Ni alla som följt Kendra i bloggen vet att hon inte mått bra. Hon har mått stadigt sämre och på sistone har hon bott i vår karantänavdelning.
Kendra kom till oss från ett annat katthem som vi hade ett utbyte av katter med. Redan när hon kom visade hon tydligt att hon inte ville ha nån kontakt. Det är inte första gången det hänt så vi tänkte att hon får den tid hon behöver så kommer hon säkert finna sig till rätta. Vi har inte velat gå ut med alla detaljer när det gäller Kendra, men ett av problemen är att hon alltid kissar på sig när nån närmar sig henne. Inte i lådan, utan där hon ligger. Efter en tid hos oss fick hon ett hem tillsammans med en kattkompis. Det var ett väldigt bra hem och man kämpade länge med att få henne lugn och social. Det gick tyvärr inte. Hon fortsatte kissa så fort nån närmade sig och man fick inte komma nära henne, så hon fick komma tillbaka till katthemmet.
Här fortsatte utredning på utredning. Provtagning, röntgen, ultraljud - ALLT. Man hittade inget fysiskt fel, men hon blev heller inte bättre. Hon låg bara i sin bur och ville inte ha kontakt vare sig med människor eller andra katter.
Vi har diskuterat länge och ofta med vår veterinär vad vi kunde göra. Vi provade med allt vi kunde hitta på, t o m lugnande medel. Ingen reaktion.
Igår tog vi det svåra beslutet, tillsammans med vår veterinär, att det inte är försvarbart att låta henne bara ligga i sin bur och må dåligt. Till saken hör att vår veterinär verkligen inte tillhör de som förespråkar avlivning i första taget. Men ddag fick jag åka med henne till veterinären och låta henne somna in, lugnt och fint. Jag var förstås med henne hela tiden.
Vi hade kunnat hamna i en situation där veterinär tvingat oss att låta henne somna in av djurskyddsskäl, men vi ansåg det vara mer värdigt att inte hamna där utan att vi tillsammans tog beslutet. Jag tror Kendra ville ha det så.
Nu har Kendra fått lugn och ro. Kvar finns vi som arbetat så mycket med henne och besvikelsen och sorgen är naturligtvis stor.
I samband med detta ställer jag mig frågan om bloggen kanske inte ska fortsätta. Jag vet bara några som följer den och kanske är det ett bra tillfälle att sluta.
Livet blir inte alltid som man tänkt eller vill.
Sov i ro, fina Kendra.
Om ni orkar och vill så skulle det vara så fint om ni fortsätter att blogga! Jag läser allt som skrivs och känner att jag är med er i allr som sker!
SvaraRaderaJag älskar era bloggkatter inlägg. Hoppas att ni fortsätter ❣️
SvaraRaderaVi alla som läser blogen kommer upppskatta om ni förstätter! Kendra du var så jävligt stark tjejen ❤️
SvaraRaderaÄlskade lilla Kendra. Ni gjorde alldeles rätt med henne. Det är inget bra liv för en liten katt att vara så rätt för allt och må så dåligt. Livet för de små liven måste trots allt innehålla något positivt. Kendra fick sluta sitt liv bland dem som älskade henne och vad mer kunde hon önska. Livet är inte lätt och alla måste på något sätt må någorlunda bra. TACK för att ni tog väl hand om henne!
SvaraRaderaAtt bloggen ska fortsätta hoppas jag innerligt. Det är säkert så att fler - kanske till och med många - läser utan att kommentera. Jag själv hade problem med att kommentera för ett tag sedan, men det löste sig genom att jag bytte browser (har nu Firefox).
Att fler läser bloggen syns även på de "extra" kommentarer som skrivs efter Kendra. Så, om du orkar och vill, vore jag alltså tacksam för vidare bloggande - och ser fram emot en ny bloggkatt! TACK!
Vi läser alltid, jag och min raggis, med stort intresse. Har inte kommenterat men vill gärna fortsätta följa.
SvaraRaderaLäser alltid. Tänker på er, förstår att det känns tungt nu. RIP fina Kendra.
SvaraRaderaGivetvis blir ögonen blanka när jag läser detta men sedan tänker jag på allt ni på katthemmet gjort för att verkligen hjälpa lilla fina Kendra. Mycket mycket mer än många (de flesta) andra skulle ha gjort.
SvaraRaderaDet gör att det känns lite lättare och det gör att jag känner mig glad och stolt över att vara medlem hos er.
Kendra liksom alla andra katter förtjänar det godaste liv man kan få. Tyvärr är det inte så men när det gäller Kendra har allt som kunnat göras gjorts!
Nu slipper hon vara ängslig och orolig och det var det enda rätta beslutet i det här fallet även om det är tungt.
Vila i frid underbara lilla Kendra! ❤️
Vad gäller bloggen läser jag den alltid och om tid och ork finns ser jag gärna en fortsättning. Många läser nog utan att kommentera.
Hej, tungt beslut men det bästa utifrån förutsättningarna, lilla Kendra. Jag lämnar inte kommenterar men loggar in ofta för att läsa inläggen och om vad som har hänt i katthemmet. Det vore trevligt om bloggen skulle fortsätta. Hälsar katterna i Gnesta
SvaraRadera