Katten Rafael på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Rafael på Södertälje Katthem.

Här händer det saker hela tiden må ni tro. Vår hälsoansvariga har varit hos vettisen varje dag med nån katt den här veckan och hon är där just nu igen. En del katter mår verkligen inte bra. Men vi hoppas de mår bra sedan de varit hos vettisen och blivit undersökta och kanske fått medicin om det behövs.

Vår kompis som var där igår hade alla 4 hörntänder avslagna ända ner till pulpan. Ni kan ju tänka er hur det kändes när han gick ute i kylan. Inte så lätt att varken fånga nåt byte eller tugga mat med såna skador.

Sen har det varit några kommentarer kring mitt förra inlägg när jag berättade att Fenja snodde mitt godis.  Nån har t o m haft fräckheten att säga att jag snott hennes godis förut. Men det är ju en helt annan sak! Det förstår väl alla?

 

Katten Rafael på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Rafael på Södertälje Katthem.

Häromdagen var blogghjälpen på katthemmet. Hon hälsade på oss som hon alltid gör när hon är där. Det har vi jamat till henne att göra. Vi har också begärt att hon ska ha godis med sig till oss. Hon brukar inte ge oss sånt där vanligt kattgodis, utan vi brukar få nåt som heter CALM. Vi tycker det är minst lika gott som det vanliga kattgodiset. 

Problemet, som ni förstår att det finns ett, är att vi får alldeles för få godisar. Jag protesterade faktiskt genom att inte ens komma fram och ta mitt godis. Jag trodde hon skulle fatta nåt, men istället för att hämta mer åt Fenja upp mitt godis också!

Det är första gången det hänt - och det kommer vara sista gången också. Det hade jag inte räknat med.

Nåjam, jag vill sluta med att berätta att katten jag berättade om i förra blogginlägget, som kissade blod, mår bättre. Hon har fått medicin och det verkar hjälpa. Ett problem mindre för mig att lösa alltså.

Katten Rafael på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Rafael på Södertälje Katthem.

Förra veckan la jag och Fenja ut på fejsbook att vi skulle fira Alla Hjärtans Dag i helgen. Vi visste att det inte var dags förrän igår, måndag, egentligen men vi tycker man kan fira mycket längre än så. Snälla människor har skänkt oss 6860 kr som Hjärtepeng! 

Pengarna behövs verkligen, för så sent som igår fick vi åka akut till vettisen med en kompis som kissade blod. Vi hoppas förstås att hon ska repa sig, men har man haft ett tufft liv innan man kom till katthemmet, så vet vi aldrig. 

Och är det nån som tycker vi ska fortsätta fira, så inte mig emot! Hjärtepengar och vanliga pengar kan fortfarande sättas in på pg 389341-9 eller swishas till 12345 25408. 

Tycker ni att jag tigger? Det kan jag i så fall lova, att när det gäller mina kompisar här på katthemmet, så kommer jag fortsätta tigga. Det ser jag som en av mina viktigaste uppgifter som bloggkatt. Men jag tror ni förstår. Visst?

 

Katten Rafael på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Rafael på Södertälje Katthem.

Det har dröjt några dagar extra sen förra blogginlägget. För en gångs skull har blogghjälpen haft ett giltigt skäl att inte hjälpa oss med bloggen.

Hon är nämligen jourmatte åt två katter. När de kom till katthemmet var de väldigt magra  efter att ha varit utan mat, antagligen ganska länge. Alla vet att det är A och O att få igång aptiten hos en katt som inte fått mat på länge. Det är vad blogghjälpen sysslat med. Små, små portioner som till att börja med fick ges med spruta i munnen, men som nu gett resultat så att de äter själva. De är fortfarande magra och knotiga men börjar så sakta gå upp i vikt. Ni håller väl tassar och tummar?

Annars kan jag berätta att hon var på katthemmet igår. Då begick jag ett misstag! Jag satt i stolen som är i vår bur. Då fick vi godis, jag i stolen och Fenja på golvet. När jag ätit upp hade Fenja också ätit upp sitt godis, fast jag åt så fort jag kunde. Jag hann alltså inte hjälpa henne! Jag måste nog se till att jag är på golvet också när det serveras godis. Jag har inte råd att missa några godisbitar.

Katten Rafael på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Rafael på Södertälje Katthem.

