tisdag 8 oktober 2013

Katten Stellan på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Stellan på Södertälje Katthem.

Idag får vi nog ta igen oss, alla katter här på katthemmet. Ni anar inte vilket drama vi varit med om. Nu när det är över kan jag berätta för er.

Det var så här att under morgonpasset i söndags blev en av mina burgrannar rädd för nåt. Hon klättrade uppför nätet på buren slog huvet i taket och lyckades få upp en taklucka. Då hoppade hon upp så hon hamnade ovanför innertaket!

Det var inte alls bra, det såg jag direkt. Katten är dessutom lite skygg så jag förstod att hon inte skulle komma ner om man lockade på henne. Några sekunder senare gjorde en av hennes ungar samma sak! Nu var det två kissar där uppe. Den andra ungen lyckades vi rädda till en säkrare plats innan den följde efter.

Nu fanns det alltså två katter på innertaket. Vad gör man då? Hälsoansvariga kastade sig i bilen  och åkte till katthemmet. Blogghjälpen informerades. Hon ringde till snickare Christer (som hon nästan alltid gör när det är nåt tok på katthemmet). Hon förklarade situationen och frågade om det fanns nån risk att katterna kom ut i det fria. Det fanns det inte, sa Christer. Då började blogghjälpen andas lite lugnare.

Under dagen såg vi katterna genom hålet i taket, men det går inte att klättra upp där för en tvåbening. De är ju så tunga. Vi försökte locka fram dem, men de var inte alls intresserade av att komma nära.

Vi satte upp vatten och mat och såg så småningom att de åt. Det var skönt. Igår kväll kom snickare Christer och hans fru Bonnie och snickare Patrik för att hjälpa till att få ner katterna. De hade med sig flera stegar och öppnade flera luckor i taket. 

Plötsligt ropade de till. De hade fått tag på mamma katt och nu satt hon i Bonnies famn och började så småningom kurra och trampa med tassarna. Det var stort, för man måste tänka på att hon är en liten skyggis också.

Nu var "bara" ungen kvar. Det gjordes flera försök att få ner den också, men klockan hade vid det här laget hunnit bli ganska mycket, så det beslutades att man skulle försöka få upp en fälla istället. Det var inte helt lätt för fällan är ganska hög i jämförelse med utrymmet mellan inner- och yttertak, men på nåt sätt gick det.

Innan man fått ner nån av katterna var det en risk att sätt upp fällan för om en katt gick in och den andra följde efter kunde den andra katten skadas när fällan slog igen. Nu fanns inte den risken, och allt kändes plötsligt mycket bättre.

I morse strax före 7 SMSade vår hälsoansvariga att kattungen satt i fällan!

Alla 3 katter är nu återförenade och lugnet har lagt sig på katthemmet igen.

Tänk vilken tur att vi har såna vänner som hjälper oss, inte bara med att bygga ett nytt katthem, utan de ställer upp när det krisar också!

Tack Christer, Bonnie, Patrik och hälsoansvarige för den här insatsen. Ni är alla guld värda.


17 kommentarer:

  1. Vilket äventyr! Förstår att både två- och fyrbenta höll andan medan jakten på rymlingarna pågick... det är otäckt när katter försvinner in i små utrymmen, för de kan ju fastna där inne och så når man dem inte... *ryser*

    Tass från Imma, abbemissa.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det var nog den värsta rysaren jam varit med om!

      Radera
  2. Vilken tur att eväntyret slutade lyckligt. Vilken mardröm... *pustar ut*
    Hoppas att hon inte kan göra om det.

    Kram
    /Juia å missar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var ordentligt svettigt innan båda var nere i säkerhet!

      Radera
  3. Jamarns, vilket äventyr! Det kan inte varit särskilt kul att vara där uppe på taket, även om de tyckte det kändes spännande först. Det var då för väl att allt slutade bra, och tänk att det finns så många snälla människor!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var nog spännande första timmarna, men sen undrar jag om de tyckte det var en så bra idé. Nu är allt bra igen.

      Radera
  4. Oj, oj, så skönt att alla är där de ska vara nu! Ni behöver verkligen ta igen er efter allt! Nosbuffar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, äntligen är de där de ska vara. Puh.

      Radera
  5. Mjausingen vilket drama ni har varit med om! Vilken tur att ni fick så bra hjälp och att allt slutade väl! *pustar ut*
    *nosbuffar*

    SvaraRadera
    Svar
    1. Såna här dramer vill jam inte vara med om nåt mer!

      Radera
  6. Jam vilken rysare! *fläktar med tassen* Vilken tur att det slutade lyckligt. Det var jätteduktigt av er att se till att den andra ungen inte smet ut den med.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var verkligen tur att allt slutade som det gjorde. Kan inte tänka på vad som hade hänt annars.

      Radera
  7. Mjausingen, vilken historia du bjöd på, Stellan. *Pustar ut*
    Bra att allting gick bra på slutet iaf, tassarna upp.
    Vilka snälla tvåbeningar som kom till undsättning för missarna.

    Tass tass

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det var verkligen tur att det slutade som det gjorde.

      Radera
  8. Vilken tur att rysaren fick ett lyckligt slut :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, vi är så glada att et slutade som det gjorde.

      Radera
  9. Åh herrejam, vilken rysare! Det hade ju kunnat gå riktigt illa om inte ni alla varit så ihärdiga och engagerade. De katter som har fått en fristad hos er har verkligen haft tur, mitt i alla sina svårigheter <3
    Tassklappar

    SvaraRadera

Kattsons One-Liners

Idag säger Fredde: Det är dålig service här hemma. Jag fick vänta flera minuter innan matte öppnade dörren. Ska man behöva finna sig i det?