Ni som läste bloggen igår förstår att det inte skulle få vara så mysigt så länge i mitt liv.
En dag kom det människor på besök till våra människor. De satt och pratade och åt och drack. När de skulle gå tittade dom på oss ungar som låg i en låda. "Åh, så söta" sa dom. "Kan vi få en?".
Då sa mina människor "Ja, mer än gärna. Vi vet inte vad vi ska göra med dom". Vi ungar kurade ihop oss, men plötsligt hände jag en hand om min kropp och jag blev upplyft. "Den här tar vi", sa människorna.
Jag sprattlade allt jag kunde, för jag ville tillbaka till mamma och mina syskon. Men det brydde inte människorna sig om. De fick en liten låda av mina människor som jag stoppades ner i. Sen bar de iväg mig. Jag var jätterädd och ledsen. Jag förstod ju inte alls vad som skulle hända nu, jag bara längtade till mamma och syskonen.
Usch o jam, detta låter inte alls bra.
SvaraRaderaDu var väl så liten att du skulle stannat hos din mamma ett bra tag till.
Bävar över vad som ska komma fram imorgon.
Ozzy
Ozzy, det hade varit mycket bättre om jag fått stanna hos mamma länge, länge till.
RaderaMen fyjam för att bli kattnappad sådär! Förstår att du saknade mamma och syskonen.
SvaraRadera*nosbuffar*
Alice, jam ville inte alls bli kattnappad. I alla fall inte av de människorna.
RaderaHua det är knappt man vill veta fortsättningen
SvaraRaderaåsa
Åsa, har du ingen att hålla i tassen medan du läser vidare?
RaderaFy jam sicka människor !
SvaraRaderaGer mig den på att du inte var några 12 veckor gammal heller ??
Tassklappar o Nosbuffar
Kjelle Bus, nä, det tror jag inte jag var. Åtminstone kändes det inte så.
RaderaSom om de bara gjorde ett impulsköp i en leksaksaffär!!
SvaraRaderaSven, jam, precis så kändes det.
RaderaHej Daisy och välkommen som en ny bloggkatt. Sally & Co kommer vara dina trogna följare. Det är tråkigt att du är en av dessa underbara katter som återigen har fått en tråkig start på livet på grund av oansvariga icke reflekterande människor. Du var ju bur kompis med mig innan jag flyttade till Gnesta och Matte tyckte att du var en väldigt fin katt, fast det var ju jag som kom emellan. Jag och matte ligger här i soffan och tänker på dig. Stort Kram från oss
SvaraRaderaSally, du kom ju inte emellan.. Du behövde ju också ett hem. Blogghjälpen säger att vi får det förr eller senare allihop.
RaderaDu skriver så bra Daisy! Sedan har du fått vara med om sådant ingen kisse skall behöva uppleva. Usch vad jag blir besviken på människosläktet ofta. Nospuss till dig Daisy. Ps. Skrev jag att du är bedårande söt? Ds.
SvaraRaderaNalleman64, alla kissar har rätt till ett bra liv. Vi ska inte behöva hamna hos människor som inte bryr sig om oss!
RaderaUsch, det låter riktigt hemskt att vara så utlämnad!
SvaraRaderaMarie, vi har ju inget att sätta emot när vi är så små som jag var då.
Radera