Idag tyckte jag det var dags att berätta lite om min kompis Fenja. Hon har bott i en lägenhet där det vimlade av katter. När man bor så är det ju omöjligt att varje katt får den uppmärksamhet den behöver. Så var det för Fenja också. Hon tyckte det var läskigt först när hon kom hit och gömde sig gärna. Men sen fick hon komma till min bur. Det har förändrat henne radikalt. 

Här på katthemmet tycker man hon blivit en helt annan katt. Hon buffar på mig och talar om på kattspråket att hon verkligen gillar mig. Jag gillar henne också, så vi vill bo tillsammans jämt. Det är jättekul när det blir så.

Sen har vi en annan sak att berätta också. Vår hälsoansvariga har jobbat stenhårt för att hjälpa flera katter som blivit övergivna sedan ägaren blivit sjuk. Senast igår kväll satt hon och väntade på att en av de sista katterna skulle gå in i en fälla. Jag kan jama om att det var inte precis nåt trevligt väder att vara ute och vakta en fälla igår kväll. Mörkt var det också. Men sen plötsligt kom vår hälsoansvariga in på katthemmet. Med katten i fällan! Vi blev så glada. Nu slapp den gå ute i natt också. Det är mycket som sker i det tysta som ni förstår. Därför är vi så tacksamma att så många förstår att vi behöver pengar för att kunna fortsätta arbetet med hemlösa katter. Ni är fantastiska!

Katten Rafael på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Rafael på Södertälje Katthem.

Ibland, känns det om jag inte har så mycket att berätta, men allt kanske inte behöver vara så märkvärdigt alla gånger? Och saker som jag tycker är viktiga kanske inte ni tycker betyder så mycket?  

Till exempel att en katt som lämnades in till oss för en tid sedan hittades av rätt ägare och nu är tillbaka hos en mycket glad och lycklig familj. Sånt gör oss så glada.

Sen att vår hälsoansvariga var och räddade en kattmamma med ungar som hittades på ett ställe där de inte alls skulle vara. Nu får de en bra chans till ett gott liv istället för kanske inget liv alls om de inte fått hjälp. Sånt gör oss också glada.

Ja, sen var blogghjälpen hos oss igår och givetvis skulle det blixtras! Ni ser resultatet på dagens bild.

Katten Rafael på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Rafael på Södertälje Katthem.

Tänk att det fortfarande finns människor som inte tror att vi djur har känslor.  Varken Fenji eller jag trodde att nån skulle bli vår speciella kompis på katthemmet. Men så träffades vi. Efter väldigt kort tid märkte vi att vi ville vara tillsammans så mycket som möjligt. 

På dagens bild kan ni se att Fenji buffar på mig som ligger i transportburen. Tyvärr är bilden suddig (gissa vem som tagit den?) men jag tror att det ändå går att se värmen oss emellan.

Vi vill aldrig skiljas åt. Vi vill få ett hem där vi kan fortsätta vara tillsammans! Alltid.

Katten Rafael på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Rafael på Södertälje Katthem.

Som ni vet är ju jag och alla katter här på katthemmet, väldigt engagerade i att det ska bli lag på obligatorisk ID-märkning för katter.  Både Fenja och jag har haft flera möten för att diskutera hur vi ska göra för att det ska bli verklighet.

Nån föreslog att vi skulle matstrejka, men det tyckte vi var att gå för långt! Mat måste vi äta (även om det snålas betänkligt här på katthemmet!). Men många tassar kommer slås i golvet både här på katthemmet och på många, många andra ställen om de fattar fel beslut.

Sen kommer jag skriva jättemycket i bloggen och tala om vilka som har svikit oss! De ska inte slippa undan. Vi måste bli tagna på allvar. Det är hög tid nu!

 

Katten Rafael på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Rafael på Södertälje Katthem.

Jag har jobbat väldigt hårt länge nu för att det ska bli lag på att alla katter ska ID-märkas.  Ja, jag har ju haft lite hjälp av andra också, bland annat SVEKATT. 

Det här beslutet har det skjutits på i många år. Det är väldigt konstigt att hundar anses så mycket värdefullare än vi katter, för där är det lag på ID-märkning minsann!

Så här står det på SVEKATTs fb-sida:

Svik inte katterna den här gången!

