Hej, det är Kia på Södertälje Katthem.
Efter flykten från farbrorn som bodde i huset vid trädgården där ungarna och jag gömde oss låg jag vaken hela natten och tänkte på hur jag skulle göra. Jag var jättehungrig, frusen, ledsen och rädd. Ungarna var hungriga och frusna och både deras och mina ögon kliade och var variga. Vad skulle jag göra nu?
En sak var klar: jag måste få tag på mat och jag måste för hjälp till mina ungar. Det fanns bara ett sätt, som jag såg det – jag måste helt enkelt ta mod till mig en gång till och be farbrorn i huset om hjälp. Kosta vad det kosta ville, men jag såg ingen annan utväg. Jag litade i alla fall mer på honom än på de som jagade mig och ville mig illa.
Jag låg och väntade på att han skulle visa sig ute. Jag väntade i flera timmar, och rätt som det var kom han ut. Jag slickade mina ungar och sa till dem att ligga stilla och vänta på mig. De fick stränga order att inte gå nånstans.
Jag reste mig, sträckte på mig – och så gick jag fram från vårt gömställe. Sakta gick jag mot farbrorn. Han såg mig, böjde sig ner och sa igen: hej lilla katten, kom, jag är inte farlig. Den här gången flydde jag inte undan.
Mer i morgon.
Kia
En sak var klar: jag måste få tag på mat och jag måste för hjälp till mina ungar. Det fanns bara ett sätt, som jag såg det – jag måste helt enkelt ta mod till mig en gång till och be farbrorn i huset om hjälp. Kosta vad det kosta ville, men jag såg ingen annan utväg. Jag litade i alla fall mer på honom än på de som jagade mig och ville mig illa.
Jag låg och väntade på att han skulle visa sig ute. Jag väntade i flera timmar, och rätt som det var kom han ut. Jag slickade mina ungar och sa till dem att ligga stilla och vänta på mig. De fick stränga order att inte gå nånstans.
Jag reste mig, sträckte på mig – och så gick jag fram från vårt gömställe. Sakta gick jag mot farbrorn. Han såg mig, böjde sig ner och sa igen: hej lilla katten, kom, jag är inte farlig. Den här gången flydde jag inte undan.
Mer i morgon.
Kia
-1.jpg)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar