Igår började jag ju berätta om mitt liv från början som jag minns det.
När vi blev lite äldre, 12-14 veckor så där, började våra människor prata om att de skulle "göra sig av" med oss. Vi visste inte riktigt vad det betydde, men det kändes inte bra. Vi höll oss tätt intill mamma. Hon skyddade oss, men sa också att vi snart började bli vuxna.
En dag skulle vi åka nåt som hette bil. Vi visste inte vad det var, men när människorna lyfte upp oss och bar iväg oss till nåt som stod utanför lägenheten hade vi inte mycket att jama till om. Vi var ju fortfarande så små.
En av människorna satte sig i bilen och vred på nån nyckel så det började låta väldigt. Vi blev jätteskraja och kröp ihop intill varandra. Sen började alltihop röra sig också! Vad skulle hända nu?
Usch, vi tycker inte alls om det där "göra sig av" som vissa tvåbeningar säger ibland. Dumskallar. *fräser*
SvaraRaderaSippo, nä det var inget bra kan jag jama.
RaderaUschjam, jag anar det värsta.... :-(
SvaraRaderaGustav, tyvärr har du nog rätt.
RaderaSmå gullesötnosar - har vissa tvåbeningar INGET normalt känsloliv alls!!?? Usch, nu blir det otäcksheter det känner vi på oss!......
SvaraRaderaSven, nä, vissa tvåbeningar har inget normalt känsloliv alls!
RaderaDet låter inte bra.. det där med att göra sig av med och sen in i en brummis..Nosbuffar
SvaraRaderaDui och Deco, när, ni har rätt. Det var inte alls bra.
RaderaFy jam säger jag igen , det bådar inte gott det där tror jag :(
SvaraRaderaTassklappar o Nosbuffar
Kjelle Bus, nä, det blev otäckt.
RaderaUschjam, vi fick ingen bra känsla alls av det här. *morrhårsdarr*
SvaraRadera*nosbuffar*
Alice, nä, ni fick tyvärr rätt känsla.
RaderaMen Samie då , stackare, det däringa låter ju inte alls bra. kramar om. Spinnande med fortsättningen.
SvaraRaderaTass på dig Kompis
M, T, S, nä det var inget bra heller.
RaderaOm jag inte visste att du nu är i trygghet på katthemmet skulle jag inte våga läsa vidare. Jag undrar hur det gick för din syster? Jalle
SvaraRaderaJalle, jag ska berätta hur det gick.
Radera