En katt på Södertälje Katthem bloggar

måndag 10 maj 2010

Katterna Findus och Falaffel berättar



Hej, det är Falaffel och Findus på Södertälje Katthem.


Som ni kanske förstått började jag tycka att det var lite mysigt att bli klappad. Fast det fick inte bli för länge i början. Då tyckte jag det var obehagligt. Men lite klapp då och då var bara mysigt. Och klappstunderna blev längre och längre, nästan utan att jag märkte det.

Värre var det med Findus. Han gick och gömde sig så fort nån kom in i buren.

En dag satt vi och talade som vi ofta gjorde. Då tog jag upp det här med klappningen, för jag såg ju att Findus inte mådde bra av att ständigt vara rädd och på sin vakt. Jag sa åt honom att han skulle se hur det gick för mig. Nu var det ju ingen som var dum mot mig, utan de som kom in i buren och klappade mig menade bara väl. Ja, det gäller ju dig sa Findus. Mig skulle de säkert vara elaka mot.

Jag talade om för honom att det trodde jag inte, utan de skulle nog vara lika snälla mot honom som de var mot mig. Han tittade misstänksamt på mig. Då sa jag: du kan väl prova i morgon, bara en gång?

Ja, en gång då, sa Findus. Sen hörde jag hur han viskade tyst för sig själv om jag vågar.

Mer i morgon

Falaffel

12 kommentarer:

  1. Bröööl! Vi sitter alla tre och är alldeles tårögda. Stackars stackars Findus. Du får ge honom jättemånga nosbuffar och pälstvättar från oss. Stackars Findus. *torkar tårar med tassen*

    SvaraRadera
  2. Vad bra att du började tycka att det är skönt, nu håller vi tassarna för att Findus vågar..Nosbuff

    SvaraRadera
  3. Joachim Fransson10 maj 2010 19:14

    Har ju ingen tass att hålla, men håller tummar att Findus tar sig mod att gå fram.

    SvaraRadera
  4. Det är verkligen inte lätt att lita på människor när man alltid har fått vara på sin vakt för att klara sig! Fast precis som alla andra så hoppas vi på att Findus är jättemodig och gör ett försök . Det är så sorgligt att små katter ska behöva vara så rädda. *sniff* Kurr och burr.

    SvaraRadera
  5. men Findus,klart du ska ta mod till dig och våga bli klappad,det är sååå skönt och du kommer INTE ångra dig att du testade.
    /tasskram från pip och murre

    SvaraRadera
  6. Ah, lille Findus, Du vet inte vad du missar (men det kanske ar annorlunda nu??) Det basta jag vet i livet ar att gosa med min matte, jag hoppas av hela mitt hjarta att du far en egen matte/husse riktigt snart som gosar med dej manga ganger varje dag. Det ar det basta jag vet. Nospussar fran Zoe.
    PS Vi har varit pa minisemester hos 'faster' i NYC, det finns massor med duvor dar -ingen jaktlycka tyvarr. Adam fick inte folja med - bara jag :-)

    SvaraRadera
  7. Hej Sippo. Jag har givit Findus jättemånga buffar från er. Han blev jätteglad.

    SvaraRadera
  8. Hej Dui och Deco. Ja, det tar lite tid för Findus att inte vara så rädd, men vi berättar snart vidare så får ni se hur det går.

    SvaraRadera
  9. Hej Joachim Fransson. Det gör inget att du inte har några tassar, tummar går lika bra. Huvudsaken att många tänker på oss.

    SvaraRadera
  10. Hej Findus, ISak och Rasmus. Visst är det synd att vi ska behöva vara rädda för människor. Om alla vore snälla skulle alla få det mycket roligare och trevligare.

    SvaraRadera
  11. Hej Pip och Murre. Men tänk om nån är dum? Findus

    SvaraRadera
  12. Hej Zoe. Har du fått åka ända till NYC? Det ligger ju jättelångt från där jag är. Fast du bor ju närmare förstås. Det är många som säger att det är mysigt att gosa. Jag ska snart berätta vad jag tycker om saken.

    SvaraRadera