Både mamma och jag förstod så småningom att våra människor inte skulle bo ihop längre. Till att börja med var vi lite oroliga för att det skulle börja bråka om vem av dem som skulle få ta hand om oss. Ingen av oss hade en tanke på att de skulle bråka om vem om INTE skulle ta hand om oss. Men det var precis vad som skedde.
Matte sa: du kan väl ta dem, jag har inte tid med dem. Och husse svarade: nä, det var ju du som ville ha dem, så nu får du ta hand om dem.
Så där höll det på. Vi blev ledsnare och ledsnare och räddare och räddare. Vi undrade vad det skulle bli av oss. De kanske trodde att vi inte förstod vad de sa, men vi katter både hör och känner vad som är på gång, oftast långt innan tvåbeningarna själva fattar.
Så en dag flyttade husse. Vi trodde vi skulle få bo kvar hos matte, men snart förstod vi att det inte alls var vad hon planerat…
-1.jpg)
Nu anar vi hur det kommer att gå..Hemska människor.Ni måste varit jätterädda. Nosbuff
SvaraRaderaNä fy vilka dumma människor! Såna där vill vi bara sätta klorna i och riva riktigt ordentligt. *fräser* Hur kan man vara så elak mot sina katter?
SvaraRaderaNä måtte det inte gå som vi misstänker! *morrhårsdarr* Så elaka mot sina katter får man bara inte vara! *gråter och stampar med tassarna* Fast tyvärr vet jag ju själv att de kan vara det. *fräser* Vi kommer knappt våga läsa fortsättningen imorgon.
SvaraRaderaSkönt att veta att du är inne i värmen och tryggheten hos katthemmet nu!
*nosbuffar*
Om vi inte visste, att du numera bodde på katthemmet, hade vi nog inte vågat läsa fortsättningen. *morrhårsdarr* Fyjam, vad ledsen och skraj man blir. Kurr och burr.
SvaraRadera*FRÄÄÄS* FYjam
SvaraRaderaså gör man inte mot katter
Matte har berättat för oss att tvåbeningar MÅSTE tänka igenom saken ordentligt INNAN man skaffar katt överhuvud taget och djur överhuvud taget, inte låta det vara som en *leksak* *Stamar väldigt med tassarna*
Man blir så ledsen när man läser hur vissa tvåbeningar gör mot oss katter :(
Tur iaf att du kom till katthemmet Lilja, så du fick värme.
Tassekram
Mimmi, Chicko, Tarzan, Sessan
Usch vilka människor :-(
SvaraRaderaHur kan man börja bråka om vem som inte vill ta hand om er. Blir så arg på sådana människor.
Tur att du är i goda händer nu i alla fall.
Förresten hoppas det går bra för Ross i sitt nya hem? Har haft så fullt upp så jag knappt hunnit kika runt hos mina bloggvänner men jag hann se att Ross hade turen att få ett eget hem :-) Håller självklart tummarna att du också får det fort Lilja!
Sv: Åh veterinären Wilbert låter ju superbra. Synd att hans klinik är så långt från oss. Vår Eddie är så rädd för att åka bil så det skulle kännas dumt att åka så långt. Men skulle vi flytta mer ditåt i sthlm så skall vi ha honom i åtanke.
Dui och Deco, ja, gissa om vi var jätterädda!
SvaraRaderaSippo, ja det är inte snälla människor som överger sina katter bara för att de inte bor ihop.
SvaraRaderaAlice, du vet precis hur det kan gå till!
SvaraRaderaFindus, Isak och Rasmus, man kan ju dra sina slutsatser av att läsa bloggen idag. Men innan jag kom hit var det inget kul alls.
SvaraRaderaMimmi, Chicko, Tarzan, Sessan, det är precis vad alla här på katthemmet försöker säga till alla: tänk efter INNAN ni skaffar katt.
SvaraRaderaKattfamiljen, visst blir man arg på människor som ska göra sig av med sina katter av de mest löjliga skäl? Och Wilbert Beyer är vekligen en toppenveterinär. Kanske finns de de som bor närmare Järna som kan ha honom som husveterinär?
SvaraRaderaMan bör verkligen tänka efter innan man skaffar katt, matte offrade sin plan att åka till Kanada bara för min skull. Så jag har en klok människa att gosa med i alla fall.
SvaraRaderaNikita, jag tycker din matte gjorde ett jätteklokt val. Tänk om flera mattar och hussar tänkte som hon!
SvaraRadera