Vi har kämpat för detta i så många år nu. Och nu är den snubblande nära. Lagen om obligatorisk ID-märkning och registrering av katt. Den 24 februari ska riksdagen fatta beslut. En ödesdag för katterna. Ska katten äntligen få samma sociala status som hunden redan har sedan länge? Status som en älskad familjemedlem man tar ansvar för.

Risken är att stor att vi nu snubblar på mållinjen på grund av tre partier, Moderaterna, Centern och KD som alla motionerat om avslag på det nya lagförslaget. Motiven till varför man vill avslå förslaget skiftar något mellan partierna. Det som lyser igenom i argumenten är en okunskap om syftet med hela djurskyddslagstiftningen. Den ska vara till för att skydda djuren, inte människorna.

Läs SVEKATTs kommentarer till de tre partiernas motioner om avslag här https://www.svekatt.se/svik-inte-katterna-den-har-gangen/

 

Så håll tummar och tassar den 24 februari!

 

Katten Rafael på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Rafael på Södertälje Katthem.

Även om det fortfarande känns tungt för blogghjälpen att leva utan Sara så vet vi alla att livet måste gå vidare på nåt sätt. Sara kommer för alltid att finnas i blogghjälpens hjärta, precis som de andra katter hon tvingats skiljas från.

Jag har naturligtvis skött allt här på katthemmet som vanligt.  Flera av våra kompisar har fått flytta. Några har tyvärr kommit tillbaka då det inte fungerat med befintlig katt. Sånt kan man aldrig veta. Vad man däremot kan veta är att vi alltid tar tillbaka de katter som en gång kommit från oss. Det spelar ingen roll om de flyttat för en vecka eller 7 år sen. De är alltid välkomna tillbaka om man av nån anledning inte kan ha dom kvar. Så är det tyvärr inte så ofta om man köper en katt på t ex Blocket eller av nån oseriös uppfödare.

Trots att den här otäcka pandemin fortfarande rasar så försöker vi ta emot bokade besök för de som vill adoptera en katt. Är man intresserad skickar man ett mail till info@sodertaljekatthem.se och berättar lite om sig själv och hur man tänkt kring att skaffa en katt. Nån av våra snälla och väldigt duktiga volontärer tar sedan hand om de som vill komma. Givetvis med munskydd på sig och dessutom utan några som helst symptom på sjukdom.

Så ni förstår att livet går vidare. Jag sköter naturligtvis om allt som vanligt.

Katten Rafael på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Rafael på Södertälje Katthem.

Som ni kanske märkt tar vi det lite lugnt nu.  Det beror på att vi måste trösta blogghjälpen. Henne fina, älskade Sara gick bort i söndags. Så här skrev hon på facebook i söndags:

Min fina Sara fick en stroke eller akut organsvikt ikväll. Hon har just fått somna in hos veterinären. Är så tacksam för de drygt 10 år vi fick tillsammans, men hade velat få många fler. Är så ledsen.

Ni förstår säkert att vi tar det lugnt några dagar. 

Katten Rafael på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Rafael på Södertälje Katthem.

Nu hoppas både Fenja och jag att det är slut med smällandet för lång tid framöver.  Vi katter på katthemmet är inte de som lidit värst utan det är nog de som inte har haft nånstans att ta vägen. Vi tycker inte att nån behöver fyrverkerier och hoppas det förbjuds, inte bara i vårt land utan överallt. Lite kurage från våra politiker så är saken klar!

Vi har sett att många betalat sin medlemsavgift till oss också. Det är vi jätteglada för. Och ni anar inte så många av våra medlemmar som inte kan räkna rätt! Dom betalar in mer än vad det kostar att vara medlem. Jag har jamat till blogghjälpen på skarpen att hon inte får lära dom att räkna rätt! Apselut inte!

Sen har vi fått gåvor också från många snälla människor. Vi är så tacksamma för de gåvorna för då kan vi fortsätta hjälpa katter som behöver hjälp. Bra va?

En av de som skänkt pengar till oss är katten Sören Fernström. Många känner nog till honom. Han åker runt i landet på marknader med husse och matte och där får man klappa honom för 1 krona klappen. Pengarna skänker han sedan till katter och katthem. Han har snart samlat in 2 miljoner kronor som han delat ut! Vilken kompis!

Katten Rafael på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Rafael på Södertälje Katthem.

