onsdag 9 november 2011

Katten Dina på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Dina på Södertälje Katthem.
 
Som ni förstår skar jag mig ordentligt både på nosen, alldeles över ögat och på ena baktassen när jag försökte ta mig ut ur det där rummet där jag blivit instängd. Så småningom märkte jag att jag inte kunde ta mig ut. Då la jag mig i ett hörn och bara skakade.

På bilden jag lagt in idag kan ni kanske se att jag har ett ärr vid nosen? Det fick jag vid det här tillfället.

Först nästa morgon öppnade farbrorn dörren till mitt rum för att ge mig mat. Då såg han att det var blodigt överallt och att jag var skadad. Då hörde jag att han ringde till matte. Han sa till henne att hon måste komma genast och ta ”den där katten” till en veterinär och avliva henne, för hon är livsfarlig!

Då blev jag ännu räddare. Jag förstod av avliva betydde. Jag skulle inte få leva längre. Efter ett tag kom matte. Hon berättade för farbrorn att hon hade beställt tid för avlivning och att vi skulle åka direkt till veterinären!

24 kommentarer:

  1. Åh Dina. Så hemskt! Så glad att det ordnade sig.

    Massor med svanskramar!!!

    Nosgos

    SvaraRadera
  2. *morrar* Fyjam vilken dummis. Vi är så glada över att du sitter i trygghet på katthemmet och berättar, annars skulle vi varit skräckslagna för din skull.

    SvaraRadera
  3. Usch, vilka dumma människor det finns. *morr* Vilken tur att allt ordnade sig, för det vet vi ju att det gör eftersom du är här och kan berätta om ditt liv.

    SvaraRadera
  4. Men... men... så kan man väl inte jama?
    :-(

    SvaraRadera
  5. Vilka dumma människor det finns. Sen tycker vi att den som beter sig så inte ska kallas matte eller husse för det ska bra människor som är snälla som är riktiga mattar och hussar. Tror att Blogghjälpen tassade om dig när du var skadad och behövde hjälp, minns vi rätt då?
    Nosbuff

    SvaraRadera
  6. Kära Dina, avliva är ett ord som ingen katt ska behöva höra! Basta! Vi är så glada att du finns och kan berätta!! Nospuss på det lilla R:et

    SvaraRadera
  7. Men nu måste jag hålla tassen för ena ögat för att våga läsa fortsättningen...hujam så hemskt!

    SvaraRadera
  8. Mjausingen vad rädd och ensam du måste ha varit! *morrhårsdarr* Ingen katt skall behöva vara så rädd! ALDRIG! Tur att vi vet att du är trygg och slipper vara rädd mer, annars hade vi nog inte vågat läsa mer.
    *nosbuffar*

    SvaraRadera
  9. Fy jam så hemskt Dina !
    Är inte klokt så många dumma 2-benta det finns !!
    Tur det finns snilla o kloka oxå :)

    SvaraRadera
  10. MEN Dina då, Usch så hemskt att dom däringa dumma tvåbeningarna hade ringt till den däringa vettisen för det där otäcka.
    Sådana ska inte ha djur alls.
    Tur att du fick komma till katthemmet iaf.
    Tasskram påp dig

    SvaraRadera
  11. Vi ryser av skräck när vi läser om dina förfärliga upplevelser. Stackars dig, ingen katt borde få vara med om något sådant! Vilken tur att du blev räddad från detta.
    Kramar och tassklappar

    SvaraRadera
  12. Vi kommer ihåg att Lilja berättade om dig och hur oroliga alla var att du inte skulle klara dig!! Vad har du inte varit ute för, lilla gumman! Nu förtjänar du de allra bästa av människor! Och du kommer att hitta dem snart - det är vi övertygade om!
    nosgos å tröstegottisar
    Maurice & Kajsa

    SvaraRadera
  13. Nea, det är tur att man har så många snälla kompisar som stöttar en.

    SvaraRadera
  14. Sippo, skräckslagen var precis vad jag kände mig vid det där tillfället!

    SvaraRadera
  15. Skrutten och Skorpan, men det var på håret att det inte gått bra.

    SvaraRadera
  16. Max och Måns, det var precis så här det var så då måste jag jama så.

    SvaraRadera
  17. Dui och Deco, nä såna människor som det jag bodde hos borde verkligen inte kallas matte. Och ni minns rätt, blogghjälpen och Lilja berättade om mig tidigare.

    SvaraRadera
  18. Sambo och Roxy, jag håller med, det är ett hemskt ord. Det borde tas bort ur svenska språket.

    SvaraRadera
  19. Gustav, du ska inte vara rädd, jag klarade av det här till sist.

    SvaraRadera
  20. Alice, jag tror ni ska våga läsa resten av min historia också, även om jag inte berättat allt tråkigt ännu.

    SvaraRadera
  21. Kjelle Bus, hade det inte funnits snälla och kloka tvåbeningar också så hade jag inte funnits idag.

    SvaraRadera
  22. M, C, T, S nä jag tycker inte heller att såna 2beningar ska ha djur. De kan nog inte ta hand om sig själva en gång.

    SvaraRadera
  23. Gunilla och Frasse, ja mitt i oturen hade jag faktiskt tur. Det får ni läsa om idag.

    SvaraRadera
  24. Maurice & Kajsa, jag hoppas också att jag hittar snälla tvåbeningar nu. Det tycker jag att jag är värd.

    SvaraRadera

Katten Hanina på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Hanina på Södertälje Katthem. Nu har jag klarat av årsmötet. Det vara mycket jobb med det, men nu vet jag ju hur man gör. Bloggh...