fredag 13 februari 2015

Katten Rubina på Södertälje Katthem berättar


Hej, det är Rubina på Södertälje Katthem.

Nu ska jag fortsätta berätta om min första tid på katthemmet.

Den var faktiskt lite kaotisk. Jag var inte van vid att människor var snälla mot mig, så när nån kom in i vår bur hände det att jag kastade mig mot fönstret i ren panik och ville fly ut. 

Resultatet av det blev att vi fick flytta till en bur utan fönster. Det var nog bra, för nu har jag lugnat mig lite, så nu har vi en bur med fönster igen ute i kattsalen. Där brukar jag hålla koll på vad som händer utanför katthemmet.

Det får inte gå några skummisar där, då knyter jag näven åt dem. Vi som bor på katthemmet har haft mer än nog av dummisar, så vi behöver inte ha hit några fler.

Jag är fortfarande inte helt bekväm med att det kommer in människor i vår bur, men jag äter gärna "moss" och skinka ur händerna på de snälla tjejer som är här och matar mig. Jag har börjat leka lite med en grej som ser ut som ett spö med ett snöre och en fjäder på, men jag vill inte riktigt bli klappad ännu.

Blogghjälpen säger att det inte är nån brådska med det. Tids nog är jag mogen för att ta emot klappar. Tror ni hon har rätt?


10 kommentarer:

  1. Givetvis har blogghjälpen rätt i att du kommer att tycka om att bli klappad o gosad med.
    Men det kan ju ta lite tid ibland.
    Men vänta bara, snart är det din tur.

    Ozzy

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ozzy, ja, fast just nu känns det inte som om jag kommer gilla att bli klappad. Men blogghjälpen är så envis.

      Radera
  2. Förstår att du var rädd. Svårt för att veta att det bara var snällisar där du och Rakel hamnat. Vad hände med de andra kissarna? Kom de också till Katthemmet?

    / Barbro

    SvaraRadera
    Svar
    1. Barbro, vårt katthem hade egentligen inte plats får nån katt vid det här tillfället, men som så ofta förr trollades det så vi kunde ta emot de här två. Andra katthem lyckades ta in de andra i olika omgångar.

      Radera
    2. Skönt att höra att ingen råkade ut för Gevärsgubben...
      :-) Kramar från Barbro

      Radera
  3. Du har ju redan gjort stora framsteg, du klarar att ha fönsterbur, så är du som det verkar spaningsansvarig från ert fönster, du äter moss ur handen å du har börjat leka :-)!! Heja Rubina, ps.hälsa till Rakel

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sven, jam, det är ju alldeles riktigt som du skriver. Jag kanske har gjort lite framsteg i alla fall?

      Radera
  4. När man haft att göra med gevärsgubbar har man all anledning att vara misstänksam, det är bara sunt och naturligt! Men nu vet jag ju att du är omgiven av bara snällisar, så så småningom kommer garden att sänkas. Och det har redan påbörjats, av vad jag kan förstå?!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Gustav, ja, lite tuffare har jag nog blivit. Men blogghjälpen säger att det är en bit kvar men att det inte är nån brådska.

      Radera
  5. Ja, blogghjälpen har absolut rätt, och vi tror inte att det dröjer länge alls innan du börjar tycka om att bli klappad. Men självklart ska du ta den tid du behöver, inte konstigt att du är försiktig, så hemska saker som du har varit med om <3
    Kramar och tassklappar

    SvaraRadera

Blogghjälpen har ordet

Så sitter man här igen med känslor som sticker iväg åt alla möjliga håll.  Varken Stina eller Mario har haft ett riktigt hem nån gång. Det m...