Hej, det är Berta på Södertälje Katthem.
Som ni kanske läste igår så låg jag alltså under soffan i gubbstruttens hus och fräste allt vad jag orkade när de där tjejerna kom som hade talat med gubbstrutten om att ta hand om oss. Mamma Mirja var också där, men hon var inte riktigt lika arg på de där tjejerna som jag.
När de tittat en stund och konstaterat att de inte skulle klappa mig reste sig tjejerna och sa till gubbstrutten att de där katterna ville de ta hand om. Då sluddrade han nåt till svar som lät som ”ta katteländena, bara jag slipper se dom”.
Sen tyckte jag det lät som om tjejerna sa att de skulle komma tillbaka med burar och hämta oss. Burar? Skulle vi få sitta resten av våra liv i små burar? Nej, här gällde det att fräsa ifrån ordenligt när de kom tillbaka, om de nu gjorde det. Kanske fick det lov att bli lite morrande också så de förstod att jag inte var så lättlurad.
Det här lovade verkligen inte gott. Vad skulle jag göra?
Mer i morgon.
Berta
-1.jpg)
Spännande. Verkar vara modiga tjejer. Tasskram
SvaraRaderaVilken thriller detta är......
SvaraRaderaTur att vi vet att ni kom till katthemmet till slut och snart, vem vet kanske redan idag får ni ett eget hem.
Håller tummarna och tår.
Kram från Helena, Krypto och Mysis
Hej Dui och Deco. Ja, vi är jättemodiga fast vi inte är så stora. Vänta bara ska ni få se. Berta
SvaraRaderaHej Helena, Krypto och Mysis. Det blev ingen intresseanmälan för mig idag, men jag har kelat en lång stund med blogghjälpen, och hon säger att om jag bara visar upp mig så kommer det gå bra. Får försöka träna på det. Berta
SvaraRadera