorde dig illa.
Vad händer i fortsättningen?
Tasskram på dig du fina katt
Oj, oj, oj!
SvaraRaderaStackars lilla dig!
Tänk, att matte vågade lämna dig till en sådan dumming!
Nu tror vi att vi kommer ihåg när du kom till Katthemmet för andra gången.....
Tasskramar
M & V
Stackars dig. Så hemskt det måste ha kännts.
SvaraRaderajajust det... Detta klingar bekant dessvärre?
SvaraRaderaUsch, så hemskt det måste ha varit! Vara så rädd, och så de vassa skärvorna i fönstret. *sniff* Vi minns att någon av dina tidigare bloggkattkollegor berättat om det här, och vi var förstås lika ledsna och bestörta för din skull då. Hoppas att hjälpen kom snabbt! Kurr och burr.
SvaraRaderaHusse!!!
SvaraRaderaSyrgas hitåt!!
"Nu tyar vi inte längre..."
Stackars dig.
Ska bara jama att alla killar inte är dumma, husse är helt ok faktiskt...
Oj, var det du som gjorde illa tassarna? *sniff* Vi kommer ihåg hur ledsna vi blev när en av dina tidigare bloggmissar berättade om det. Hur kan tvåbeningar vara så dumma att de låser in en katt där det finns trasigt glas? Dessutom en rädd katt. *morr* Det borde väl alla förstå att du bet för att du var rädd. Jag har bitit matte några gånger när jag har blivit det, men hon skulle aldrig komma på tanken att bli arg eller låsa in mig för det. Tvärtom har hon pratat med mig tills jag blivit lugn och sen har jag fått dentisar. Tur att du är på katthemmet nu där alla är jamarsnälla och du skall se att nästa gång så kommer du få ett jamarbra hem.
SvaraRadera*nosbuffar*
Vi minns också att vi har läst om att du blev skadad. Så hemskt! Så rädd du måste ha varit! Vi kan nästan (men inte riktigt, för sånt måste man själv uppleva) känna den panik du måste ha känt när du kastade dig mot fönstret. Tur att vi vet att du är välbehållen och kathemmets förste bloggare för annars hade vi varit så hemskt oroliga för dig.
SvaraRaderaMen då när det hände visste du ju inte att du skulle bli räddad. Tänk, vad små katter måste gå igenom, bara för att somliga tvåbeningar är så dumma och okänsliga.
Kramar och tassklappar
Sippo, jag hade verkligen behövt dina tröstande tassar då.
SvaraRaderaDui och Deco, ja, vad hände sen? Det ska ni snart få veta.
SvaraRaderaHjulia Huller om Buller, ni ska inte vara rädda, jag är ju i säkerhet nu.
SvaraRaderaGustav, jag fick nog vänta ganska länge på hjälp. Ni ska få läsa mer idag.
SvaraRaderaM, C, T, S, visst gjorde jag mig illa. Det ska ni får läsa om idag.
SvaraRaderaMozart och Vincent, jaså, ni kommer ihåg att Lilja berättade om mig?
SvaraRaderaSkrutten och Skorpan, ja det var verkligen en skräckupplevelse som jag hoppas ingen annan behöver uppleva.
SvaraRaderaKarlavagnen, ja det gör det nog för de som läst Liljas blogg.
SvaraRaderaFindus, Isak och Rasmus, det hann hända en hel del innan det redda ut sig på ett bra sätt.
SvaraRaderaMax och Måns, numera tror jag det finns många snälla killar också, men när det här hände blev ju allt fel.
SvaraRaderaAlice, tänk om jag hade hamnat hos en sån människa som du har *drömmer*. Då hade jag sluppit uppleva mycket tråkigt.
SvaraRaderaGunilla och Frasse, vi måste gå igenom en hel del ibland på grund av dumma tvåbeningar. Tur att det finns många som är snälla också.
SvaraRaderaInte undra på att du ville sticka i väg! Stackar sig Dina.
SvaraRaderaNosgos
Nea, att komma undan var det enda jag tänkte på.
SvaraRadera