Hej, det är Falaffel och Findus på Södertälje Katthem.
De följande dagarna hände inte så väldigt mycket. Människorna som kom in i buren sträckte ofta fram handen mot oss, men vi kände oss inte mogna för att låta dem klappa oss utan vidare ännu. Lite läskigt var det ju fortfarande när människorna kom nära oss.
Men de här människorna var inte som andra människor vi mött. Ingen av dem verkade särskilt rädd för oss och inte schasade de iväg oss heller. God mat fick vi också. Vi började verkligen undra vad vi kommit till för ställe egentligen.
En dag när vi fick städat i buren, tog jag mod till mig och gick fram och nosade på tjejen som var där. Då böjde hon sig ner och satte fram handen så jag kunde lukta på den. Först ryggade jag tillbaka lite, men när hon pratade lugnt med mig så gick jag fram mot handen igen och luktade lite på den. Då klappade hon mig lite på huvet. Det kändes jättekonstigt, men jag blev inte så himla rädd.
Fast när hon hade klappat lite så tänkte jag att det är bäst att ta det försiktigt i början, så jag drog mig tillbaka och satte mig bredvid Findus.
Mer i morgon.
Falaffel
Det var jättemodigt av dig att gå fram och hälsa. Du hade ju trots allt inga bra erfarenheter av tvåbeningar. *morr*
SvaraRaderaSå härligt att upptäcka, att man får god mat varje dag och att det är lugna, snälla människor omkring er. Vi tycker också, att du var modig som nosade och hälsade på tjejen. *beundrande* Kurr och burr.
SvaraRaderaDet är underbart att följa den här bloggen! Vilket framsteg att självmant våga gå fram till en människa! Ni katter är verkligen modiga, underbara djur!
SvaraRaderaÅh, jag blir glad ända ut i morrhåren när jag läser hur modig du var! :)
SvaraRaderaNospussar
Förstår att ni ville vara försiktiga
SvaraRaderaeftersom ni inte har ngn bra erfarenhet av tvåbeningar, mjau
Men bra att ni tar små tag i taget iaf, mjau
Tass på er båda
Mimmi
Chicko
Tarzan
Sessan
http://katternasblogg.blogg.se/
Vad modig du var! Vad bra att du vågade! Nosbuff
SvaraRaderaHej Sippo. Jag tyckte nog själv att jag var ganska modig! Bra att du förstår hur jag kände mig.
SvaraRaderaHej Findus, Isak och Rasmus. Om man inte får mat så blir ju allt jättetokogt. Nu har vi fått ro att lära känna människorna runt oss.
SvaraRaderaHej Karin. Vi gör framsteg hela tiden säger blogghjälpen. Vi har blivit jättemodiga tycker vi själva.
SvaraRaderaHej Alice. Du kanske till och med kommer ihåg hur rädda vi var i början. Vi satt ju bara några burar ifrån dig. Vi har varit jätteduktiga allihopa. Tass på oss!
SvaraRaderaHej Mimmi Chicko Tarzan och Sessan. Man måste få ta saker i sin egen takt. Annars blir man bara stressad och det är inget bra.
SvaraRaderaHej Dui och Deco. Idag är jag glad att jag vågade, men gissa om jag var jätterädd första gången jag vågade!
SvaraRadera