Hej, det är Stina på Södertälje Katthem.
Idag kommer en liten uppdatering om Lilla F. Så här berättar vi:
Hej, det är Stina på Södertälje Katthem.
Idag kommer en liten uppdatering om Lilla F. Så här berättar vi:
Hej, det är Stina på Södertälje Katthem.
Idag tyckte Mario att det var vår tur att berätta lite om katthemmet. Lilla F, som vi skrev om och som var tvungen att operera bort ett öga, fick lite feber häromdagen, men den verkar gå ner nu utan att han behöver uppsöka vettisen igen.
Sen har vi fått meddelande från vår företrädare, Frasse, som ju var bloggkatt före mig. Så här skriver han:
Jag
tänkte jama lite om hur vi har det här i vårat för alltid hem.
Matte
och husse är för det mesta snälla. Både jag och Dexter tycker att de lyssnar på
oss, de har köpt nya större kattlådor och möblerat om för att vi tyckte att
lådorna inte stod på bra ställen. De lyssnade även på oss när vi ville ha fler
fönstersängar samt när vi ville kunna komma åt några ytor högt upp, de köpte en
byrå så vi kan hoppa upp lättare. Tydligen så är Eve (katt-tanten som redan
bodde här) inte ett dugg intresserad av att vara högt upp. Mycket konstigt
tycker både jag och Dexter.
Jag
kommer väldigt bra överens med Eve, hon är trevlig och snäll, hon leker lite
med mig ibland. Fast jag tycker hon blir trött alldeles för fort! Dexter tycker
att Eve är läskig ibland, men de kommer bättre och bättre överens. Fast
ibland bråkar de lite grann. Men matte eller husse kommer alltid och styr upp
det hela om det går för långt! Känns tryggt att de har koll.
Jag
sa jue att matte och husse är snälla men ibland är de verkligen inte det! Igår
kväll tog husse bort all våran mat! Jag protesterade på alla tänkbara vis under
natten men husse brydde sig inte, matte var på något som kallas nattjobb. När
hon kom hem på morgonen så berättade vi alla tre om husses påhitt och trodde
matte skulle rätta till allt. Men där tog vi fel! Hon sa att vi får vänta tills
jag och Eve haft besök av vettis innan vi får mat. Kan ni förstå hur elakt av
dem det var!
Sen hamnade jag och Eve i varsin bur, jag var superobekväm och låg helt stilla, Eve jamade och visade tydligt vad hon tyckte om buren. Vi var nog båda två lite rädda. Jag tyckte det var konstigt att inte Dexter var i en bur. Men matte var där bredvid oss och försäkrade oss om att vi inte ska åka någonstans, och att Dexter redan haft sitt årliga vettis besök.
Besöket
gick bra, jag kämpade emot lite men det var mest för att man måste visa att man
kan. Eve fick sova då hon inte tycker om vettis. Vettis dillar om att jag ska
gå ner i vikt, oförskämt tycker jag! Eve har tydligen något knas med sina
njurvärden och ska få hjälp med det. Det gjorde matte ledsen att höra men hon
förstår att Eve är gammal och att man inte kan göra något åt det mer än att
jobba förebyggande.
Nu ska jag gå och äta! Maten är återigen där den ska vara och alla är nöjda.
Många nospussar från oss alla!
// Frasse med familj
Hej, det är Stina på Södertälje Katthem.
Idag har vi lånat ut bloggen till blogghjälpen. Hon skriver så här:
Just nu känns det som om vi inte gör annat än berättar om sorgliga händelser och frågar om nån har en slant över.
Hej, det är Stina på Södertälje Katthem.
Idag är vi ledsna igen. Ni som följt bloggen förstår nog varför. De båda ungar som Mamma katt hade kvar har somnat in. De var nog för små för att orka leva vidare.
Vi är inte bara ledsna - vi är arga också!
Hur svårt kan det vara att kastrera sin katt? Mamma katt har antagligen haft flera kullar tidigare. Helt i onödan.
