Efter att tjejerna från katthemmet installerat mamma och Victoria i nåt som heter karantän på katthemmet skyndade de sig tillbaka till bilen de kommit i. Sen dröjde det inte länge innan det ringde på dörren till lägenheten där vi fanns. Vi kröp ihop i vår låda och undrade vad som skulle hända. Vi hörde tjejerna prata lite med den som hämtat oss, sen kom de in i rummet där vi satt, tog lådan och bar ut oss igen. Vi var jamarrädda, för vi hade ju ingen aning om vad som skulle hända.
Jag ska berätta mer om det i morgon, för nu ska jag berätta nåt helt annat.
Tyvärr är det ju så att även våra snälla människor här på katthemmet smiter iväg på semester och annat. Jag tycker inte så mycket om det, men just den här semestern jag ska berätta om tycker jag var OK.
En av våra jättesnälla medarbetare, som ofta har med sig skinka och annat godis, åkte på semester till nåt som heter Santorini och som ligger i Grekland. Där finns det också hemlösa katter. Nu är det ju så att en riktig kattmänniska aldrig är ledig, även om hon har semester. Vår kompis träffade en liten katt som hade ett öppet sår på vänster sida. Det såg illa ut, så hon tog katten till en vettis. Katten sövdes, syddes, fick antibiotika och kastrerades. För allt detta fick vår snälla medarbetare betala 20 Euro (ca 180 kronor). Tänk om det vore lika billigt här! När han kurerat sig släpptes han ut till hotellet där han bott innan och där han kände sig hemma.
Hotellägaren var en snäll farbror. På rummen fanns papptallrikar med anslag om att om man ville mata katterna skulle man var så vänlig att använda de här papptallrikarna. Gissa vem som rusade till Mimimarket och inhandlade kattmat och skinka? Just det, vår snälla medarbetare. Tänk om alla vore som hon och hotellägaren i Santorini.
-1.jpg)
Har läst om ditt äventyr Madeleine när du blev skild från din mamma när du var alldeles för liten. Vilken tur att du fick komma tillbaka till henne igen! Så glad för det.
SvaraRaderaTänk om vettisvården var lika billig här i Sverige som i Italien. Så många kattliv som hade räddats då. Kul att läsa om lite braiga saker också med katter.
Nosgos
Näääää... vi behöver få veta HELA historien, förstår du väl - annars kan vi inte sova! Tur att man vet att du bloggar från katthemmet... *pustar ut*
SvaraRaderaDe där änglarna som tar hand om katter även när de är lediga ber vi extra mycket för, skall du veta. För tänk om de inte längre orkade! Så vi knäpper våra tassar varenda dag och ber Skaparkatten skicka så mycket styrka som möjligt till dem, och modet att orka fortsätta trots att det ibland känns oöverstigligt.
Tass från Imma, abbemissa.
Vi gissar att ni snart får träffa mamma. Visst är det tur att det finns så fantastiska människor! Nosbuff
SvaraRadera5 tassar av 4 möjliga till blogghjälpens medaretare! Och hotellägaren förstås.
SvaraRaderaTur att det finns sådana människor. :-)
Vi misstänker att ni snart får träffa er mamma, men vi längtar tills imorgon då vi får höra den spännande fortsättningen!
SvaraRaderaVisst är det snälla tvåbeningar som är på katthemmet! Tänk om alla människor vore så snälla. *drömmer* Låter som en jamarsnäll hotellägarre också.
*nosbuffar*
Tänk vilken snill hotelägare som hade papperstallrikar som man kunde lägga mat till katter på :)
SvaraRaderaJam tänk om det kunde vara lika billigt i Sverige att kastrera och sy sår och ge penicillin som i det där grekiska landet.
Väntar med spinning på forstsättning på din berättelse Madeleine !
Tur att den som hämtat er från er husse förstod att ni var för små för att vara från er mamma, och att ni fick åka med till katthemmet.
SvaraRaderaVi tycker att den från katthemmet som var på semester gjorde något helt underbart som hjälpte den skadade kissen. Kurr och burr.
Vi beundrar medhjälpare som inte tar semester helt och hållet, utan bara byter land ett tag liksom!!
SvaraRaderaNea, man behöver lite roliga nyheter. Ibland skriver vi ju om såna också, till exempel när en bloggkatt fått ett bra hem!
SvaraRaderaImma, det är tur inte bara för oss katter att det finns snälla tvåbeningar, utan också för hela mänskligheten.
SvaraRaderaDui och Deco, vi får se om ni gissar rätt...
SvaraRaderaMax och Måns, jag hon är verkligen en klippa. Och ni ska veta att det här är inte den enda katten hon hjälpt!
SvaraRaderaAlice, visst blir man glad att höra att det finns så snälla människor? Hotellägaren är värd en eloge han också.
SvaraRaderaKjelle Bus, tänka om det bara kostade lika lite i Sverige? Men här är ju allt dyrare än i Grekland verkar det som.
SvaraRaderaFIndus, Isak och Rasmus, det var tur för oss att det gick att resonera med den som tog oss från matte.
SvaraRaderaSambo och Roxy, visst är hon värd beundran! Hon borde få medalj!
SvaraRaderaHåller på att läsa ikapp och här gnagas det både på naglar och klor kan du tro. Väldigt effektiv berättargrepp att plötsligt börja jama om något helt annat så spänningen stiger till olidlighet :-)
SvaraRaderaMen skämt åsido, nu tassar vi snabbt vidare till nästa inlägg för att få veta hur det går!
Kramar och tassklappar
PS Låter som om de har otroligt bra vettisvård där på Santorini. Och det gäller tydligen för hotellvärdarna också :-)
Gunilla och Frasse, det blir ju så där när man har mycket att berätta.
SvaraRadera