Hej, det är Kia på Södertälje Katthem.
Ja, där låg jag nu i en låda och hörde ungarna pipa oroligt i busken. Men plötsligt kom en hand in i lådan och i handen låg lilla Krister. Jag slickade honom och han kröp genast in tätt intill mig. Nästa gång jag tittade upp var handen där igen, nu med lilla Kille och ännu en gång kom handen in i lådan med lilla Krille. De var verkligen små. De borde vägt betydligt mer med tanke på deras ålder, och även jag borde vägt betydligt mer. Dessutom såg allas våra ögon konstiga ut och det kliade på oss alla.
Det kändes väldigt konstigt att ligga där i lådan. Rädd var jag förstås för vad som skulle hända, men jag hade ju fattat beslutet att vi måste chansa på att farbrorn var snäll, annars hade vi ingen chans alls som jag såg det.
När vi låg i lådan så kom farbrorns hand tillbaka ännu en gång. Den här gången satte han ner en tallrik med jättegod mat. Jag vågade först inte röra maten, för farbrorn stod och tittade på oss, men jag var så hungrig så det skrek i magen, så jag sträckte mig fram och började äta. Det tog inte lång stund att äta upp alltihop. Farbrorn sa att jag skulle få mer, men att det nog var bäst att vi väntade en stund, så jag inte fick ont i magen av att ha ätit för mycket. Min lilla mage var ju inte van vid mat.
Vad som hände sedan får du snart läsa vidare om.
Kia
Det kändes väldigt konstigt att ligga där i lådan. Rädd var jag förstås för vad som skulle hända, men jag hade ju fattat beslutet att vi måste chansa på att farbrorn var snäll, annars hade vi ingen chans alls som jag såg det.
När vi låg i lådan så kom farbrorns hand tillbaka ännu en gång. Den här gången satte han ner en tallrik med jättegod mat. Jag vågade först inte röra maten, för farbrorn stod och tittade på oss, men jag var så hungrig så det skrek i magen, så jag sträckte mig fram och började äta. Det tog inte lång stund att äta upp alltihop. Farbrorn sa att jag skulle få mer, men att det nog var bäst att vi väntade en stund, så jag inte fick ont i magen av att ha ätit för mycket. Min lilla mage var ju inte van vid mat.
Vad som hände sedan får du snart läsa vidare om.
Kia
-1.jpg)
Sådan tur att farbrorn var snäll och gav er mat. *svanskram*
SvaraRaderaTur att det finns några som är osjälviska och är snälla mot katterna som inte har något hem.
SvaraRaderaVa spännande det är. När fick ni plats på katthemmet? Hade ni infektioner i ögonen allihop, hur var det med ditt huvud efter sparken? Hur ska det gå...........
Tröstkram
Hej Sippo. Ja, vi hade tur att farbrorn gav oss mat. Vi hade inte klarat oss länge till. Kia
SvaraRaderaHej Anonym. Visst är det tur att inte alla är dumma mot katter, utan att det finns de som tar hand om oss. Förstår att du är nyfiken på fortsättningen, men det får du läsa om snart... Kia
SvaraRadera