Nu är hon så klart ledsen också. Den som inte tror att vi katter har känslor vet inte vad den talar om.
Vi har frågat om det finns nån som har kattungar som behöver en mamma, för i så fall får de gärna komma hit, men ingen har svarat.
Nu ska vi trösta både Mamma katt och oss själva!
Hej, det är Stina på Södertälje Katthem.
Jahajam, nu har stackars Emma fått berätta om sin hemska upplevelse. Nu mår hon bra och hon och blogghjälpen är vänner igen.
Nu ska jag istället berätta lite om vad om händer på katthemmet. Det är ju det jag brukar göra.
För nån dryg vecka sedan fick vi in en högdräktig katt. Hon är jättesöt. För några dagar sedan fick hon krystvärkar, men det kom inga ungar.
Så småningom blev det avfärd till djursjukhuset. Det talades om kejsarsnitt. Alla vill förstås att ungarna helst kommer ut på naturlig väg och dessutom kostar ett kejsarsnitt 30-50 000 så man tänker sig alltså noga för innan man sätter igång. Vi var naturligtvis beredda att sätta igång ett kejsarsnitt om det hade varit nödvändigt men plötsligt kom en unge ut. Den var tyvärr död. Det gjordes ultraljud som visade att det fanns 4 ungar kvar. Så småningom födde hon fram 2 levande men väldigt små ungar. Nu var mamma förstås alldeles slut, men det blev lugnt ganska länga så hon fick återhämta sig lite. Efter ytterligare flera timmar födde hon fram två ungar till. Tyvärr var även de döda.
Nu har lilla mamma 2 små ungar att ta hand om. De stödmatas också och kontrolleras dygnet runt av vår hälsoansvariga.
Hjälp oss hålla tummar och tassar för att de ska klara sig. Både mamma och vi kommer bli så ledsna om det inte går bra, men eftersom de är så små är risken stor att det händer nåt tråkigt. Men vi hoppas! Vi är tveksamma om de haft nån chans om mamma hade gått kvar där ute.
Hej, det är Stina på Södertälje Katthem.
Idag har jag lånat ut bloggen till en av blogghjälpens katter, Emma. Hon har nämligen varit utsatt för ett oerhört övergrepp! Och övergrepparen är minsann ingen annan än - blogghjälpen själv!
Så här berättar Emma:
Igår låg jag och vilade i godan ro. Så kommer blogghjälpen upp och klappar mig lite, sen tar hon ett snabbt grepp i nacken och lyfter upp mig och ner i transportburen! Jag protesterade naturligtvis högljutt genom att både fräsa, spotta och morra, men vad hjälpte det? Till saken hör att ingen får hålla fast mig. Jag ligger gärna i blogghjälpens knä och gosar men försöker hon hålla fast mig blir det panik. Blogghjälpen tror att det hänt nåt i mitt förflutna, innan jag flyttade hem till henne, som gör att jag
gör så här. Jag säger inget!
Nåjam, jag förstod naturligtvis att nåt hemskt skulle hända. Först hamnade jag på katthemmet. Aha, tänkte jag, jag får inte bo kvar hos blogghjälpen och mina kompisar där utan ska bo på katthemmet igen. Men sen fick jag åka med vettisen, som var på katthemmet, till hennes klinik. Där blev jag så trött att jag somnade. När jag vaknade hade jag lite ont i munnen. Jag hörde att de talade om att de opererat bort flera tänder. Jag har en sjukdom som heter FORL. Den hade jag innan jag adopterades av blogghjälpen så det gick inte att försäkra mig för den heller.
När jag vaknat stod plötsligt blogghjälpen där och så fick jag åka i vår egen brummis hem. Där släpptes jag ut. Jag var ganska pigg, men blogghjälpen gav mig ingen mat. Hon trodde visst att jag hade ont i munnen och inte kunde äta på en stund. Efter nån timma blev jag hungrig och eftersom min kompis Sara nyss fått mat så åt jag upp det hon lämnat. Då först förstod blogghjälpen att jag kunde äta så jag fick en egen portion.
