söndag 16 september 2018

KAtten Bobby på Södertälje KAtthem berättar

Hej, det är Bobby på Södertälje Katthem.

Som jag berättade i förra inlägget, var vi många katter som försökte skydda och hjälpa varandra. Det är tyvärr inte ovanligt att det blidas "kattkolonier". Så skulle det inte behöva vara om alla tog sitt ansvar och kastrerade och ID-märkte oss.

Det var förstås ingen som tyckte jag var värd vare  kastrering eller ID-märkning - eller nåt annat heller för den delen.

När vi rörde oss för att hitta mat var det ofta nån som ville oss illa. Jag fick till exempel en spark i ansiktet som gjorde fruktansvärt ont. Det fick till följd att jag inte kunde äta på flera dagar. Så fort jag försökte tugga fick jag så ont att jag slutade äta under en tid.

Öronen kliade nåt hemskt också. Det var nästan så jag undrade om nåt kunde bli ännu värre.

Men då började det hända saker i kolonien...

9 kommentarer:

  1. Bobby det är faktiskt otroligt att du lyckades överleva alla grymheter du tvingades stå ut med. Det är hemskt att människor som påstås vara ett intelligent släkte (långt ifrån alla är det som du märkt) kan vara så grymma och känslokalla.
    Du kan känna dig fullständigt trygg på katthemmet. Där finns bara snälla människor fulla med kärlek. Jag lovar!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Björn, jam, fast det är fortfarande lite svårt att glömma alla som varit dumma.

      Radera
  2. Nospussar skulle det också stå i mitt inlägg.

    SvaraRadera
  3. Jag tycker så synd om dig för allt hemskt du behövt uppleva.
    Men nu är det som tur är slut på det, för du har kommit till det bästa katthemmet som finns.

    Ozzy

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ozzy, jag tror jag börjar känna att inga dumma människor får vara här.

      Radera
  4. Stackars dig och alla kompisar i kolonin, det ska inte behöva vara så!! Som Ozzy jamar: nu är du på världens bästa katthem och såsmåningom kommer fu att komma hem till dinamänniskor, tröstbuffar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Dui och Deco, fast jag är lite rädd att behöva flytta. Jag måste nog vara här ett tag till.

      Radera
  5. Det låter förfärligt det du varit med om, lilla stackare! Undra på att du är en blyg liten kisse. Jag önskar att ingen katt skulle behöva vara med om det du genomlidit. Det är hemskt bara att läsa om det. Sån tur att du kom till katthemmet där alla är snälla mot dig och vill dig väl.

    SvaraRadera
    Svar
    1. MArie, det var tur att jag fick hjälp, för det hade nog inte gått bra för mig om jag stannat där ute.

      Radera

Katten Rafael på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Rafael på Södertälje Katthem. Ibland känner jag för att bara berätta nåt väldigt kort.  Ibland kan det vara kort och tråkigt, ib...