måndag 6 juli 2015

KAtten Rubina på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Rubina på Södertälje Katthem.

Idag tänkte jag berätta en saga för er.

Det var en gång en farbror. Han hade en katt. Det var en honkatt. Hon sprang lös ute.

Farbrorn visste förstås vad som kunde hända med lösspringande, okastrerade katter, men han tänkte att det löser sig alltid.

Så efter några månader hände det som alla anade skulle hända. Katten födde ungar. Men då var farbrorn bortrest, så en granne fick ta hand om ungarna så gott det gick.  De var ganska svaga och tyvärr dog en efter en av ungarna. När den sista levande ungen var kvar kom farbrorn hem.

Han insåg då två saker:
  • ungen behövde matas varannan timme dygnet runt eftersom mamman inte tog hand om den och 
  • det var midsommarhelg
Vad skulle farbrorn göra då? Eftersom ungen behövde matas så ofta kunde ju inte HAN ta på sig det ansvaret, särskilt som det var midsommarhelg och han skulle ju fira midsommar. Att det var hans fel att ungarna överhuvud taget kommit till, eftersom han inte låtit kastrera sin katt, förträngde han totalt.

Nu var goda råd dyra. Då kom han på snilleblixten! Han ringde till stadens katthem. Han berättade för den hälsoansvariga att han hade en kattunge som han behövde lämna in direkt eftersom den behövde matas varannan timme, annars skulle den inte överleva. Den hälsoansvarige frågade om han inte kunde mata ungen själv.

Alla som läser det här förstår väl hur korkad den frågan var? Det var ju MIDSOMMARHELG och han skulle ju fira! Ingen tror väl att en hälsoansvarig på ett katthem firar midsommar??

Eftersom den hälsoansvariga är en djurvän av sällan skådat slag och då hon förstod att farbrorn hellre skulle fira midsommar än rädda sin kattunge, tog hon emot den. Och matade den varannan timme. Hela midsommarhelgen.

Farbrorn var generös också. Katthemmet fick en dryg hundralapp! Det räckte nästan till en halv förpackning kattungemjölk!

Ja, se det var en riktig saga. En del sagor är inte sanna, men andra är sanna...

14 kommentarer:

  1. Morr på en sån människa!!!!

    SvaraRadera
  2. Ingen bra saga :-(. Vi blir så ledsna! Tänker inte läsa den för lilla Cornelia nu - då kan hon nog inte sova i natt!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sven, bra att du inte läser sagan för Cornelia. Det är en vuxensaga - skrivet får såna som inte förstår hur man ska hantera katter eller människor.

      Radera
  3. Vi hytter med tassarna och morrar mot såna gubbar och gummor!! Man kanske inte ska ha djur om man inte kan ta hand om dem eller tänka sig att fira midsommar tillsammans med dem..... Usch och fy!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Micke och Molle, nä, jam tror inte heller att man ska ha djur om man inte tar ansvar för dom.

      Radera
  4. Det enda man kan jama är väl idiot!! För det tycker vi! Förstår inte hur man tänker när man gör så.Nosbuffar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Dui och Deco, nä. KAnske tänkte han inte alls?

      Radera
  5. HUR kan man bara göra såhär???????? Morr å fräääs åt såna!!!

    Nosbuffar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hjulia Huller om Buller, jag vet inte hur man kan göra så. Varför ska såna skaffa djur alls?

      Radera
  6. USCH!!! Vilken hemsk människa!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Marie, det är tråkigt när människor bara tänker på sig själva.

      Radera
  7. Ja fy jam så många puckade människor det finns *fräs*

    Tassklappar och Nosbuffar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kjelle Bus, önskar att alla dumma människor byttes ut mot kloka och snälla människor.

      Radera

Blogghjälpen har ordet

Så sitter man här igen med känslor som sticker iväg åt alla möjliga håll.  Varken Stina eller Mario har haft ett riktigt hem nån gång. Det m...