Det är klart att jag var sur på blogghjälpen en lång stund, men storsint som jag är har jag förlåtit henne. På bilden kan ni se att jag gjorde henne sällskap när vi fikade ute i det fina vädret. Vi gosade länge och väl. Jag äter bra och mår bra. Ska få lite smärtlindring senare idag så jag inte får ont.
Jam, så kan det gå i ett litet kattliv.
Hej, det är Stina på Södertälje Katthem.
Hoppas ni har det bra allihop. Vi har det rätt OK men nu blir det ju varmare ute. Då längtar vi ännu mer efter vårt egna för-alltid-hem så klart.
Jag har ju bott här ett tag och sett hur många kompisar redan fått flytta. Ofta såna som är gosigare än jag. Jag skulle faktiskt vilja vara gosig, men jag vågar inte! Inte ännu.
Blogghjälpen brukar säga att om jag fick ett eget hem där nån förstår att jag behöver lite tid på mig, så skulle jag nog bli jättegosig.
Vet ni - det tror jag faktiskt också. Bara nån ville ge mig chansen...
Hej, det är Stina på Södertälje Katthem.
Alltså, man kan undra hur mycket en viss person får störa egentligen? Idag på eftermiddagen hade Mario och jag ett möte. In klampar plötsligt blogghjälpen med blixtmojängen i högsta hugg.
Hon trodde förstås hon skulle få en bra bild av mig, men se där satte Mario stopp! Ni ser väl att han ser bestämd ut, och ni ser väl att jag tittar fram där bakom?
Nåjam, så småningom förstod väl blogghjälpen att det inte var nån idé att vänta på att jag kom fram, så då fick vi äntligen vara ifred.
Ja, så här kan det gå till på katthemmet! Bara så ni vet.
Hej, det är Stina på Södertälje Katthem.
Efter allt elände som varit på sistone så vill vi inte fortsätta berätta tråkigheter. Åtminstone inte idag.
Mario tyckte att vi skulle rapportera lite från arbetsgruppen som jobbar med godiset. Det är ju egentligen inte så roligt det heller för det är ett tufft uppdrag de har.
Blogghjälpen, som ju är en mästare på att slingra sig undan allt ansvar säger att det är svårt att göra så mycket när hon inte kan vara på plats så mycket på grund av pandemin. Det tycker vi är urlöjligt. Det finns ju andra, snälla människor här varje dag. Med lite god vilja skulle hon kunna be dom att köpa och ge oss godis. Vi har ju flera pengar i vår godiskassa.
Som tur är har arbetsgruppen inga som helst planer på att ge upp!
Ibland blir det inte alls som vi tänkt eller vill. Så här har det gått för Lilla F:
EN SORGLIG UPPDATERING
Idag är vi bekymrade. En av våra kompisar mår inte alls bra. Så här skrev vi på facebook nyss:
Hej, det är Stina på Södertälje Katthem.
Idag har Mario och jag haft möte. Det har vi ju ofta. Den här gången handlade det om varför en del tvåbeningar gör så tokiga saker. Som att samla på sig alldeles för många katter till exempel.
Ni kanske undrar varför vi hade ett sånt möte just nu? Jo, för vi har nämligen tagit emot jättemånga kompisar som bodde i en liten lägenhet, De var alldeles för många för att det skulle vara bra. Man får faktiskt bara ha högst 9 katter utan att ha särskilt tillstånd från länsstyrelsen.
Flera av våra nya kompisar mår inte bra heller. En ska till vettisen idag för han har ett skadat öga. Andra är magra för de har inte fått tillräckligt med mat, eller fel mat. Sen har de lite andra problem också. Det är verkligen tur för oss att vi har så många snälla människor som hjälper oss så vi kan ta hand om alla som bor här. Jag brukar tacka er ibland. Jag tycker inte man kan göra det för ofta, så jag jamar TACK till er igen!
