söndag 10 mars 2019

Katten Benny på Södertälje Katthem berättar

Hej, det är Benny på Södertälje Katthem.

Idag har blogghjälpen varit på utflykt.  Det händer ibland att hon blir inbjuden att komma och hälsa på katter som hon varit engagerad i, och så var det idag.

Den här katten hette Bertil på katthemmet, nu heter han Nikki. När han bodde på katthemmet var han en liten ensamkatt. Han var inte så förtjust i andra katter och han accepterade inte alla tvåbeningar heller.

En dag kom en ung tjej till katthemmet med sin storasyster. Den unga tjejen hade läst om Bertil och var väldigt intresserad av honom. Det tog inte många minuter innan vi kunde konstatera att Bertil/Nikki var lika intresserad av matte som hon av honom. Det bestämdes att han skulle få flytta.

Eftersom matte inte hade nån bil så skjutsade blogghjälpen hem Bertil/Nikki. Det här var nog 6-7 år sedan och hon minns så tydligt hur det gick till första gången han gick ut ur buren i det nya hemmet. Han gick direkt och gömde sig bakom en soffa. Men det tog inte många minuter innan nyfikenheten tog överhand. Här fanns mycket nytt att upptäcka så han var snart framme igen.

Tyvärr har Nikki fått en böld i käken. Man har varit hos flera veterinärer och fått lite varierande utlåtanden. I värsta fall är det nåt allvarligt, men matte och alla runt henne hoppas förstås att det ska vara nåt som går över. Om en vecka ska han tillbaka för ny undersökning/bedömning. Hoppas det blir ett bra, positivt svar.

På undre bilden ser ni att Nikki jagar röda pricken. Han är pigg och mår bra. Men han var lite reserverad mot blogghjälpen. Han undrade nog om hon skulle ta tillbaka honom till katthemmet. Men det är absolut inte aktuellt. Nikki stannar hos sin fina matte!


13 kommentarer:

  1. Vilken fin berättelse om Bertil/Nikki. Det är alltid lika härligt att läsa om en kisse som hamnat hos rätt matte och/eller husse.
    Nu håller vi tummar, tår, tassar och svansar för att den där bölden läker av sig självt.
    Nospuss

    SvaraRadera
    Svar
    1. Björn, vi blir alltid så glada när våra katter hamnar i rätt hem. Det är vår belöning.

      Radera
  2. Det är så roligt att läsa om dessa solskenshistorier, när en liten kisse kommer till ett fint hem.
    Jag är litet orolig för bölden men hoppas att den inte är farlig. Så roligt att Nikki leker och mår bra.
    Nospuss

    SvaraRadera
    Svar
    1. Anonym, vi hoppas så klart också att bölden är ofarlig, men bra att den kollas.

      Radera
  3. Vi minns Nikki jamarbra från hans tid på Södertälje katthem! Och vi minns hur lyckad hans hemflytt blev. Vi lovar att hålla tassarna för att allt går bra och att bölden inte är farlig. Tass från klosterkatten Robin och klostermatte sr. Carina samt skällisen Belle.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Klosterkatterna, ja, vi som varit med ett tag minns nog Nikki. Han var speciell - som alla katter.

      Radera
  4. Vad spinnande! Vi minns också Nikki! så skönt när han fick komma hem! Nu hoppas vi att det hår bra med Niklas käke. Nosbuffar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Dui och Deco, ja, vi måste hjälpas åt att hålla tassar och tummar för honom.

      Radera
  5. Det här visar igen att man aldrig ska ge upp, rätt som det är står den rätta människan där. Så fint! Och tänk den dagen då DIN människa kommer!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Lisa, ja - jag tänker ofta på den dagen. Blogghjälpen säger att den kan komma när som helst!

      Radera
  6. Det var verkligen häftigt att se hur Nikki på en gång fattade tycke för min syster ❤ Mig struntade han totalt i. När Nikki väl var trygg och bott in sig så accepterade han ju även en kattlillebror. Nikki och lillebror Ginger är så fina ihop, dom busar massor. Det är Nikki som bestämmer men det har inte Ginger något emot ❤

    SvaraRadera
    Svar
    1. Djurfamiljen, det har verkligen blivit en liten fin familj. Klart att Nikki ska bestämma, men det gör han ju så bra.

      Radera
  7. Marie, ja, om många håller tassar och tummar så är det nog troligare att allt går bra.

    SvaraRadera

Kattsons One-Liners

Idag säger Fredde: Det är dålig service här hemma. Jag fick vänta flera minuter innan matte öppnade dörren. Ska man behöva finna sig i det?