Trots att vi själva har nåt att glädja oss åt, är vi ledsna idag.
Vår burkompis, Kerstin skulle kastreras idag. När vettisen började operationen såg hon att hon hade fullt med tumörer i magen. Det var så illa att hon rekommenderade att Kerstin skulle få somna in. Det är inget vår vettis rekommenderar i första taget, men när vi fått veta hur illa det var höll vi med henne och Kerstin kom aldrig tillbaka från vettisen.
Ibland tror man att om en katt bara kommer till ett No-Killkatthem så är allt bra. Men inte ens vi, som verkligen gör allt för att våra katter ska få det bra, kan göra så att svårt sjuka katter blir friska.
Vi katter kommer ha en minnesstund för Kerstin ikväll när volontärerna gått för kvällen. Vi kommer jama till henne i katthimlen att vi ses så småningom.
Vi tänker på dig, Kerstin!
Beklagar! Så sorgligt. Vi hoppas hon inte behövde känna smärta av det i alla fall. Nu skuttar hon på ängarna där bortom Regnbågen
SvaraRaderaPelle, vi saknar Kerstin!
RaderaVi deltar i minnesstunden härifrån, tass på det! Sorgligt att stackars Kerstin var så sjuk... men på sätt och vis var det väl bra att tumörerna hittades så att hon slapp lida? Cancer är en väldigt smärtsam sjukdom, säger matte. Och en annan sak vi tycker är trösterik: Kerstin slapp dö ute, hemlös och oälskad. Sådant betyder också mycket!
SvaraRaderaKurr från Majsan, abbemissa.
Majsan, vi tröstar oss också med att hon var omgiven av både två- och fyrbeningar som älskade henne.
RaderaLilla gulleKerstin - hon var så fin säger matte - hon såg ju henne när hon var hos er på loppisen. Bra att Kerstin fick låna er filt när hon ville det för några dagar sedan!
SvaraRaderaSven, det känns bra att vi lånade ut filten. Vi önskar att vi gjort mycket mer för henne.
RaderaVi deltar också i minnesstunden hemifrån för Kerstin. Tur att ni har en så klok vettis. Nu slapp hon lida!
SvaraRaderaTröstebuffar
Hjulia Huller om Buller, det känns fint att ni deltar i vår minnesstund.
RaderaVi är tacksamma för att hon fick komma in till värme , kärlek och omtanke. Så ledsna att hon inte hann komma hem.Nosbuffar
SvaraRaderaDui och Deco, vi tycker också det är sorgligt att hon inte fick komma till ett ett hem. Men vi gjorde vad vi kunde för henne på katthemmet.
RaderaUschjam så tragiskt. Det är alltid sorgligt när en kattvän måste tassa vidare. Det är skönt att ni har en vettig vettis som förstår när det är dags. *nickar*
SvaraRaderaSippo, ja, trots allt vill vi inte att nån ska behöva lida i onödan.
RaderaBeklagar! Lilla söta, fina Kerstin! Men hon fick komma in i värmen och fick massor av kärlek den sista tiden. Men nu skuttar hon på ängarna och bara njuter av sol och god mat.
SvaraRaderaBusan, kanske har hon aldrig fått så mycket kärlek tidigare som hon fick här sista tiden.
RaderaAtt upptäcka något så sorgligt helt oväntat har jag i alltför färskt minne, och kan bara beklaga, för jag förstår att ni är mycket ledsna.
SvaraRaderaGustav, ja du vet hur det är att mista en nära vän. Sånt vill man inte uppleva.
RaderaLilla söta Kerstin, så synd att det var försent för dig att få ett eget hem. Men jag tycker som ni andra att lilla kisse hade tur som kom till katthemmet där hon hade det bra den sista tiden.
SvaraRaderaMarie, vi önskar så att Kerstin hade fått ett alldeles eget hem, när när det inte gick är vi trots allt glada att hon fick komma hit och blev omhändertagen och älskad.
RaderaÅh, så sorgligt, och er burkompis dessutom, förstår att ni är ledsna <3 Visst önskar man att man skulle kunna rädda alla, men ibland går det inte, och då blir det väldigt tomt och ledset i ens hjärta <3
SvaraRaderaMånga tröstande tassklappar
Gunilla, Simba och Tasse, nä, ibland går det inte att rädda alla. Men vi blir lika ledsna varje gång det inte går.
Radera