Oj, nu ska jag börja berätta om mitt liv. Det kommer varken bli roligt eller lätt, varken för mig eller för er som kanske läser min blogg.
Jag är född utomhus. Oönskad, oälskad för alla utom för min mamma. Tidigt fick jag lära mig att hålla mig undan för allt som var farligt. Farligast av allt var människor. Många verkar älska att göra rädda djur ännu räddare. En spark på höften verkade vara helt i sin ordning för vissa. Andra tyckte det var roligare att jaga mig eller kasta saker på mig. Att istället vara snäll och ge mig mat verkade inte aktuellt.
De enda som jag vågade vara nära var andra katter. Vi bildade en koloni. Det var ingen roligt liv där, men vi hjälptes åt i viss mån att skaffa mat och ge varandra skydd. Visst var det en hel del bråk också bland oss, men jag tog hellre stryk från en katt än från en människa.
Usch vad det känns tungt att tänka tillbaka på den tiden. Jag orkar nog inte skriva mer idag. Men det finns mer att berätta...
Älskade vackerunge, ta det i din takt! Vi är tacksamma att få lära känna dig och du skall se att du snart blir varm i pälsen som bloggkatt. Tessie gjorde rätt som valde dig som efterträdare. Nospuss från sr. Carina, klosterkatternas tjänarinna.
SvaraRaderaKlosterkatterna, jag är fortfarande osäker på om Tessie valde rätt, men jag ska göra så gott jag kan.
RaderaJag tycker det är lika ledsamt varje gång när matte läser för mig hur hemskt ni katter har haft det innan ni hade lyckan att komma till Södertälje katthem och få trygghet.
SvaraRaderaÄven om du är rädd för tvåbeningarna ska du veta att det finns många som är jättesnälla och vill alla katter väl.
Ozzy
Ozzy, jo, jag tror jag börjar förstå det nu. Men det är fortfarande lite läskigt.
RaderaFina fina Bobby vad du har fått stå ut med. Det finns tyvärr så många elaka, avskyvärda och hemska människor. Vi och husse kan bara inte fatta hur man kan göra så mycket hemskt mot försvarslösa djur?
SvaraRaderaDu har ju märkt på katthemmet att det som tur är finns människor med mycket av kärlek och omtanke också.
Många många nospussar till dig fina kattpojke.
Björn, det har varit snälla här, men tänk om det inte fortsätter så?
RaderaLilla vännen, människan är det hemskaste av alla djur. Vilken tur att du är i trygghet nu. Då känns det ok att läsa om det hemska, för nu är det slut med sånt, kommer inte tillbaka mer
SvaraRadera/sekreterarn på Cirkus Boman
Anonym, kan ni lova att det är slut med det hemska?
RaderaLilla vän ,sånt som du har varit med om ska inget djur behöva utsättas för Klart att du är inte vågar lita på människor. Skönt att du har kommit in i värmen och får kärlek, omvårdnad och mat av snälla människor. Nosbuffar
SvaraRaderaMicke, Molle och Mary, jag undrar ofta varför vissa är så elaka? Mår det bättre då?
RaderaAtt höra bloggkatternas berättelser är lika deprimerande varje gång. Man förstår inte hur människor kan bli så onda. Men man får glädja sig åt varenda katt som blir räddad till en bättre tillvaro. Även om det kommer ta tid för dig att våga lita på människor vet jag att nu är du omgiven av bara supersnälla sådana. Det känns bra!
SvaraRaderaGustav, jag har bara inte tagit in det riktigt ännu. Men jag jobbar på att förstå att jag är i trygghet.
RaderaHej Bobby! Usch vilken start på livet. Vi blir så ledsna, man ska inte behövs ha det så.vi gissa dessutom att detinte blir bättre till att börja med.vi ser fram emot att lärs känna dig, Nosbuffar
SvaraRaderaDui och Deco, nä, ni har varit med oss på bloggen en tid, så ni vet att vi bloggkatter inte haft en rolig start i livet.
RaderaHej Bobby, välkommen som bloggkatt. Fy vilken tråkig start i livet du haft men nu kan allt bara bli bättre. Du blir snart varm i pälsen och då går bloggandet alldeles av sig själv.
SvaraRaderanosbuffar från Jackis
Jackis, jag hoppas du har rätt. Jag vill göra rätt för mig som bloggkatt.
RaderaMan blir lika ledsen varje gång man läser om era berättelser. Att det finns människor som kan vara så elaka och emotionellt sjuka är ofattbart.
SvaraRaderaDu ska veta att du kommit till paradiset när du kom till katthemmet. Allt blir bara bättre och snart blir du varm i tassarna och vågar titta in i kameran när blogghjälpen tar kort på dig.
Ser fram emot att höra mer från dig, du älskade lilla katt.
Nospuss
Anonym, som blogghjälpen sa "sämre kan det inte bli. Nu blickar vi framåt". Fast det är lättare jamat än gjort.
Radera