Efter några dagar i den där buren på katthemmet lugnade vi oss lite. Vi jamade en hel del och kom fram till att de här tvåbeningarna inte var jättefarliga, bara lite farliga.
Även om vi nu blivit lite självständiga saknade vi så klart mamma. Fast på sista tiden hade hon blivit mer och mer frånvarande. Hon tycket vi kunde klara oss lite på egen tass.
Vi fick så småningom flytta ut i det stora katthemmet, med större burar. En dag fick vi höra att några hade fångat in mamma. De sa att de kunde ta hand om henne, men om vi ville ha henne på katthemmet skulle hon få komma hit. Nu var det,som så ofta, fullt på katthemmet. Dessutom var mamma fortfarande väldigt ovan vid tvåbeningar, medan vi hade börjat tycka de var riktigt trevliga. Det hade alltså inte varit nån bra idé att mamma kom tillbaka till oss, för vi hade nog inte känt igen henne och hon hade säkert inte känt igen oss. Det kändes i alla fall bra att veta att hon blev omhändertagen av några som brydde sig om katter. Vi tror att hon fått det bra till slut.
Hur det gick för oss ska jag fortsätta berätta i morgon.
-1.jpg)
Åhh vilken jamars tur att ni alla fick det bra kompis! *lättad* Nosbuff
SvaraRaderaRebellen, vi hade nog mer tur än vi förstod just då.
RaderaMen så bra det låter...*också lättad*
SvaraRaderaGustav, ja vi hade faktiskt tur. Men det var läskigt i början må du tro.
RaderaSÅ bra att ni upptäckte att dom där 2-benta på katthemmet inte var speciellt farliga :)
SvaraRaderaVar nog bästast att er mamma inte kom till katthemmet även om det så klart måste ha kännts lite sorgligt :(
Kul att du tar med dig ett gäng katter och kommer på mitt bloggparty :)
Kjelle Bus, fast det dröjde faktiskt ett tag innan vi förstod att tvåbeningarna inte var så farliga.
RaderaSkönt att mamma blev hittad också. Tänk om hon också kunde förstå att inte alla människor är dummisar.
SvaraRaderaSippo, jag hoppas också att mamma förstod att tvåbeningar inte är farliga. Om hon fick hjälp och stöd tror jag hon gjorde det.
RaderaSkönt att mamma också hamnade hos snälla människor. *glad* Kurr och burr.
SvaraRaderaFindus, Isak och Rasmus, vi blev jätteglada när vi fick höra att mamma också hade kommit in. Hoppas hon har det bra.
RaderaSpännande... vi följer med hela tiden ♥
SvaraRaderaNosbuff
Malin
Malin, vad kul! Vi följer dig också, må du tro.
RaderaSkönt att mamma fick hjälp hon också! Och att ni börjar känna er lite trygga på katthemmet.Nosbuff
SvaraRaderaJa, det kändes inget bra att veta att mamma gick kvar där ute.
Radera