Jag och alla andra katter här på Södertälje Katthem kommer inte fira nyåret på nåt särskilt sätt. Vi hoppas bara att det blir tyst och lugnt och inte smäller och dånar. Då blir vi oroliga och rädda. Många människor förstår det, men tyvärr inte alla. 

Vi vill tacka alla som hjälpt oss på olika sätt under året som snart gått. Vi behöver er! Ja, inte bara behöver, vi skulle ofta inte kunna existera utan er - så allvarligt är det och så nödvändigt är det mer ert stöd.

Vi vill önska alla snälla människor, och då menar jag förstås er som inte smäller och lever rövare och gör oss och många vilda djur vettskrämda

ett riktigt      

GOTT NYTT ÅR!

Katten Rafael på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Rafael på Södertälje Katthem.

Häromdagen låg jag och funderade på viktiga saker. Plötsligt hör jag att det sätts in fat med mat på i buren. Det är klart att jag måste se vad det var. Jag såg att min kompis Fenja redan börjat äta så jag skyndade fram till min tallrik och åt upp det lilla som fanns där.

Sen såg jag ju att stackars Fenja hade problem med att få i sig maten, så jag skyndade förstås fram till henne för att hjälpa till, hjälpsam som jag är. 

Vad tror ni jag hör då? Jo blogghjälpens röst som säger att jag ska låta Fenja äta sin mat själv! Hon fattar inte att Fenja ju inte klarar det utan min hjälp. 

Nåja det hela gick bra till slut och både Fenja och jag slickade våra tallrikar rena.

Sen vet ni ju att jag frågade om vi kunde få en klapp-peng av de som har möjlighet att ge oss det. Sen berättade jag i förra blogginlägget att vi fått in hela 4300 kronor! Men vet ni vad? Det har fortsatt komma in klapp-pengar! Just nu har vi fått in 9700! Och det är bara från de som märkt insättningen med Klapp. Sen har det kommit in andra pengar från snälla gåvogivare också.

Vi har världens snällaste och mest generösa människor som hjälper oss. TACK alla ni! Vi är så tacksamma och glada över att vi kan fortsätta hjälpa så många hemlösa katter. Tänk så många vi redan hjälpt och så många vi kan fortsätt hjälpa - tack vare er!

Katten Rafael på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Rafael på Södertälje Katthem.

Idag är det sån där julafton. Vi katter gillar inte riktigt såna där helger. Vi tycker allt ska vara som vanligt - om det vanliga är bra förstås.

En sak som ändå är bra med julen är att man får julklappar. Jag sa ju åt blogghjälpen att lägga ut på facebook att om nån ville skänka en peng till oss så blir vi jätteglada. Och gissa hur många klapp-pengar vi fått hittills? Jo, 4300 kronor! Kanske får vi in en peng till, det vet jag inte. 

Nån skrev att jag tittade så strängt på honom så han tyckte det var bäst att ge en peng. Hi-hi, jag är ju inte ett dugg sträng. Den killen har hjälpt oss jättemycket redan och bland annat gjort jättefina kort som vi delar ut. Sånt gillar vi!

Som alltid när det är helg har vissa annat för sig än att hjälpa oss katter. Det är synd, men vi hoppas det kommer snälla volontärer så vi får mat och rena lådor. Det brukar ordna sig på nåt sätt, men det är annars nackdelen med helger. Därför tycker vi att man skulle ta bort alla helger! Men eftersom det nu finns vill jag önska er alla en  

GOD JUL!

Katten Rafael på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Rafael på Södertälje Katthem.

Jag har fått en kompis! Hon heter Fenja. Hon är också lite blyg, men inte så farligt. Det allra bästa med henne är att hon är snäll, och så är hon jättesöt också.

När blogghjälpen kom och skulle blixtra oss hade vi inte tid med henne. Vi hade viktigare saker för oss, nämligen att äta.

Det är en annan bra sak med Fenja - hon äter ganska långsamt. Då får ju jag förstås hjälpa henne. Blogghjälpen, som ju missförstår det mesta, säger att jag äter så fort bara för att jag ska hinna äta upp hennes mat också. Löjligt.

I alla fall drömmer både Fenja och jag om att få flytta till ett kanonhem tillsammans. Tänk om det kunde bli så!

Katten Rafael på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Rafael på Södertälje Katthem.

Nu ska jag inte berätta mer hur det var när jag kom hit, utan nu ska jag börja jobba på riktigt som bloggkatt.

