Hej, det är Falaffel och Findus på Södertälje Katthem.
När jag hade blivit klappad första gången den där dagen var jag ju ganska uppspelt och förvånad över att jag vågade. Findus tyckte det var jättejärvt gjort och sa att han aldrig skulle våga bli klappad. Jag kunde ju inte säga så mycket, eftersom jag hade tänkt precis som han, ända fram till för en liten stund sedan.
Nästa dag kom tjejen tillbaka. Då var jag på min vakt! Man kan aldrig ta för givet att människor är snälla två dagar i rad, tänkte jag. Men hon ville inte gå ut ur buren, utan stannade länge, länge och talade med oss. Vi satt i vårt hörn och tittade på henne. Till slut sträckte hon fram handen igen. Findus for iväg ögonblickligen, men jag blev sittande. Och blev klappad igen.
Det kändes väldigt konstigt. Plötsligt tyckte jag att det var nästan skönt att bli klappad. Jag hade ju sett hur mina kompisar i de andra burarna blev klappade och inte förstått varför de inte smet iväg när de kunde. Nu började jag förstå att det kanske inte var så himla farligt att bli klappad.
Mer i morgon
Falaffel
Maju på er fina missar,
SvaraRaderaMAN måste ju försöka att *våga* lita liiiite iaf på dom däringa tvåbeningarna.
Det har vi gjort och det har gått så bra.
Alla är tyvärr inte lika snälla som vissa.
Ibland har man liiite tur iaf, så vi hoppas att ni oxå får sådan fin tur att få flytta hem till ngn *vänlig* tvåbening.
Tass på er båda två.
http://katternasblogg.blogg.se/
Så bra att du vågade mera för det är ju jätteskönt att bli klappad! Hoppas att Findus också vågade när han såg dig. Nosbuff
SvaraRaderaÅåå, vad vi blir glada av att läsa om när du börjar förstå att klapp och gos är mysigt. Vi håller tassarna för att Findus också blir lite nyfiken på tvåbeningarna. Kurr och burr.
SvaraRaderaJag blir alldeles varm i pälsen när jag läser. *spinner* Tänk så skönt det måste varit att blivit klappad istället för sparkad.
SvaraRaderaHej. Vet ni hur det gått för Sotis i hans nya hem?
SvaraRaderaHej Anonym. Vi hoppas också att vi får tur snart och att våra människor kommer och hittar oss.
SvaraRaderaHej Dui och Deco. Ibland vinner man på att våga saker. SKa snart berätta hur det gått för Findus.
SvaraRaderaHej Findus, Isak och Rasmus. Det känns skönt att ha stöd från såna som er. Då vet man att man är på rätt väg liksom.
SvaraRaderaHej Sippo. Visst är det stor skillnad på klapp och spark? Vi hoppas ingen i hela världen sparkar oss mer.
SvaraRaderaHej Xantippa. Nej, vi har inte hört något ännu från Sotis och hans kompisar, men det gör vi nog så småningom. Lovar att rapportera då.
SvaraRadera