söndag 8 februari 2015

Katten Rubina på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Rubina på Södertälje Katthem.

Som ni kanske läst hände det saker i ladan vi bodde i. En dum gevärsgubbe kom och vill börja "jobba" med oss, men en snällaa tjej bad att hon skulle få en chans att lösa "problemet" (=oss) på annat sätt. Hon fick max 2 veckor på sig.

Nu började en orolig tid. Tjejen som tidigare matat oss gav oss ingen mat på de platser vi tidigare fått mat! Vi började undra om hon samarbetade med gevärsgubben.

Men istället fick vi mat i nåt konstigt med stålväggar och ståltak och stålgolv. Det såg jättekonstigt ut. Vi avvaktade så klart. Några av våra kompisar gick in där och åt, för de var jättehungriga. Då smällde det till! Sen kom tjejen och bar bort den där konstiga saken som de kallade för bur.

Vi såg aldrig våra kompisar igen.

Snart satte hon tillbaka den där konstiga buren med mat i. Vi hörde att hon pratade i telefonen hela tiden. Hon sa att de MÅSTE hitta hem till alla katterna. Det gällde inte bara att fånga in dem, nån måste ta hand om dem också, sa hon.

Vi förstod ingenting. Men hungriga var vi!





15 kommentarer:

  1. Hujam så läskigt med en smällande bur. Fast det kan inte hjälpas om man är hungrig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sippo, nä, nöden har ju ingen lag - och inte hungern heller.

      Radera
  2. Skällande burar är otäcka, men vad vågar man inte om man är hungrig. Nu darrar vi med morrhåren för din fortsatta berättelse..

    SvaraRadera
    Svar
    1. Busan, man har ju inget att välja på om man inte får mat nån annanstans.

      Radera
  3. Smällande burar skulle det ju vara.. Skällande burar hade varit ännu läskigare ;)

    SvaraRadera
  4. Fyjam vad läskigt med dumma gevärsgubbar och stålburar! Ännu läskigare att se sina kompisar försvinna och inte komma tillbaka
    *nosbuffar*

    SvaraRadera
    Svar
    1. Alice, ja, du förstår att vi var rädda?

      Radera
  5. Förstår att ni undrade och tyckte att det var jätteläskigt! Nosbuffar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Dui och Deco, hoppas jag aldrig behöver vara så rädd igen.

      Radera
  6. Nu vet vi ju att det gick bra men morrhårsdarrande läskigt med burar som smäller och kompisar som försvinner...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Pelle, usch, varför ska livet vara så jobbigt ibland?

      Radera
  7. Den där buren kunde man ju lätt ta för ett fängelse.
    Så jag förstår att ni avvaktade så länge ni kunde.
    Men som du jamade, hungern tar överhanden till slut.

    Ozzy

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ozzy, man kan bara inte vänta hur länge som helst när magen skriker av hunger.

      Radera
  8. Fy jam så skrämmande *ryser*
    Tur att man vet att du är i säkerhet på Katthemmet nu *pustar ut*

    Tassklappar o Nosbuffar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kjelle Bus, ja, om jag inte var här nu skulle ni inte få veta nåt om hur jag haft det.

      Radera

Katten Hanina på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Hanina på Södertälje Katthem. Idag har jag tänkt på alla katter som drabbas av krig. Det är så klart hemskt för alla mänskor ock...