tisdag 25 december 2012

Katten Fortyna på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Fortuna på Södertälje Katthem.

Nu ska jag börja berätta min historia. Egentligen är det inte nån bra dag att börja på, för jag har inte sovit så bra i natt eftersom jag legat och tänkt dels på vad jag ska jama om, dels hur mitt liv har varit. Minnena kommer tillbaka, och det är inte så roligt precis.

De första minnen jag har är att jag bodde med mamma och mina syskon i en familj. Jag minns att barnen i familjen gullade mycket med oss ungar. De bar omkring på oss och sa att de tyckte vi var jättesöta.

Jag märkte att de inte brydde sig lika mycket om mamma, men hon fick ju mat så att hon i sin tur kunde mata oss. Det mesta var ganska bra tyckte jag.

Med tiden växte vi förstås, det gör ju alla ungar. Vi fick gå ut lite på tomten. I början tyckte jag det var läskigt. Det fanns så mycket ljud och så många människor och andra katter där. Trots att vi var så små fanns det de som inte var snälla mot oss, men då kunde vi ju springa hem och in i huset. Det kändes tryggt.

Ja, så är mina första minnen i livet. Men det skulle inte alltid vara så bra. Det ska jag snart berätta mer om.


13 kommentarer:

  1. MEN Fortuna då, Stackare som inte har haft det så lätt i livet du heller. Tasskram på dig.
    Blir nyfikna på vad du varit med om i ditt liv, mjau


    Tass tass

    SvaraRadera
    Svar
    1. M, C, T, S, ni ska snart få höra mer må ni tro.

      Radera
  2. Usch för dåliga starter i livet :(
    Var inte inne och kikade igår här, men vill passa på att ändå önska god jul tillbaka, och varmt välkomna dig till blogglivet, du kommer att klara det galant!! Så otroligt vacker du är!! Vi fyra kommer troget att följa dig, och stötta dig i ditt letande av ditt egna hem!!
    Många kramar och nosbuffar från Beata, Doris, Sunny och matte!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Victoria, Beata, Doris och Sunny, vad snälla ni är som följer min berättelse. Jag tycker det är jätteroligt att nån vill höra min historia.

      Radera
  3. Usch vad ledsna vi blir varje gång vi läser om tvåbeningar som inte kastrerar sina katter och skaffar kattungar som de egentligen inte vill ha. *slokar med morrisarna* Sen att låta små kattungar springa ute utan tillsyn tycker vi inte heller om.
    Vi ser med spinning fram emot fortsättningen även fast vi förstår att den kommer bli otäck.
    *nosbuffar*

    SvaraRadera
    Svar
    1. Alice, varken kattungar eller vuxna katter ska springa ute utan tillsyn - särskilt inte ungar förstås. Men så var det i mitt liv.

      Radera
  4. Fyjam så dumt att vissa inte förstår att även vi vuxna katter behöver gos och värme.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sippo, man undrar hur knäppa en del tvåbeningar får vara?

      Radera
  5. Det låter lite oroväckande..inte snälla... nosbuff

    SvaraRadera
    Svar
    1. Dui och Deco, ja det var minsta jamat oroväckande.

      Radera
  6. Vill bara säga att jag tycker att du är så vacker, Fortuna! Det tycker matte också! Svarta katter med svarta nosar - dom är det nåt särskilt med, säger hon. Det säger jag också. Vi har två stycken, som också varit hemlösa för länge sedan.
    Jag tror att lyckan är en svart katt! Och tänk, du heter ju just Fortuna!
    Din människa kommer att hitta dig nu. Jag hoppades att just du skulle bli bloggkatt, jag till och med kände det på mig!
    Många hälsningar från oss, från mig och matte och Filip och Maxi och Myse!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kasper, Filip, Maxi, Myse och matte, vad glad jag blir när ni jamar att ni tycker jag är vacker. Jag har lite dåligt självförtroende och behöver höra sånt. Tänk att du Kasper kände på dig att jag skulle bli bloggkatt! Vi som håller det så hemligt.

      Radera
  7. Både jag och matte *suckar tungt* när vi hör om korkade 2-beningar som inte kastrerar sina katter och som inte fattar att även vuxna katter behöver gos o bus

    SvaraRadera

Kattsons One-Liners

Idag säger Fredde: Det är dålig service här hemma. Jag fick vänta flera minuter innan matte öppnade dörren. Ska man behöva finna sig i det?