Det är mycket som händer här på katthemmet. Även om vi fortfarande inte kan ha öppet hus så kan man besöka oss katter om man bokar en tid - fast bara om man är intresserad av att adoptera en katt. Då mailar man till info@sodertaljekatthem.se och berättar lite om sig själv och hur man har tänkt kring att adoptera en katt. Då svarar vi så fort vi hinner.

Sen har jag läst i media att det finns affärer som vägrar sälja fyrverkerier. Det tycker jag är bra. Jag tycker ingen ska handla i affärer som säljer fyrverkerier och smällare. Det är många djur som blir jätterädda när det smäller. Både såna som har ett hem och de som lever ute.

Jag tycker alla som tänkt köpa smällare ska avstå från det och skänka pengarna till ett seriöst katthem istället!

Katten Rafael på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Rafael på Södertälje Katthem.

Det gick några dagar sedan den där konstiga metallådan kommit. De envisades med att sätta in maten i den, längre och längre in. Vi var ju hungriga för jämnan så vi gick ju in och åt. 

Så en dag kom de där tjejerna som kom med metallådan tillbaka. De gick in i huset efter att de tittat nära på metallådan. Vi såg att de var där inne, men vi gick i alla fall in och åt. PANG! sa det! Ingången täcktes av en metalldörr och jag kom inte ut hur jag än kastade mig där inne för att komma ut. Då kom en av tjejerna springande och la en filt över lådan och bar iväg med mig.

Jag var så panikslagen och chockad så jag förstod inte riktigt vad som hände förrän jag placerades i en bur - inomhus. Jag försökte igen tag mig ut därifrån, men det gick inte. Jag hörde att människorna som var där sa att "vi låter honom landa lite nu. Han har ju mat och vatten".

Ja, så gick det till när jag hamnade här. Det var inte lätt i början, det kan jag jama om, men jag började snart förstå att det nog inte var så tokigt att vara inomhus och får mat och värme i alla fall.

Katten Rafael på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Rafael på Södertälje Katthem.

Vi fick snart veta vad som väntade oss. Människan i huset började sätta ut mat till oss. Det gillade vi. Det betydde att vi slapp vara jättehungriga hela tiden. Vi behövde inte slåss sinsemellan heller för maten serverades på flera ställen.

Visserligen frös vi ibland, men vi tyckte ändå att det kanske var så här livet skulle bli för oss. Vi visste ju inte om nåt annat. 

Sen en dag kom det andra människor till det vi nu kallade vår tomt. De hade med sig stora lådor av metall. Vi undrade vad de skulle ha dom till. Vi fick snart veta det. De satte in vår mat i lådorna! Det tyckte vi inte alls var nåt bra. Det var bättre att det var som förut, tyckte vi.

När man inte blivit väl behandlad förut så blir man misstänksam. Vi undrade vad det var för lurt med den här nymodigheten!

KAtten Rafael på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Rafael på Södertälje Katthem.

Sjuttsingen också! Precis när jag skulle börja berätta om hur jag haft det innan jag kom hit så råkade jag titta fram, och vem står inte där med blixtmojängen i högsta hugg! Jodå, en viss blogghjälp. Den här bilden skulle ni ju inte fått se!

Men nu ska jag berätta hur jag hade det innan jag kom hit. 

Det jag minns från när jag var liten var att jag, mamma och mina syskon alltid var ute. Oavsett väder - regn, blåst, sol, snö, varmt, kallt - vi fick aldrig gå in nånstans. Vi var inte välkomna in till nån. 

Så småningom skildes vi syskon åt och mamma blev förstås dräktig igen och hade inte tid med mig längre. Jag fick klara mig på egen tass. 

Ibland gick det väl ok, men ibland blev det slagsmål med andra katter. Det gick ändå an. Det värsta var när människor var elaka. De kunde hitta på riktigt otäcka saker - saker jag vill glömma. 

Det blev ofta slagsmål om mat. Alla vi vilsna katter var ju konstant hungriga och alla ville så klart ha den mat som hittades. 

Så småningom drog jag och några kompisar oss undan från de andra katterna. Vi bildade en egen liten grupp och hittade en tomt med ett hus på. Vi förstod att vi aldrig skulle kunna få komma in och bo i huset, men vi märkte att en människa iakttog oss inifrån huset. Vi undrade så varför hon tittade på oss. Vad ville hon oss?