tisdag 18 september 2018

Katten Bobby på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Bobby på Södertälje Katthem.

Som jag berättade började det hända saker i kolonin där jag bodde. Det kom dit människor med mat och konstiga saker de satte på marken. Sen la de in maten i de där sakerna. Vi var ganska misstänksamma. Vi var vana att bli illa behandlade så oss lurade de inte i första taget.

Men efter ett tag gick en av våra modigaste kompisar fram och åt i den där saken. Då small det till nånstans och så bar man iväg med den där konstiga saken. Vi förstod inte vad som hände, men snart kom konstiga saken tillbaka med ny mat i.

Det gick många dagar och det där upprepade sig. Jag var fast besluten att inte låta mig luras, men samtidigt var jag lite nyfiken - och väldigt, väldigt hungrig.  Eftersom jag hade så ont i munnen hade jag svårt att hitta nåt ätbart.

En dag, när de som kom med konstiga saken hade suttit länge och väntat, bestämde jag mig. Det må bära eller brista, tänkte jag. Jag måste få mat!

18 kommentarer:

  1. Vad bra att du gick in i smäll apparaten. Även om det var läskigt så kom du till snälla människor som vill hjälpa dig

    SvaraRadera
    Svar
    1. Micke, Molle och Mary, jam, men det visste jag ju inte då.

      Radera
  2. ojojoj så spinnande, vad hände sen?*svansdarrar*
    /MajaGräddnos

    SvaraRadera
    Svar
    1. Maja Gräddnos, det var mycket som hände må du tro!

      Radera
  3. Oj vad läskigt! Nu vet ju vi att det var det bästa som kunde hända att du gick in i den konstiga saken, men jag vet av egen erfarenhet hur läskigt det är när luckan slår igen.
    *nosbuffar*

    SvaraRadera
  4. Vad jag blev glad över att läsa att du gick in i den konstiga mackapären för att äta.
    Det var tack vare det som din lycka var gjord.
    Väntar med spänning på hur du upplevde första mötet med snälla tvåbeningar.

    Ozzy

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ozzy, jam nu vet jag ju det, men inte då.

      Radera
  5. Det är alltid lika skönt när berättelsen om den hemska delen av livet är avklarad, nu vet jag ju att det bara blir bättre och bättre, och du hade turen att hamna på ett riktigt toppenkatthem!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Gustav, ja sämre kunde det knappast bli. Nu ser jag framåt.

      Radera
  6. Den där otäcka smällmackapären var det första steget mot ditt nya mycket mycket bättre liv. Tänk om de där människorna inte hade dykt upp med mat och mackapär.
    Det blir spännande att läsa din berättelse som som verkligen berör oss alla.
    Nospuss

    SvaraRadera
    Svar
    1. Björn, då hade jag fortsatt att ha det eländigt och kanske inte överlevt.

      Radera
  7. Klart drt vsr konstigt men modigt av dig att båga gå in till slut! Nosbuffar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Dui och Deco, jag förstod nog inte då hur modig jag egentligen var.

      Radera
  8. Heja Bobby!!! Vad modig du var som gick in i smällsaken!!:-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sven, jam, jag var en riktig tuffing!

      Radera
  9. Sån tur att du gick in i den där konstiga saken. Såklart du måste få mat. Hoppas verkligen att det inte längre gör ont i din mun!!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Marie, det var tur att jag gick in där, för det hade nog gått väldigt illa annars.

      Radera

Katten Rafael på SÖdertälje Katthem berättar

Hej, det är Rafael på Södertälje Katthem. Som ni vet har vi haft och har mycket att göra här på katthemmet. Att vara bloggkatt är minsann in...