Nu fortsätter jag berätta. Jag satt alltså i den där buren igen och bars iväg till en brummis. När vi kom fram bars jag ut och in i ett hus. Där fanns det både andra katter och skällisar.
Efter en stund fick jag ett stick i nacken. Sen blev det rena trolleriet, för när jag vaknade ordentligt var jag tillbaka på katthemmet! Fråga mig inte hur det gick till, men jag hade ett sår på sidan och så hade jag blivit av med mina onda tovor i pälsen. Jag kände mig lite yr. Senare sa de att jag blivit kastrerad och rakad.
Så småningom började jag förstå att jag nog skulle få leva och att jag skulle få stanna på katthemmet ända tills jag får ett eget hem. Det var en väldigt konstig, men trevlig känsla.
Vad skönt att allt gick bra hos vettisen. Du kommer att få ett alldeles eget hem så småningom, men till dess har du ju ett jättefint hem på katthemmet.
SvaraRaderaOj, vad det ska bli roligt att höra hur det går för dig med skötseln av katthemmet nu när du tagit över efter Benny. Vet du förresten hur det går för honom?
Nospuss och ta det försiktigt nu i början så du inte stressar upp dig med allt som måste göras på katthemmet.
Anonym, du ska snart få läsa hur jag jobbar!
RaderaDet måste ha känts underbart att ha blivit av med de onda tovorna i pälsen.
SvaraRaderaPrecis som det var underbart att ha kommit till katthemmet istället för det hemska ställe du var på innan.
Nu är du i trygghet! ♥️
Nospuss
Björn, jam, fast allt hände så fort så jag hängde inte riktigt med.
RaderaDet är alltid lika roligt att läsa de här berättelserna om när ni bloggkatter sakta men säkert börjar förstå att livet blivit så annorlunda och så mycket bättre. Och det gäller förstås alla katter som har turen att få komma till ett bra katthem. Och du hade turen att få komma till ett riktigt, riktigt bra katthem!
SvaraRaderaLisa, jam, nu har jag förstått det, men det gjorde jag inte i början.
Radera