Hej, det är Stina på Södertälje Katthem.
Nu ska jag berätta lite om mig själv. Ni som följt bloggen ett tag kommer kanske ihåg katten Lennart? Det är min bror!
Vi kommer alltså från samma ställe och har samma sorgliga bakgrund. Alltså först ingen mänsklig kontakt eftersom vi föddes ute. Mamma gjorde allt för att skydda oss och ge oss mat, men det är inte så lätt när man inte har ett varmt, kärleksfullt hem att gå in i.
Hade vi inte haft en sån fin mamma hade nog varken Lennart eller jag överlevt.
En dag blev vi infångade och fick komma till ett katthem. Där hade vi det bra ända tills vår matte blev sjuk och dog. Det var då allt elände började. Ingen orkade eller kunde ta hand om oss på ett bra sätt. Man insåg det och bad om hjälp.
Vi fick komma till Södertälje Katthem. Hon som kunde kattspråket där märkte direkt att min mun var i eländigt skick trots att jag tydligt sa ifrån när hon försökte undersöka mig.
På dagens bild kan ni se hur rädd jag såg ut när jag kom till katthemmet. Ni ska få se fler bilder så småningom.
-1.jpg)
Hej Stina! Det ska bli spännande att följa dig här! Men din stackare, det syns verkligen på bilden att livet har varit tufft för dig! Desto bättre att veta att du nu har det så bra en katt kan ha det. Ja, förutom att ta tass om en egen familj, förstås. Men det är bara en tidsfråga, det vad jag vid det här laget!
SvaraRaderaLisa, jam, livet har inte varit snällt mot mig. Men jag hoppas det vänt nu.
RaderaOjojoj Stina ,riktigt tragisk historia stackars er ,ska bli skoj följa dig och önskar dig all lycka framöver.❤❤❤❤❤
SvaraRaderaUnknown, jag har haft ett riktigt elände ska du veta!
RaderaMen Stina vad du ser rädd ut. Vi förstår att du är mindre rädd nu av det du skriver, så vi ser fram emot nya bilder på dig.
SvaraRaderaVilken tufft och sorgligt liv du har haft. Men du har ju kommit till katthemmet, så nu kan det bara bli bättre.
Nospuss
Anonym, jag försöker se framåt nu, men det är inte så lätt att glömma vad man varit med om.
RaderaÅhh lilla gumman är du Lennarts syster! ❤️
SvaraRaderaVi ser verkligen på bilden hur rädd du är och vem skulle inte vara det efter allt du gått igenom? Vi hade definitivt varit det och inte blir det bättre av att ha jätteont i munnen.
Vi kommer att fortsätta följa dig och din berättelse naturligtvis.
Nospussar
Björn, jam, jag är Lennarts lillasyster. Han brukade kalla mig det även om vi inte säkert vet vem som föddes först. Jag ska snart fortsätta berätta om mitt liv,
Radera