Ni som har läst de senaste blogginläggen vet att vi skrivit om Lilla E. Han var i dåligt skick och vi åkte förstås till vettisen med honom. Vi efterlyste också hans ägare överallt där vi kunde. Dessbättre fann man till sist ägaren. Eftersom katten inte var vår kunde vettisen inte berätta för oss vad som hänt med honom, men vi tror att han fick somna in, eftersom han var så sjuk.
Vi är trots allt tacksamma över att han fick komma till veterinär. Han var i stort behov av vård.
Annars har även jag träffat vettisen idag - trots att jag inte alls behövde. Man trodde att min body-guard, Mario, hade fått såna där dumma öron skabbisar och då ville man se om jag också hade det. Stendumt, om ni frågar mig. Jag hade inte en enda öronskabbis och det är tveksamt om Mario heller hade det. Ha - det hade jag kunna jama om direkt!
Hej, det är Stina på Södertälje Katthem.
Det är inte många händelselösa dagar på katthemmet må ni tro.
Idag hämtade vi Lilla E i Storvreten i Tumba efter ett larm att han var väldigt sjuk. Han får nu veterinärvård och vi kan bara hoppas att han klarar sig, även om prognosen tyvärr inte är god.
Han är ID-märkt men inte registrerad. Vi har efterlyst ägaren på så många ställen vi kan, men ännu har ingen hört av sig. Han har nog varit sjuk ett tag, så nån borde för det första tagit honom till veterinär tidigare, för det andra letat med ljus och lykta efter honom.
Om du vet vems katt det är, eller om det är din katt - hör av dig till Södertälje Katthem: 0855032000.
Ingen djurvän kan lämna en sån katt åt sitt öde. Vi hoppas ägaren hör av sig och tar sitt ansvar. Annars kanske vi än en gång får be våra snälla vänner om hjälp.
Hej, det är Stina på Södertälje Katthem.
Nu är det som vanligt igen, jag menar det är inte helg. Det tycker vi katter är bra.
Men det är oroliga tider. Det händer mycket konstigt där ute. Saker vi inte vill ska hända. Jag har ju tidigare berättat om JBVs tokerier att godkänna avelsprogrammet för Lantrasföreningen Bondkatten. Många har reagerat, bland annat SVEKATT som skrivit direkt till JBV. En annan tung aktör är Sveriges Veterinärförbund. De skriver så här: https://www.svf.se/nyheter/angaende-godkannande-av-avelsprogram-for-svensk-bondkatt/?fbclid=IwAR0ZlRQnSKw8BTKzGiZiCtf1EXCIvqZqxLnS26ecUjZqwSDHTJ8rWziTQxc
Men som jag skrev, det är oroliga tider. Jag tänkte att det var bäst att skaffa en body guard. Det har jag läst att andra kändisar har. Jag frågade min burkompis Mario om han ville bli min body guard. Han ställde upp direkt. Ni kan se honom in action på dagens bild. Det känns tryggt.
Hej, det är Stina på Södertälje Katthem.
Nu är snart den dumma påsken över, men då har det börjat snöa istället! Det är ju ännu värre. Jag tänker mest på våra kompisar som inte har nånstans att gå in. De behöver ju värme och sol istället för snö. Hoppas den snart försvinner.
Vi katter här på katthemmet jobbar naturligtvis på precis som vanligt. Det händer ju saker hela tiden, oavsett om det är påsk eller inte.
En bra sak som har hänt är att tidningen Expressen idag har en stor artikel om Jordbruksverkets märkliga beslut att godkänna Lantrasföreningen Bondkatten som tycker att det är skillnad på huskatter och bondkatter och vill att bondkatter inte ska kastreras o s v. Ni kan läsa mer på länken här:
https://www.expressen.se/nyheter/kattvanner-rasar--ett-slag-i-magen/
Hej, det är Stina på Södertälje Katthem.
Nu har det blivit sån där knasig helg igen. Jag undrar varför ni tvåbeningar alltid måste hålla på och ändra på bra saker? Vi tycker det är bäst när allt är som vanligt, för då är det ofta lättare att få in våra volontärer till katthemmet. Vid semestrar och helger ska de ju ofta resa bort. Det vill inte vi katter!
