söndag 25 april 2010

Katterna Falffel och Findus berättar



Hej, det är Falaffel och Findus på Södertälje Katthem.



Igår började vi ju blogga lite grann om oss. Vi, Falaffel och Findus är bröder som ni kanske förstått. Först tänkte vi berätta lite om vår mamma. Hon bodde hos en gubbe. Han hade flera katter som han inte brydde sig om nåt vidare. När mamma fött oss tyckte han att vi blev för många så vi blev ivägkörda och fick inte komma in i lägenheten mer. Det måste varit jättejobbigt för mamma att ta hand om oss som var så små. Nån hjälp fick hon knappt från nån.

Mamma var alltid snäll mot oss, trots att hon fick slita så för att vi skulle få mat och en någorlunda trygg uppväxt. Hon brukade leta upp nåt förråd eller liknande där vi kunde krypa in för att värma oss och få vara ifred. Ni kanske kan tänka er själva hur hon kände det. Svårt att få nån mat så att hon kunde ge oss mat, svårt att hitta nån värme, alltid vara på sin vakt mot elaka människor som verkade tycka det var roligt att vara dumma mot katter.

En gång när vi låg i en buske och mamma var ute oför att skaffa mat, såg vi att hon blev sparkad av en människa. När hon kom fram till oss sa hon att vi måste lova henne att akta oss för människor. Ni såg vad som kan hända, sa hon. Vi förstod att vi måste hålla oss undan människor till varje pris, annars kanske vi också skulle bli misshandlade.

Vi berättar mer i morgon.

Falaffel och Findus

10 kommentarer:

  1. Dumma tvåbeningar som sparkar katter! *fräser*
    Tänk vad ni måste haft det jobbigt i kylan och allt. *morrhårsdarr*

    SvaraRadera
  2. "sniff" Så eländigt, stackars er mamma och stackars er, vilken eländig start ni fick i livet. nosbuff

    SvaraRadera
  3. USCH vilka *dumma* människor ni har träffat iaf eran mamma, *Morr* Stackars er.
    Inte rolig att börja livet så.
    Hoppas ni oxå framöver får ett trevligt och tryggt eget hem.
    Kram tass på er båda
    Mimmi
    Chicko
    Tarzan
    Sessan

    http://katternasblogg.blogg.se/

    SvaraRadera
  4. Så ledsna och arga vi blir av att höra, att människor var dumma med er mamma och er. Livet ute är nog hårt nog ändå, bara att hitta mat och värme. *tröstartassar*

    SvaraRadera
  5. *fräääääs*påmänniskor som sparkar katter!!
    stackars eran matte...
    /tass från pip och murre.

    SvaraRadera
  6. Hej Sippo. Visst är det konstigt att vissa tror att vi inte har känslor också? Kan de inte se på våra ögon och kroppar att vi är jätterädda? Är såna människor blinda eller vad är det för fel på dem?

    SvaraRadera
  7. Hej Dui och Deco. Vi skulle vilja att vi var de sista katterna i hela värllden som fick en dålig start i livet. Vi håller tassarna för att alla ska vara snälla mot katter i fortsättningen!

    SvaraRadera
  8. Hej Mimmi Chicko Tarzan och Sessan. Det tråkigaste är att vi tror att mamma fortfarande har det svårt. Vi hoppas vi har fel, men vi vet inte säkert.

    SvaraRadera
  9. Hej Findus Isak och Rasmus. Mamma hade det jättetufft redan utan dumma människor. Vi kan inte förstå att människor behandlar oskyldiga katter på det där sättet.

    SvaraRadera
  10. Hej kattliv. Vi stämmer in i frääääset som bara den. Vi slår med tassen också!

    SvaraRadera

Kattsons One-Liners

Idag säger Fredde: Det är dålig service här hemma. Jag fick vänta flera minuter innan matte öppnade dörren. Ska man behöva finna sig i det?