fredag 11 december 2020

Katten Örjan på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Örjan på Södertälje Katthem.

Jag trodde att jag skulle få gå kvar där ute hela mitt liv och ha ont i munnen och knappt kunna äta. Men... det fanns en granne. Det var en klok, snäll och handlingskraftig människa. Hon såg att jag blev magrare och att flera andra inte heller mådde bra.

Efter samtal med katthemmet kom det fram stora läskiga burar. Jag bestämde mig förstås direkt  för att aldrig gå in i en sån. Men, så var det ju det där med maten. Jag var ju så hungrig och det låg mat som doftade jättegott inne i de där burarna. Jag la upp en plan. Jag skulle kvickt som bara den kasta mig in i buren, sno åt mig lite mat och rusa ut igen! Jamat och gjort. Jag fick märka ganska omgående att burarna var helt felkonstruerade, för direkt när jag rusade in så slog dörren till buren igen!

Jag försökte förstås komma ut, men det gick inte. Istället bars jag iväg. Nu började det bli riktigt ruskigt!

6 kommentarer:

  1. Kan gott tänka mig hur skrämmande det var att bli infångad sådär, uschjam! Men nu vet du ju att de här tvåbeningarna var bara snälla!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Lisa, det var väldigt läskigt att bli infångad. Jag visste ju inte vad som skulle hända.

      Radera
  2. Örjan, gissa vad? Du å jag ser nästan på pricken lika ut!! Kul va?
    Buff Sven

    SvaraRadera
  3. Usch det måste ha varit hemskt att ha så ont i munnen att det blev plågsamt att äta. Vilken tur att det fanns en granne som tog ansvar när den du och din kompisar bodde hos inte gjorde det.
    Den där felkonstruerade buren lät läskig men den förde ju något gott med sig..
    Nospussar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Björn, vi hade verkligen tur att det fanns en klok människa i närheten som hjälpte oss. Annars vet jag inte hur det gått.

      Radera

Katten Hanina på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Hanina på Södertälje Katthem. Nu har jag klarat av årsmötet. Det vara mycket jobb med det, men nu vet jag ju hur man gör. Bloggh...