Vi inser naturligtvis att detta måste få ett stopp! Vårt förslag är: ALLA dagar ska vara bra men likadana!
För att nå våra mål har jag tillsatt en arbetsgrupp som kommer jobba med detta. De jobbar redan intensivt med frågan!
Idag är vi så ledsna, så ledsna. Lilla D blev sämre i helgen, Idag var han hos vettisen för att ta ultraljud på hjärtat, Det visade sig att han hade hjärtsjukdomen HCM också. Det är det ganska många katter som får och har man bara det brukar det gå att medicinera en tid. Nu var ju inte HCM Lilla Ds enda problem. Han hade dåliga njur- och levervärden, såg och hörde dåligt också. Dessutom var han ganska förvirrad på slutet. Verkade se saker som inte fanns och blev lite rädd.
Efter att vår veterinär undersökt honom idag igen gjorde hon bedömningen att han inte hade långt kvar och för att inte riskera att han led kände vi tyvärr att det var riktigt att låta honom somna in, Vi gjorde allt vi kunde för honom och vi tror att han kände sig älskad och trygg på slutet.
De pengar som kommit in till Lilla D räckte till för hans undersökningar och det blev till och med lite över. De pengarna kommer nu en av våra andra kompisar, Lilla A få ta del av. Han bedöms inte vara lika svårt sjuk som Lilla D, men behöver ändå vård, bland annat för sitt höga blodtryck.
Vi på katthemmet är förstås väldigt sorgsna idag. Det blir vi varje gång vi tvingas ta ett tråkigt beslut, men tyvärr är det oundvikligt när man arbetar med katter som ofta farit illa innan de kommer till oss. Ofta får de hjälp i tid och hittar ett nytt hem, men tyvärr inte alltid. Det är tack vare era generösa gåvor och våra fina volontärer som det är möjligt att hjälpa dom. Tack för att ni finns och för att ni också var beredda att hjälpa Lilla D. Det tror vi han märkte.
Idag tänkte jag återta bloggen eftersom det är jag som är bloggkatt. För er som varit så snälla och stöttat Lilla D på olika sätt kan jag berätta att han fortfarande mår ganska bra. Vi hoppas han ska klara av det här och att hans värden blir mer normala.
Men den här dagen har varit allt annat än normal. Jag har nämligen haft besök både av blogghjälpen och av SVT Södertälje! De ville göra ett reportage om katthemmet. Gissa vem som genast måste ställ upp som regissör? Just det! Stina, bloggkatt på katthemmet.
Ni kan se reportaget om ni följer länken nedan. På ett ställe ser ni faktiskt mig när jag ligger i min bur.
Hej, det är Stina på Södertälje Katthem.
Som alla vet är det här min blogg egentligen, men det är klart att jag lånar ut den till Lilla D när han har nåt att berätta. Så här skriver han idag.
Jag bor fortfarande i jourhem och blir noga kollad hela tiden. Jag äter inte riktigt lika bra som förut, men man är inte direkt orolig för det ännu. Jag träffade vettisen idag igen här på katthemmet. Hon sa att jag nog är en ganska gammal katt. Jag är inte helt frisk heller, men det har jag ju redan berättat.
Närmast på programmet står att jag ska gör ultraljud på mitt hjärta. Om det ser bra ut så väntar tandoperation, för mina tänder är allt annat än fina.
Det känns alldeles fantastiskt att inte behöva ligga katthemmet till last, för många snälla människor har samlat in 14 430 pengar till och med igår. Blogghjälpen säger att det kommit in lite till idag. Det betyder att ni har hjälpt mig att få in egna pengar till min vård!
Nu hoppas jag att det inte är några problem med mitt hjärta så att jag kan opereras. Ni hjälper väl till att hålla tassar och tummar?
Idag säger Fredde: Det är dålig service här hemma. Jag fick vänta flera minuter innan matte öppnade dörren. Ska man behöva finna sig i det?