Ni kanske kommer ihåg att vi sprang fram till det där lilla huset där det verkade som om det fanns mat. Där låg vi nu, tätt tryckta intill varandra och överla snabbt om vi skulle rusa därifrån eller stanna och chansa på att vi fick nåt att äta. Vi beslutade oss för det senare. Och det var nog klokt.
En av människorna som just kommit ut ur huset sa att de ser ju jättehungriga ut, och vi som inte har nån kattmat. Då sa den andra, vi provar med lite kebab, det har vi ju. Så låste de upp dörren till det där lilla huset igen och efter en stund kom de ut med en tallrik med mat på. Vi var så hungriga så vi slukade allt på nolltid.
Då sa den första människan, jag har aldrig sett en katt äta kebab förut, de måste vara alldeles utsvultna. Gissa om han hade rätt? Efter en stund kom de ut med en tallrik till och vi åt upp allt som var på den också.
Sen låste de det lilla huset, som de kallade för kiosk och gick därifrån. Vi sprang tillbaka till vårt gömställe och väntade på mamma. Nu var vi i alla fall mätta för stunden.
-1.jpg)
Verkligen snällt av dem att bjuda på mat och inte köra bort er, som andra människor gärna gör. Men vart är mamma?
SvaraRaderaHygglig kille det där! Kajsa tycker att kebab är helt OK, om någon petar bort läskiga kryddor, sås å sånt. Vad modiga ni var som vågade be om mat!!
SvaraRaderanosgos å gottisar
Maurice & Kajsa
Bra att ni blev mätta i magen åtminstone, men än finns många frågetecken. Framför allt är ni utan mamma och stöd i livet. Får väl veta mer i morgon.
SvaraRaderaVilka snälla tvåbeningar som gav er mat iaf.
SvaraRaderaNu väntar vi med spinning på nästa äventyr ni har fått var med om.
Tass tass
Vilken tur att ni träffade på snälla människor som bjöd på kebab! Kurr och burr.
SvaraRaderaVad modiga ni var! Och vad bra att människorna såg att ni var hungriga och fixade mat. Nu vill vi veta mera. Nosbuff
SvaraRaderaHusse skrattar här.
SvaraRaderaMen vad jam, är man hungrig så är man!
Tur att du träffade på ett par snälla 2beningar.
Hu, så jobbigt du har haft det!
SvaraRaderaTasskramar
M & V
Jamarns vilka snälla människor som bjöd er på kebab! Allt blir ju så mycket läskigare när man är hungrig, så det kan vara skönt att få somna mätt istället. Men vi undrar så vart er mamma är. *sniff*
SvaraRadera*nosbuffar*
Sippo, ja vi hade tur att det var snälla människor vi stötte på.
SvaraRaderaMaurice & Kajsa, vi tyckte det smakade lite konstigt, men vi var så hungriga så vi åt i alla fall.
SvaraRaderaGustav, vänta bara, jag har mycket mer att berätta!
SvaraRaderaM, C, T, S, jag kommer berätta mycket mer. Ni ska få se...
SvaraRaderaFindus, Isak och Rasmus, vi hade tur som fick mat, även om kebab inte är nån toppenmat för små kattungar.
SvaraRaderaDui och Deco, ni ska alldeles snart få veta lite till.
SvaraRaderaMax och Måns, vi hade tur. Det kunde lika gärna varit några elaka 2beningar.
SvaraRaderaMozart och Vincent, jag har hunnit vara med om ganska mycket redan i mitt liv må ni tro.
SvaraRaderaAlice, vi hade tur som fick äta oss mätta. Det var eländigt nog som det var ändå.
SvaraRadera