söndag 21 februari 2010

Katten Madonna berättar



Hej, det är Madonna på Södertälje Katthem.



Nu var ju vår lilla familj samlad igen. Dagarna gick. Vi blev utflyttade från karantän till en större bur. Ungarna växte och så en dag sa de att nu skulle jag få flytta till ytterligare en annan bur. Ungarna klarade sig själva nu och sanningen att säga hade de börjat bli ganska jobbiga. Inte så att jag inte älskade dem fortfarande, men i kattvärlden är det ju naturligt att mamma och ungar skiljs åt så småningom.

Jag fick flytta till en annan bur en dag. Men på morgonen fick jag ingen mat! Vad nu, tänkte jag. Fast sen kom de och hämtade mig för jag skulle kattereras. Jag litade fortfarande inte på människor så jag slogs med tassen, fräste, morrade, smet undan och gjorde allt jag kunde för att de inte skulle få tag i mig, men plötsligt satt jag i en bur i alla fall.

Sen fick jag ett stick i pälsen. Sen vaknade jag i min nya bur igen och hade ett sår på magen. Det stramade lite, men inte så farligt. Sen fick jag äntligen mat. Jag var lite dåsig och åt inte så mycket.

Efter en tid hörde jag att Malle hade fått ett nytt hem. Han skulle flytta hem till en kattkompis. Det blev jag jätteglad för.

En del som jobbade på katthemmet tyckte jag såg fin ut, men de vågade inte klappa mig för jag klippte till dem som försökte och nån gång bet jag visst nån också. Inte för att vara elak utan för att jag var så rädd att de skulle vara dumma mot mig.

Jag berättar mer i morgon.
Madonna

14 kommentarer:

  1. Det låter som om det börjar bli bättre nu. Skönt att lilla Malle återhämtade sig och dessutom fick en egen familj. Jag förstår att du slogs när någon ville ha in dig i en otäckt bur. Det gör jag med och jag har inte varit med om såna hemska saker som du har. *nosbuff*

    SvaraRadera
  2. Malle visade sig vara en riktig turkatt! Burar kan vara lite läskiga, och är det människor som man inte riktigt vågar lita på är det klart att man vill hålla dem på avstånd. Kurr.

    SvaraRadera
  3. Det är inte alltid så lätt att veta om tvåbeningar är snälla. Särskilt inte när man haft det som du! Vi är glada för att det gick bra för Malle och att ni fick komma in. Nu håller vi tassarna för att din människa kommer snart. Nosbuff

    SvaraRadera
  4. Hej Sippo. Det känns skönt att nån förstår hur det känns när man har det kämpigt. Det är ju jätteläskigt att bli instängd nånstans där man inte kan ta sig ut. Madonna

    SvaraRadera
  5. Hej Findus, Isak och Rasmus. Ja Malle är en liten turkatt. Jag ska snart berätta hur det gick för flera av mina ungar. Madonna

    SvaraRadera
  6. Hej Dui och Deco. Jag hoppas också att min människa kommer snart. Då kanske jag också blir en turkatt, precis som Malle. Tack för att ni fortsätter hålla tassarna för mig. Madonna

    SvaraRadera
  7. Här följer vi bloggen hela tiden :)

    SvaraRadera
  8. Hej lilla myskatt. Jag minns tiden när du brukades rivas och bitas och jag brukade låta bli att försöka klappa dig på grund av det. Jag brukade leka med dig istället och ge dig godis och det verkade du tycka om. Men så igår när jag arbetade på katthemmet kom du springades till dörren när jag kom på morgonen. Jag tänkte att jag kunde pröva att klappa dig och se om det gick, och vilken underbar katt du är nu, hur gosig och mysig somhelst. Din människa kommer att komma snart. Du är ju helt underbar. Stora kramar och massor med gos!

    SvaraRadera
  9. Vill bara tala om att vår matte läser er blogg hela tiden, hon blir så glad när det går bra för er.

    Saga Freja och Agust.

    SvaraRadera
  10. Alla katter blir gosiga om de bara ges chansen att känna tillit, det är min övertygelse. Men det ligger en tung börda på katthemsfolk m.fl. att bevisa för misstänksamma katter att människor kan vara lojala, lugna, kärleksfulla, förstående och respektfulla - ni som arbetar på katthem är verkligen fantastiska, det vet ni väl?!?

    Kram från sr. Carina, klosterkatternas matte.

    SvaraRadera
  11. Hej Mymlan. Vad roligt att du följer bloggen. Ju fler som engagerar sig i oss hemlösa katter, detso större chans har vi att få ett eget, bra hem. Madonna

    SvaraRadera
  12. Hej Karin. Jaså, du har varit med om min förändring. Fast jag har ju inte kommit till hur det gick till i bloggen ännu, men det kommer. Madonna.

    SvaraRadera
  13. Hej Saga, Freja och August. Vad kul att er matte blir glad när det går bra för oss. Det behövs många såna mattar. Jag tror ni har haft en väldig tur. Madonna

    SvaraRadera
  14. Hej sr Carina. Visst har nästan alla katter en chans att bli gosiga, det tror jag också. En del behöver bara lite, eller mycket tid på sig. Det är inte alltid det finns människor som ger dem den tiden. Ofta känns det kanske lättare att ta hand om en social katt, och det är väl inget fel om man känner att man inte har resurser och kunskaper att ta hand om en skyggis. Väldigt många sociala katter behöver ju också goda hem. JAg tycker det är idealiskt om man kan blanda skygga och trygga katter. Det finns ett kloster i Otterbäcken som är ett utmärkt bevis på att det ofta fungerar... Kattson/Blogghjälpen

    SvaraRadera

Katten Stina på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Stina på Södertälje Katthem. Som jag sa förut så jobbar vi på som vanligt.  Vi är vana att jobba här på katthemmet och vi vill i...